Flygvapenchefen: ”Det ska bli enklare att lösa administrativa uppgifter”

Den administrativa bördan för flygvapnets chefer ska minska, det säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Nyligen införde han också ett system för att uppmuntra att anställda ska inkomma med förslag på hur verksamheten kan förbättras.

”Personal är vår dimensionerande resurs och den behöver nyttjas effektivt. Då gäller det att underlätta för personalen på olika sätt”, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

”Det är olyckligt att vi inte lyckats göra möjligheten att avlasta chefer med administration fullt ut känd i flygvapnet. Jag kommer att tillse att inriktning och förtydligande av tillvägagångssätt kommer ut till förbanden”. Så skrev flygvapenchef Jonas Wikman på X strax innan jul. 

– Jag noterade i debatten kring förutsättningar för våra chefer att lösa sina uppgifter att det finns ett behov av att fördela administrativa uppgifter till administrativ personal. Och i ett läge där personaltillgången är den mest begränsande faktorn för vår verksamhet och förmågeutveckling så är det viktigt att om det går fördela uppgifter så ska vi göra det. 

Vad står det i inriktningen som du nyligen skickade ut till flottiljcheferna? 

– Det står att vi bör nyttja möjligheten att fördela administrativa uppgifter och att jag är positiv till att vi gör det. Det står också att beslutet om fördelning ska tas i verksamheten där behoven finns. Inriktningen innehåller också en beskrivning om hur det rent konkret går till. 

Redan 2018 kom ett direktiv om hur administrativa behörigheter i stödsystemet Prio kan fördelas till administrativ personal, men detta har ännu inte implementerats i flygvapnet. 

– Möjligheten finns, men vi har inte lyckats omsätta det fullt ut i verksamheten och inte lyckats tydliggöra mandatet för att fatta beslut om en sådan fördelning. Jag tror att det är viktigt att jag som chef, där en fråga blir principiellt viktig, går ut med ett förtydligande om min syn på hur verksamheten ska bedrivas.

Varför har inte direktivet implementerats?

– Jag vet egentligen inte. Jag tror att kunskapen om möjligheterna inte varit tillräckligt spridd. Det beror inte på en ovilja hos chefer, det är jag säker på. Direktivet som kom 2018 var komplext och var väl inte tydligt nog för att organisationen skulle förstå vad som skulle hända och hur man skulle gå vidare.

» Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. «

Vad kommer stödet att innebära? 

– Vi ska utforma vår organisation så att den är så effektiv som möjligt. Vi behöver kanske anställa administratörer eller så finns det personal med andra typer av arbetsuppgifter som kan hjälpa till att lösa de administrativa uppgifterna. En tydlig del i direktivet är att ansvaret för chefens administration inte fördelas, vi fördelar bara arbetsuppgifterna.

Hur ser den administrativa bördan ut för chefer i flygvapnet i dag? 

– Den är hög. Vi behöver bli bättre på att göra det enklare att genomföra administrativa uppgifter på bredd. Vi har behov av väldigt mycket rapportering i flygvapnet, men den rapporteringen ska där det är möjligt bara behöva ske en gång. Det ska bli enklare för våra chefer att lösa administrativa uppgifter.

Hur har ditt förtydligande mottagits?

– Reaktionen har varit väldigt positiv, såväl nedåt i organisationen som hos chefer i Högkvarteret. Jag uppfattar att det råder bred enighet om att det är i den här riktningen vi behöver förflytta oss inom en rad områden.

Avser du att följa upp detta på något vis och kontrollera att stödet implementeras? 

– Ja, det kommer jag naturligtvis att göra. Jag anstränger mig för att ha en nära dialog med flygvapnets chefer i den här typen av frågor. 

För att främja att anställda ska bidra med förslag på hur verksamheten i flygvapnet kan förbättras införde Jonas Wikman i början av december ett förslagshanteringssystem.

– Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. Jag tror att många behov på respektive organisationsenhet tillgodoses i dag, men vi har inte ett gemensamt system i flygvapnet, vilket gör att ’best practice’ inte sprids vidare. 

Hur gör man för att lämna ett förslag? 

– Ett förändringsförslag  bereds på enhetsnivå. Om enheten inte kan lösa det går den vidare till flottiljnivå, om den nivån inte kan lösa förslaget eller anser att det är en flygvapengemensam fråga går det vidare till flygstaben. Det har redan kommit in fem-sex förslag som hamnat på mitt bord. Ett förslag handlar om en optimering av serviceintervall på Gripensystemet, om vi kan göra det vore det helt fantastiskt. Nu ska ärendena beredas av en grupp på flygstaben.

Vad hoppas du att detta ska leda till?

– Det är så tydligt för mig vad vi måste åstadkomma och vi är inte tillräckligt bra på det i dag. Vi har för många hinder, för mycket frustration och för lite dialog för att bygga laget och den utveckling som behövs. Det finns många vinster med att ha ett sätt för medarbetarna att påverka sin och flygvapnets situation, arbetsmiljö och verksamhet. För mig går det mot huvuduppgiften. Nu är det upp till oss att förvalta detta. Det får inte bara bli ett system där folk matar in information i ett tomt hål. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.