Senast publicerat
Senast publicerat:

Otakt mellan tre-befälssystemet och ny KRO/GRO

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

Det är otakt mellan det slutliga införandet av trebefälssystemet och framtagandet av ny krigs- och grundorganisation, det menar Officersförbundet. 

– Den nya organisationen måste bli klar först, så att man ser att det är en relevant balans i kravsättningen på de olika befattningarna innan man börjar omgalonera personalen – även om de två frågorna egentligen inte hänger ihop, säger Conny Jansson, en av de ombudsmän på förbundets kansli som jobbar både med trebefälssystemet och den nya organisationen. 

Som ett led i att genomföra försvarsbeslutet ska en ny krigs- och grundorganisation tas fram. Förr, före de stora neddragningarnas tid, talades det ofta om ”KRO” och ”GRO” men under ett antal år fanns bara ett antal organisationsenheter och krigsförband, där stora delar inte var krigsplacerade. Nu vrids klockan tillbaka, om än i en modernare tappning. Den nya organisationen ska vara intagen 1 januari 2023. Vid samma tidpunkt ska det slutliga införandet av trebefälsystemet också vara klart. Men takten i det arbetet verkar vara betydligt högre.

Såväl försvarsgrenar som stridskrafter planerar för att genomföra frivilliga byten av personalkategori redan i slutet av det här året och de första arbetsledningsbesluten för icke frivilliga under nästa år. 

Officersforbundet personalbilder 9/12-08
Conny Jansson

Officersförbundet menar dock att den nya krigs- och grundorganisationen rimligen bör vara klar först innan man tvingar någon att byta personalkategori. Även om Försvarsmakten säger att det är individens kompetens som är avgörande, inte befattningens krav så bör det ju hänga ihop, enligt förbundet. 

– I värsta fall skulle det ju kunna leda till att anställda som tvingats byta personalkategori från officer till specialistofficer får jobba på en officersbefattning i alla fall. Hur dåligt detta skulle komma att uppfattas av berörda behöver man nog inte vara raketforskare för att förutse, säger Conny Jansson. Han får medhåll från Mikael Boox, som var den ombudsman som deltog från Officersförbundets sida i arbetsgruppen som hanterade frågan:

– Jag tycker det påverkar trovärdigheten både vad gäller arbetet med ny organisation och slutligt införande av trebefälssystemet och det är också något vi framfört till Försvarsmakten. 

»Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt.«

Conny Jansson och Mikael Boox har också noterat, vid sina möten med Försvarsmakten, att det höga tempot och ambitionen att snabbt bli klar gör att den individuella värderingen av varje enskild medarbetare riskerar att bli lidande.

– Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt utifrån dennes faktiska och reella kunskaper och kompetens vilken personalkategori och nivå/grad hon eller han ska ha i framtiden, allt annat är oacceptabelt, säger Conny Jansson.

Om det går undan i vissa delar kopplat till trebefälssystemet går det långsammare på annat håll – Försvarsmakten har ännu inte tagit fram någon modell för hur erfarenhet ska värderas i lönesättningen.

– I den arbetsgrupp som tog fram underlaget till ÖB:s beslut fanns det tankar kring hur man skulle värdera och lönesätta erfarenhet och fördjupade kunskaper men av någon anledning valde man att inte ta med de delarna i beslutet. Det är väldigt synd. Talet om att erfarenhet ska löna sig ekar ju ganska tomt då, säger Mikael Boox. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Officersförbundet och Försvarsmakten har påbörjat förhandling av ett nytt kollektivavtal för GSS/K. Förhoppningen är att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om partnerna inte når målet kommer nuvarande avtal att sägas upp.

    Redaktionen
    Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
    Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

     – Gruppbefäl, soldater och sjömän är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och vi anser att de har rätt till tillsvidareanställning, men eftersom det är lagen som behöver ändras blir den här förhandlingen en fråga om att förhandla fram ett bättre kollektivavtal än nuvarande. Om vi inte kan förhandla fram det så kommer vi säga upp avtalet, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet. 

    2010 förhandlades det nuvarande kollektivavtalet för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten fram. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 2012 kom lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom parterna kom överens om ett kollektivavtal är det avtalet, inte lagen som gäller just nu. Förhoppningen är som sagt att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om parterna inte når målet planerar förbundet att säga upp nuvarande avtal och då kommer lagen att börja gälla. 

    – Försvarsmakten hävdar att de har ett behov av korta anställningar, men vi anser att de bör ha långa anställningar eftersom behovet av GSS/K är konstant. En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten, det innebär att arbetstagaren inte behöver oroa sig för sin anställning och kan fokusera på det som är viktigt – att lösa sina uppgifter och fördjupa sina kunskaper. För Officersförbundet finns det inga incitament att ha kvar nuvarande avtal. Vi vill naturligtvis ha ett bättre kollektivavtal än lagen, men det är Försvarsmakten som måste komma med förslag som motiverar vår styrelse att skriva på ett nytt avtal, säger Susanne Hultgren.

    » En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten.«

    Förbundet menar att en anställning som gruppbefäl, soldat och sjöman är som vilken annan anställning som helst och därför bör samma anställningsvillkor det vill säga prov-anställning följt av tillsvidareanställning gälla. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar kan inte ändras eller tas bort av Försvarsmakten, utan det är bara riksdagen som kan göra det. 

    – Försvarsmaktens tillväxt menar vi kräver tillsvidareanställningar och jag hoppas att Försvarsmakten hemställer hos regeringen att lagstiftningen ändras så att den möjliggör det, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

    Mer information om förhandlingarna och huruvida ett nytt avtal är klart eller det nuvarande avtalet sägs upp kommer i början av hösten.

    Vad händer med de GSS/K som redan är anställda?

    – De GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring för under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits, men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det minst 6 år vid förlängning eller nyanställning.

    Vad händer med de GSS/K som ska anställas?

    – För de som kommer anställas kommer lagen att gälla det vill säga att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år, säger Susanne Hultgren.

    Ur arkivet: