Senast publicerat
Senast publicerat:

Flygvapenchefen: ”Det ska bli enklare att lösa administrativa uppgifter”

Den administrativa bördan för flygvapnets chefer ska minska, det säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Nyligen införde han också ett system för att uppmuntra att anställda ska inkomma med förslag på hur verksamheten kan förbättras.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck
”Personal är vår dimensionerande resurs och den behöver nyttjas effektivt. Då gäller det att underlätta för personalen på olika sätt”, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

”Det är olyckligt att vi inte lyckats göra möjligheten att avlasta chefer med administration fullt ut känd i flygvapnet. Jag kommer att tillse att inriktning och förtydligande av tillvägagångssätt kommer ut till förbanden”. Så skrev flygvapenchef Jonas Wikman på X strax innan jul. 

– Jag noterade i debatten kring förutsättningar för våra chefer att lösa sina uppgifter att det finns ett behov av att fördela administrativa uppgifter till administrativ personal. Och i ett läge där personaltillgången är den mest begränsande faktorn för vår verksamhet och förmågeutveckling så är det viktigt att om det går fördela uppgifter så ska vi göra det. 

Vad står det i inriktningen som du nyligen skickade ut till flottiljcheferna? 

– Det står att vi bör nyttja möjligheten att fördela administrativa uppgifter och att jag är positiv till att vi gör det. Det står också att beslutet om fördelning ska tas i verksamheten där behoven finns. Inriktningen innehåller också en beskrivning om hur det rent konkret går till. 

Liknande läsning:

Redan 2018 kom ett direktiv om hur administrativa behörigheter i stödsystemet Prio kan fördelas till administrativ personal, men detta har ännu inte implementerats i flygvapnet. 

– Möjligheten finns, men vi har inte lyckats omsätta det fullt ut i verksamheten och inte lyckats tydliggöra mandatet för att fatta beslut om en sådan fördelning. Jag tror att det är viktigt att jag som chef, där en fråga blir principiellt viktig, går ut med ett förtydligande om min syn på hur verksamheten ska bedrivas.

Varför har inte direktivet implementerats?

– Jag vet egentligen inte. Jag tror att kunskapen om möjligheterna inte varit tillräckligt spridd. Det beror inte på en ovilja hos chefer, det är jag säker på. Direktivet som kom 2018 var komplext och var väl inte tydligt nog för att organisationen skulle förstå vad som skulle hända och hur man skulle gå vidare.

» Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. «

Vad kommer stödet att innebära? 

– Vi ska utforma vår organisation så att den är så effektiv som möjligt. Vi behöver kanske anställa administratörer eller så finns det personal med andra typer av arbetsuppgifter som kan hjälpa till att lösa de administrativa uppgifterna. En tydlig del i direktivet är att ansvaret för chefens administration inte fördelas, vi fördelar bara arbetsuppgifterna.

Hur ser den administrativa bördan ut för chefer i flygvapnet i dag? 

– Den är hög. Vi behöver bli bättre på att göra det enklare att genomföra administrativa uppgifter på bredd. Vi har behov av väldigt mycket rapportering i flygvapnet, men den rapporteringen ska där det är möjligt bara behöva ske en gång. Det ska bli enklare för våra chefer att lösa administrativa uppgifter.

Hur har ditt förtydligande mottagits?

– Reaktionen har varit väldigt positiv, såväl nedåt i organisationen som hos chefer i Högkvarteret. Jag uppfattar att det råder bred enighet om att det är i den här riktningen vi behöver förflytta oss inom en rad områden.

Avser du att följa upp detta på något vis och kontrollera att stödet implementeras? 

– Ja, det kommer jag naturligtvis att göra. Jag anstränger mig för att ha en nära dialog med flygvapnets chefer i den här typen av frågor. 

För att främja att anställda ska bidra med förslag på hur verksamheten i flygvapnet kan förbättras införde Jonas Wikman i början av december ett förslagshanteringssystem.

– Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. Jag tror att många behov på respektive organisationsenhet tillgodoses i dag, men vi har inte ett gemensamt system i flygvapnet, vilket gör att ’best practice’ inte sprids vidare. 

Hur gör man för att lämna ett förslag? 

– Ett förändringsförslag  bereds på enhetsnivå. Om enheten inte kan lösa det går den vidare till flottiljnivå, om den nivån inte kan lösa förslaget eller anser att det är en flygvapengemensam fråga går det vidare till flygstaben. Det har redan kommit in fem-sex förslag som hamnat på mitt bord. Ett förslag handlar om en optimering av serviceintervall på Gripensystemet, om vi kan göra det vore det helt fantastiskt. Nu ska ärendena beredas av en grupp på flygstaben.

Vad hoppas du att detta ska leda till?

– Det är så tydligt för mig vad vi måste åstadkomma och vi är inte tillräckligt bra på det i dag. Vi har för många hinder, för mycket frustration och för lite dialog för att bygga laget och den utveckling som behövs. Det finns många vinster med att ha ett sätt för medarbetarna att påverka sin och flygvapnets situation, arbetsmiljö och verksamhet. För mig går det mot huvuduppgiften. Nu är det upp till oss att förvalta detta. Det får inte bara bli ett system där folk matar in information i ett tomt hål. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: