Senast publicerat
Senast publicerat:

”Jag har fått ett stort förtroende”

När Alexander Westberg gjorde sin grundutbildning på ­Livgardet för åtta år sedan var planen att gå utbildningen och se var den skulle leda. Nu är han sedan ett år ordförande i ­Livgardet OF och sedan tre år huvudskyddsombud på Livgardet.

Cecilia Gustafsson
Intresset för juridik och beteende­vetenskap bidrog till att Alexander gick grundutbildningen till militärpolis.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Artikel från Officersförbundet.

Alexander trivdes under grundutbildningen så när ett befäl som han såg upp till tyckte att han skulle söka en tjänst som soldat på 13:e säkerhetsbataljonen gjorde han det. Under första tiden som anställd blev Alexander nyfiken på militärpolisen. Han läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och är intresserad av juridik och beteendevetenskap och kände att han kunde utveckla sina intressen om han gick grundutbildningen till militärpolis.

– Det var en bra utbildning. Jag förstod juridiken både i teorin och i praktiken. Så var det en hel del beteendevetenskap också, säger Alexander. 

Han blev sedan stridsledningesbefäl på 13:e säkerhetsbataljonens stab och hjälpte hela staben i det dagliga arbetet med bland annat säkerhetsoperationer.

Liknande läsning:

– Det var spännande och jag kände att jag utförde meningsfulla arbetsuppgifter och gjorde skillnad, säger Alexander.

Han fick frågan om han ville bli skydds­ombud redan under första tiden som anställd. När han fick en arbetsbeskrivning av vad ett skyddsombud gör tackade han ja.

– Det var också utvecklade på ett annat vis än den vanliga befattningen. Ett skyddsombud kan jobba med helt olika typer av arbetsmiljö­frågor. Det beror mycket på var man jobbar i Försvarsmakten. När jag är blev stridsledningsbefäl jobbade jag mest med frågor om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, säger han.

Det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis.

Alexander gick både specifika utbildningar för skyddsombud och generella arbetsmiljö­utbildningar. Han lärde också känna dåvarande huvudskyddsombud på Livgardet och han ringde ofta huvudskyddsombudet för att prata om arbetsmiljöfrågor. När huvudskydds­ombudet slutade fick Alexander förfrågan om att ta över förtroendeuppdraget. Trots att han varit skyddsombud i tre år var det inte alls självklart att han skulle tacka ja.

– Jag blev nervös. Livgardet är ett stort och komplext förband och att vara huvudskyddsombud betyder att jag företräder alla medarbetare. Jag har fått ett stort förtroende av medarbetare. I början var det lite jobbigt att gå in till förbandschefen och prata om arbetsmiljö, men jag har bra chefer och har aldrig känt att jag blivit nedvärderad på grund av min grad. Vi vill ofta samma sak, även om vi har olika perspektiv, säger han.  

Det var dock mycket mer arbete än väntat och Alexander insåg att om han ska göra allt som förväntades av honom som huvudskyddsombud behövde han jobba med det på heltid. Efter en hemställan hos förbandschefen blev det också så. Idag arbetar han tätt tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren och verksamhetssäkerhetsofficer vid förbandet.

– Jag arbetar med många arbetsmiljöfrågor, men det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis. Det är jobbigt att se någon som är ledsen och mår dåligt. Det är inte alltid enkelt att hjälpa till, säger han.

Förbundsnytt porträttet bild 2

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och hoppar han in som instruktör ibland.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Som skyddsombud kom Alexander i kontakt med Livgardet OF. I början var han bara intresserad av arbetsmiljöfrågorna och blev invald som suppleant i styrelsen för att ha nära till de fackligt förtroendevalda, men det fackliga engagemanget växte och han blev invald som ledamot i styrelsen. Det var som att en ny värld öppnades för honom.

– Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem? Det är väl bara att sitta med i möten och säga vad som behöver ändras, säger Alexander. Han skrattar och tillägger att det finns många som inte har så mycket kunskap om de fackliga frågorna och hur och när man som facklig förtroendevald har möjlighet att påverka.

Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem?

Vid Förbundsmötet för ett år sedan blev Stefan Morin, dåvarande ordförande för Livgardet OF, vald till förbundsordförande för förbundet. Livgardet OF:s styrelse pratade ihop sig och vid föreningens årsmöte blev Alexander vald till ordförande. Nu arbetar han tillsammans med de andra i styrelsen varav två arbetar som fackliga förtroendemän på heltid.

– Vi är som ett kansli. Vid föreningens årsmöte fattar medlemmarna beslut om vad vi ska arbeta för och sedan ska vi verkställa det. Jag som ordförande leder det arbetet. För mig hänger allting ihop. Demokratin är kärnan i allt vi gör. Försvarsmakten försvarar demokratin och vi arbetar för att det ska vara en demokratisk organisation på så vis att personalen kommer till tals och kan påverka, säger han.

Försvarsmakten har stora utmaningar eftersom organisationen ska växa, stödja Ukraina och anpassa sig till medlemskapet i Nato.

– Vi behöver fortsätta arbeta för att skapa bra arbetsmiljö och en organisation där personalen vill stanna kvar och utvecklas. Medlemmarna är tydliga med att det är bättre lön och villkor som står högst upp på agendan, säger han.

Om några dagar ska Alexander gå förbundets förhandlingskurs. För somliga handlar förhandling om att vinna eller förlora, men för Alexander handlar det om något helt annat.

– Det är två eller flera parter som ska komma till en överenskommelse som är bra för alla inblandade. Jag hoppas att kursen ska ge mig fler verktyg. Det känns bra att öva utan att det är skarpt läge, säger han. 

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och även om han arbetar som huvudskyddsombud för det mesta hoppar han in som instruktör ibland.

– Just nu trivs jag superbra och jag utvecklas. Det viktigaste som förtroendevald är att jag har medlemmarnas förtroende, säger Alexander.

Fakta

ALEXANDER WESTBERG

Ålder: 27 år.

Fackliga uppdrag: Skyddsombud Livgardet 2017–2021, huvudskyddsombud Livgardet 2021–, ersättare skyddsombud för armén 2023–, suppleant Livgardets OF 2021, ledamot Livgardets OF 2022, ordförande Livgardets OF 2023–.

Bakgrund i korthet: GU 2016–2017, soldat SÄKBAT 2017, grundkurs militärpolis 2018, stridsledningsbefäl SÄKBAT bataljonsstab 2020, militärpolisinstruktör Livgardet 2023–.

Bor: I Stockholm.

Familj: Sambo.

På fritiden: Umgås med familj och vänner, tittar på film och tv-serier.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Som huvudskyddsombud på I 19 i Boden har Thomas Öman i uppdrag att bevaka och driva arbetsmiljö­frågor för 800 personer. Då gäller det att ha koll på allt från överdragsskor till riskbedömningar.

    Anna Hjorth
    Simon Eliasson
    200604-thomas-öman06

    Thomas Öman har jobbat i Försvarsmakten i nästan hela sitt yrkesliv. Det var bara några år direkt efter värnplikten som han gjorde något annat – jobbade på ett boende för personer med psykisk utvecklingsstörning. Sedan lockade grönkläderna igen.

    – Den främsta anledningen till det var att jag tyckte det verkade vara ett mångsidigt och aktivt yrke. Att man sällan gör samma sak dag ut och dag in lockade mig. Och att det finns möjligheter att utvecklas. Jag ville inte sitta på ett kontor hela dagarna. Men vad är det jag gör nu, frågar huvudskyddsombudet Tomas Öman retoriskt och med skratt i rösten.

    I coronatider görs även den här intervjun per telefon i stället för på Thomas Ömans arbetsplats på Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Den norrländska skyddsombudsrösten svarar tryggt och lugnt på stockholmsjournalistens frågor. Hade det inte varit reserestriktioner och pandemi så hade vi setts på Thomas arbetsrum på I 19. I rummen intill har han två kollegor som också jobbar fackligt på heltid för Officersföreningen OF Botnia. Det ger en bra synergieffekt, tycker Thomas, eftersom de blir varandras bollplank och kan hjälpa varandra i olika frågor.

    Som huvudskyddsombud har han visserligen ett eget kontor, men när Thomas Öhman beskriver sitt uppdrag blir det ganska tydligt att han inte tillbringar mycket tid där.

    – Nja, det blir ju väldigt många möten på en vecka. Det är projektmöten, beslutsmöten, utvärderingar. Som huvudskyddsombud sitter jag också med på alla projektmöten på regementet. Det är jättebra, för jag får en väldigt bra bild av hur det ser ut totalt här på I 19. Dessutom brukar jag försöka komma ut och besöka skyddsombuden på kompanier och bataljoner.

    Kontakten med skyddsombuden är helt avgörande för att huvudskyddsombudet ska kunna driva arbetsmiljöfrågorna vidare. Om de inte kan lösas på respektive kompani eller bataljon så tas de upp i vår skyddskommitté. Där sitter bland andra chefen för I 19, arbetsmiljöansvarig från personalavdelningen och Thomas Öman i sin roll som huvudskyddsombud.

    Många arbetsmiljöfrågor kan lösas där, allt som chefen för regementet kan fatta beslut om. Men så finns det andra som berör hela Försvarsmakten. De frågorna skickas vidare till högkvarteret och behandlas centralt. 

    – Det kan handla om att marschkängorna inte är bra för fötterna eller att en ryggsäcksmodell inte är bra. Sådant är ju väldigt svårt för chefen I 19 att åtgärda. Och när frågorna förs vidare centralt så blir det också svårare för oss att få återkoppling och insyn och det blir inte lätt att påverka, säger Thomas Öman.

    Coronapandemin har ­inneburit en hel del jobb för Försvarsmaktens skyddsombud, något Thomas Öman kan vittna om.

    För att vara ett bra skyddsombud eller huvudskyddsombud krävs ett engagemang. Det svaret kommer snabbt från Thomas Öman. Och det är uppenbart att han har ett djupt engagemang i arbetsmiljöfrågorna. Uppdraget som huvudskyddsombud har han haft sedan 2018. Men det fackliga engagemanget har funnits med hela tiden, ända sedan han började jobba på dåvarande ingenjörsbataljonen Ing3 i slutet av 1980-talet. Under ett antal år i början av 2000-talet var han ordförande för den så kallade ingenjörklubben som fanns på Ing 3 ända fram till nedläggningen 2005.

    – Jag vill kunna påverka min arbetssituation. Och mina kollegors. Den möjlighet vi har är ju att jobba fackligt, så det är därför jag har valt att engagera mig. Men vi samarbetar mycket med arbetsgivaren också, det fungerar jättebra här på I19. Som huvudskyddsombud har jag nära samarbete med personalavdelningen. De gör ju egentligen samma arbete som vi i skyddsorganisationen. 

    Innan han blev huvudskyddsombud jobbade Thomas Öman främst med personalfrågor. Han var personalchef i olika former sedan 1999, bland annat på en mission i Afghanistan 2012. Han beskriver det som att personalfrågorna har varit en röd tråd genom yrkeslivet. Och det har han nytta av i rollen som huvudskyddsombud.

    – Ja, det är jättebra. Dels har jag ett stort och bra kontaktnät och känner många i chefsposition. Vi har förtroende för varandra. Jag är också insatt i hur personaltjänsterna fungerar och hur det är att vara chef. Så jag känner till vilka hinder som finns och har förståelse för hur de har det.

    FAKTA

    Thomas Öman
    Ålder: 56 år
    Fackligt uppdrag: Huvudskyddsombud I19 i Boden. På heltid sedan 2018.
    Bakgrund i urval: Uppvuxen i Boden. Militärtjänst på I 22 i Kiruna. Anställdes i Försvarsmakten 1987 på Ing 3. Från 2000 på I 19. Vidareutbildad till kapten. Arbetat som personal-ansvarig och personalchef på olika befattningar sedan 1999.
    Familj: Fru och två -vuxna barn.
    Bor: I villa i Boden.
    Fritiden: Mesta-dels i stugan med stugbygge, skoter och skogsskötsel.

    Men det här året har hindren sett annorlunda ut än vad någon kunnat föreställa sig. Coronapandemin har fört med sig stora förändringar för huvudskyddsombudet och många andra i Försvarsmakten.

    – Förutom att Auroraövningen inte blev av så har det största för oss varit att soldaterna inte fick åka hem innan de hade gjort klart sin tjänstgöring. De var kvar här i sex veckor. Vi hade bara två som var konstaterat smittade, men vi jobbade effektivt med isolering av alla som hade sjukdomssymptom, säger Thomas Öman.

    Han berättar att man tidigt satte igång arbetet med att göra en riskanalys av situationen med coronaviruset. Nu, när läget betraktas som mer stabilt, är den stora utmaningen att fortsätta hålla en hög beredskap, göra riskanalyser och följa dem.

    – Vi får hit nya soldater om några veckor. Vi måste hela tiden ha beredskap för att smittan kan ta fart igen. Till exempel att vi snabbt ska kunna sätta upp sjukförläggningen som vi hade tidigare. Och soldaterna kommer inte att få åka hem under sina första fyra veckor, men sedan får de lite längre ledighet. Och i stället för att få en introduktionshelg på plats har de fått videoklipp att titta på som förberedelse, så att de får ner stressnivån innan de kommer hit.

    Som huvudskyddsombud kan Thomas Öman göra skillnad. Arbetsmiljölagen är ett kraftfullt verktyg. Men det krävs engagemang och övertygelse om att det man gör är rätt. Och en stor portion envishet. Som när soldaterna frös om fötterna.

    – Det var jädrigt kallt den vintern, och de behövde överdragsskor till kängorna. Skorna fanns i förrådet men inte på utrustningskorten för soldater eller befäl, så de fick inte hämta ut dem. Där gick vi in och drev frågan, så att de till slut fick ut överdragsskorna trots att det var emot direktiven. Annars hade de kunnat förfrysa fötterna. 

    Ur arkivet: