Senast publicerat
Senast publicerat:

”Att tjänstgöra i Nato kommer bli en naturlig del i karriären”

Under Natotoppmötet i juli meddelade Turkiets president att landet kommer godkänna Sveriges ansökan till Nato, även om det också kräver ett beslut i parlamentet. Generalmajor Johan Pekkari vid Försvarsstaben om vad medlemskapet kommer att innebära för organisation och personal.

Redaktionen
Hannes Holmström/Försvarsmakten
Generalmajor Johan Pekkari är chef för strategienheten vid Försvarsstaben på Högvarteret.

Hur långt har Försvarsmakten kommit i förberedelserna inför ett Natomedlemskap?

– Det finns två svar på den frågan. Det ena är att vi är i mål med alla förberedelser för att kunna bli medlemmar och vi är redo att ta steget in i organisationen. Det andra svaret är att förberedelserna fortgår, bland annat genom diskussioner med Nato om förmågeutveckling. Men det finns också sådant som vi inte kan göra förrän vi har blivit medlemmar fullt ut, som att upprätta en gemensam försvarsplanering för hur vi tillsammans ska kunna försvara Sverige och andra Natoländer, säger Johan Pekkari, chef för strategienheten vid Försvarsstaben. 

Den 8 juni beslutade regeringen att Försvarsmakten får inleda förberedelser med Nato och dess medlemsländer för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Vad innebär det i praktiken? 

– Det innebär att vi får tillstånd att förbereda mycket av den planering som påbörjats. Tills vi blir medlemmar sker detta på bilateral nivå, på samma sätt som vi samarbetar med exempelvis Finland sedan många år. Det kan ske genom att andra länder besöker oss och att vi besöker dem. Det skulle också kunna handla om att förhandslagra förnödenheter och materiel i Sverige för att korta startsträckan inför en gemensam operation. För att sedan genomföra gemensamma operationer krävs formella beslut från regering och riksdag. 

När Sverige väl blir medlem i Nato, vad händer i Försvarsmakten då? 

Liknande läsning:

– Sedan vi ansökte om medlemskap har vi arbetat tillsammans med Nato inom tio olika funktionsområden. Det handlar om allt från juridik och administration till försvarsplanering och förmågeutveckling. Nu har vi grönt ljus inom alla dessa områden och den dag vi blir medlemmar kommer vi att slutföra det vi nu har planerat för tillsammans med Nato. Det kan exempelvis handla om att införa ledningsstödssystem eller rutiner för hantering av informationsutbyte, alltså hur vi ska hantera inflödet av alla de handlingar som kommer att skickas till oss som medlemmar i Nato. 

Hur kommer strukturen för arbetet i Nato se ut på Högkvarteret?

– Vi förbereder för att upprätta en Natoavdelning inom Försvarsstaben med ansvar för relationen till den svenska militära representationen vid Natos högkvarter i Bryssel samt för samordning av svenskt deltagande i Natos kommittéer och arbetsgrupper. Man kan säga att Natoavdelningen blir Försvarsmaktens växel visavi vår representation och verksamheten i Bryssel. Parallellt kommer många staber också att ha en egen väg in i Nato. 

Hur kommer Försvarsmaktens anställda att märka att Sverige går med i Nato?     

– I samband med inträdet kommer vi att delta i flagghissningsceremonier vid Natos högkvarter och staber samt genomföra egna ceremonier i Sverige när vi hissar Natoflaggan. I övrigt märker man kanske inte så mycket dag ett. Bemanningen i Nato kommer att öka succesivt. Tillväxten kommer att ske under flera år med krav på 30 procents bemanning efter tre år och full bemanning efter sju år. Jag kan inte säga exakt hur många individer det kommer att behövas, men någonstans i närheten av 200–250 personer blir det förmodligen. I dag har vi ett 30-tal personer som arbetar internationellt i eller med Nato och deras befattningar prioriterar vi inledningsvis att behålla. Att tjänstgöra i Natos olika organisationer kommer att bli en naturlig del av inte minst officerares och specialistofficerares karriärer. Därtill kommer naturligtvis våra förband och förmågor att användas för lösandet av uppgifter inom ramen för Natouppdrag och vi kommer fortsätta att delta i olika former av övningsverksamhet. 

Vilka befattningar i Nato kommer Sverige att bemanna? 

– Vi har ännu inte börjat prata om individer utan mer om var vi vill ha närvaro. Sedan kommer det att bli en diskussion med Nato om vilka befattningar som vi kan och får tillsätta. Först därefter kan vi börja prata om vem som ska få åka. Men vi vet att det kommer att krävas närvaro i bland annat Bryssel, Mons, Norfolk och Brunssum samt vid de tre domänhögkvarteren Landcom, Marcom och Aircom. 

Sveriges medlemskap i Nato dröjer medan vår närmaste militära samarbetspartner Finland blev medlemmar den 4 april. Vad innebär det för Försvarsmakten?   

– I det korta perspektivet får det inga större effekter. Skulle det dra ut på tiden kan det bli utmanande om vi till exempel inte kan utveckla vår förmåga och planering tillsammans med Nato. Jag vill inte ange någon tid för när det kan börja bli problematiskt men om signalerna som vi fått stämmer, att vi blir medlemmar i höst, så får det inga konsekvenser. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Svenska folkets förtroende för Försvarsmakten noterar rekord för sjätte året i rad, medan förtroendet för Nato varierar beroende på partitillhörighet. Viljan att försvara andra Natoländer militärt är generellt stor bland svenskar, men det finns tydliga skillnader beroende på vilket land det handlar om. Minst är viljan att hjälpa Turkiet, Ungern och USA.

    Karl Ydén
    SOM-undersökningen 2025
    Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat allmänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Efter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under nollstrecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering.

    Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsförtroendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”.

    Det stärkta förtroendet för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret.

    Förtroendet för försvaret ­omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på parti­sympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende.

    Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers.

    Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna. Efter den ryska aggressionen 2014 ökade Natostödet så att opinionen vägde jämnt mellan för och emot. Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari 2022 följdes snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halverades. Sverige lämnade in ansökan i maj 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemskap noterar svenskarnas förtroende för Nato förtroendebalans +37, ett stort förtroende men ändå inte i närheten av förtroendet för försvaret.

    Befolkningens förtroende för Nato är betydligt mer polariserat jämfört med det för försvaret. En ytterligare skillnad är att medan svenskarnas förtroende för försvaret blir stadigt större, så har förtroendet för Nato varierat.

    En förklaring kan möjligen vara att Nato de senaste åren kan uppfattas vara mindre stabilt än tidigare. Trumpadministrationen har uttryckt stor skepsis gentemot Nato, både för otillräckliga resurser i flertalet medlemsländer och för vad som uppfattas som otillräckligt stöd i USA:s pågående krig mot Iran. Trump har dessutom flera gånger uttryckt att USA ska tilltvinga sig Grönland från Natokollegan Danmark. Donald Trump har uttryckt att USA borde utträda ur Nato och hur alliansens framtid ser ut kan anses mer osäkert än på mycket länge.

    Statistik SOM-undersökningen 2025

    Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till. Frågan löd ”Är det några av Natos medlems­länder som Sverige inte bör sända svenska soldater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

    Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

    Bland de traditionella borgerliga allianspartiernas sympatisörer uppgår förtroendebalansen för Nato till +54 (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 (Kristdemokraterna) och +71 (Liberalerna). Bland de rödgröna partiernas sympatisörer är förtroendet för Nato klart minst hos Vänsterpartiet (-27), följt av Miljöpartiet (+22) och Socialdemokraterna (+36). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +35.

    Journalisten Tomas Ramberg gjorde i Dagens Nyheter (8 mars 2024) den poängfulla observationen att det bland svenska Natoförespråkare finns två olika förhållningssätt, ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt.

    Den mer ideologiska positionen intas framför allt av borgerliga sympatisörer som länge uppfattat västvärlden som Sveriges självklara värdegemenskap. För dem är det naturligt att solidariskt tillhöra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet.

    Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    Dynamiken framträder ännu tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer.

    89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent.

    sdlETMKfs0iLWw-nh

    Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkningen. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atombomben över den japanska staden Hiroshima.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Avslutningsvis ska kärnvapenfrågan kort beröras. I Natos doktrin har kärnvapenavskräckning länge utgjort en hörnsten, vilket har använts som argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

    I Nato är det främst USA som har kärnvapen och utan dessa amerikanska resurser skulle Europa sakna tillräcklig vedergällningsförmåga i en militär konflikt med Ryssland, där kärnvapen skulle användas. Ryssland har upprepade gånger under Ukrainakriget hotat med kärnvapen (”militärtekniska åtgärder”).

    Sverige bedrev för övrigt efter andra världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet.

    Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen.

    Ur arkivet: