Senast publicerat
Senast publicerat:

Mer pengar behövs för att rekrytera och behålla den militära personalen

Officersförbundet har samverkat kring ÖB:s avvägningsbeslut för 2023–2034. Samverkan slutade i oenighet, förbundet menar att det behövs mer pengar för att nå en framgångsrik personalförsörjning och i förlängningen nå målen i den försvarspolitiska inriktningen.

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Under det gånga året har Officersförbundet och Försvarsmakten tecknat kollektivavtal för Rals 2020-2023 och under årets Rals har parterna varit överens om flera satsningar.

– Förbundet och Försvarsmakten har varit överens om att det behövs ett särskilt fokus på specialistofficerare och deras löneutveckling. Vi har från vår sida tryckt på att specialistofficerarnas kompetensdjup ska erkännas vid alla lönehändelser och under årets Rals har vi för första gången fått med det i skrift och det är ett steg i rätt riktning, säger förbundsordförande Lars Fresker.

Det finns dock flera steg att ta menar förbundet. Det finns höga ambitioner i ÖB:s avvägningsbeslut och i målen i den försvarspolitiska inriktningen. Personalvolymerna i Försvarsmakten ska öka och för det krävs att Försvarsmaktens personalförsörjning är framgångsrik.

– Vi är naturligtvis positiva till att personalvolymerna ökar, men för att personalförsörjningen ska vara framgångsrik behövs det avsättas tillräckligt med medel för att rekrytera och inte minst behålla den militära personalen, säger Lars Fresker.

lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
Lars Fresker

För att personalförsörjningen ska vara framgångsrik menar förbundet att det krävs ytterligare 200 miljoner kronor för 2022. Förbundet föreslår att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2023 begär utökat anslag dels för att återlägga det som avvägts bort under 2022 och dels så att Försvarsmakten och förbundet ska kunna fortsätta utveckla lönestrukturen och förbättra lönesättningen för den militära personalen.

– Anställningsvillkoren för den militära personalen ska som minst motsvara villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Det borde ligga i Försvarsmaktens eget intresse att tillräckliga medel är avsatta för att nå målen. Vi vill tillsammans med Försvarsmaktens utveckla lönestrukturen för att säkerställa att den försvarspolitiska ambitionsnivån nås, säger Lars Fresker. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I slutet av maj slöts en överenskommelse på flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS/K så att de stämmer överens med Försvarsmaktens egen lönestruktur. På tre förband har lönerna aktiverats och överenskommelsen gäller, men på fyra förband har lönerna stoppats. Officersförbundet är nu beredda att tvisteförhandla..

    Cecilia Gustafsson
    Bezav Mahmod/Försvarsmakten
    20201017_bezmah01_Beredskapskontroll_328 kopiera

    Förbandscheferna i marinen har diskuterat med officersföreningarna lokalt och flera av cheferna har fattat beslut om att höja lönerna för samtliga GSS/K retroaktivt från 1 april i år. Enligt Rals-avtalet har förbandscheferna det fulla mandatet att höja löner för sin personal. 

    Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. I år höjdes lönerna så att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 är 24 000 kronor. 

    Eftersom det är Försvarsmaktens egen lönestruktur det rör sig om är frågan när, inte om, lönerna för GSS/K ska höjas, men när förbandschefernas beslut blev känt för högre chefer centralt gavs order om att lönehöjningarna skulle stoppas.

    – Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att högre chefer centralt ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut som dessutom bara följer Försvarsmaktens egen lönestruktur, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

    »Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvars­makten.«

    På Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan har de nya lönerna aktiverats och överenskommelserna gäller. På Marinbasen, Första ubåtsflottiljen, Amf 1 och Amf 4 har lönerna stoppats.

    – Om förbandscheferna har sagt att lönerna ska höjas retroaktivt från den 1 april och officersföreningen sagt ok till det finns det en muntlig överenskommelse och då kan vi tvisteförhandla på det. I nuläget pågår förhandling på Marinbasen. På Första ubåtsflottiljen kommer förhandling påkallas och på Amf 1 och Amf 4 pågår förberedelser, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    För GSS/K i de andra försvarsgrenarna och stridskrafterna ser löneläget annorlunda ut. På de flesta förband ser man behovet av att höja lönerna från 1 april. Det pågår diskussioner centralt mellan Officersförbundet och Försvarsmakten, men Försvarsmakten hävdar att en höjning inte behöver ske förrän den första oktober i samband med Rals. 

    – Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvarsmakten. Nu när det är extra viktigt att behålla all personal så är Försvarsmaktens agerande märkligt, säger Lars Fresker, förbundsordförande Officersförbundet. 

    Ur arkivet: