Senast publicerat
Senast publicerat:

Otakt mellan tre-befälssystemet och ny KRO/GRO

Cecilia Gustafsson
Artikel från Officersförbundet.

Det är otakt mellan det slutliga införandet av trebefälssystemet och framtagandet av ny krigs- och grundorganisation, det menar Officersförbundet. 

– Den nya organisationen måste bli klar först, så att man ser att det är en relevant balans i kravsättningen på de olika befattningarna innan man börjar omgalonera personalen – även om de två frågorna egentligen inte hänger ihop, säger Conny Jansson, en av de ombudsmän på förbundets kansli som jobbar både med trebefälssystemet och den nya organisationen. 

Som ett led i att genomföra försvarsbeslutet ska en ny krigs- och grundorganisation tas fram. Förr, före de stora neddragningarnas tid, talades det ofta om ”KRO” och ”GRO” men under ett antal år fanns bara ett antal organisationsenheter och krigsförband, där stora delar inte var krigsplacerade. Nu vrids klockan tillbaka, om än i en modernare tappning. Den nya organisationen ska vara intagen 1 januari 2023. Vid samma tidpunkt ska det slutliga införandet av trebefälsystemet också vara klart. Men takten i det arbetet verkar vara betydligt högre.

Såväl försvarsgrenar som stridskrafter planerar för att genomföra frivilliga byten av personalkategori redan i slutet av det här året och de första arbetsledningsbesluten för icke frivilliga under nästa år. 

Officersforbundet personalbilder 9/12-08
Conny Jansson

Officersförbundet menar dock att den nya krigs- och grundorganisationen rimligen bör vara klar först innan man tvingar någon att byta personalkategori. Även om Försvarsmakten säger att det är individens kompetens som är avgörande, inte befattningens krav så bör det ju hänga ihop, enligt förbundet. 

– I värsta fall skulle det ju kunna leda till att anställda som tvingats byta personalkategori från officer till specialistofficer får jobba på en officersbefattning i alla fall. Hur dåligt detta skulle komma att uppfattas av berörda behöver man nog inte vara raketforskare för att förutse, säger Conny Jansson. Han får medhåll från Mikael Boox, som var den ombudsman som deltog från Officersförbundets sida i arbetsgruppen som hanterade frågan:

– Jag tycker det påverkar trovärdigheten både vad gäller arbetet med ny organisation och slutligt införande av trebefälssystemet och det är också något vi framfört till Försvarsmakten. 

»Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt.«

Conny Jansson och Mikael Boox har också noterat, vid sina möten med Försvarsmakten, att det höga tempot och ambitionen att snabbt bli klar gör att den individuella värderingen av varje enskild medarbetare riskerar att bli lidande.

– Det är glasklart att varje individ ska värderas och prövas individuellt utifrån dennes faktiska och reella kunskaper och kompetens vilken personalkategori och nivå/grad hon eller han ska ha i framtiden, allt annat är oacceptabelt, säger Conny Jansson.

Om det går undan i vissa delar kopplat till trebefälssystemet går det långsammare på annat håll – Försvarsmakten har ännu inte tagit fram någon modell för hur erfarenhet ska värderas i lönesättningen.

– I den arbetsgrupp som tog fram underlaget till ÖB:s beslut fanns det tankar kring hur man skulle värdera och lönesätta erfarenhet och fördjupade kunskaper men av någon anledning valde man att inte ta med de delarna i beslutet. Det är väldigt synd. Talet om att erfarenhet ska löna sig ekar ju ganska tomt då, säger Mikael Boox. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av ­vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

    Jenny Folkesson
    Lea Lobelius
    IMG_2166
    Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officers­förbundet OFR/O och ­Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

    Foto: Officersförbundet

    Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

    Löneavtalet hamnade på samma nivå som industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

    – Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

    Efter många veckor av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

    – Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbetsgivare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

    I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.

    Pensionsfrågan var en av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

    – Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin. 

    Fakta

    OFR/S,P,O

    OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull-Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100.000 anställda i staten.

    I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

    – Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som parterna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

    En annan viktig fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter.

    Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

    – Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida.  Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

    Det nu undertecknade avtalet gäller 1 oktober 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

    – Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

    Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november. 

    IMG_2157

    Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbets­givarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

    Foto: Officersförbundet

    Fakta

    Några av vinsterna i avtalsförhandlingarnA för OFR/S,P,O.

    • Löneökningar i paritet med industrins märke.

    • Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

    • Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

    • Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

    • Rättvis övertidsersättning för deltids­anställda.

    • Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

    Ur arkivet: