Senast publicerat
Senast publicerat:

Brist på samsyn om fältsjukhuset i Älvsjö

Ett tydligt ledarskap och befälsrätt saknades när fältsjukhuset restes i Älvsjö. Och Försvarsmaktens vårdmateriel får kritik från civila aktörer. I en ny rapport från Försvarshögskolan undersöks hur samverkan fungerat vid bygget av Älvsjö sjukhus under pandemivåren 2020.

Redaktionen
TT
I rapporten ”’Fältsjukhuset’ i Älvsjö – Rekordbygget som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

När covid-19 slog till mot Sverige pekade initiala prognoser från södra Europa på att Stockholm skulle kunna drabbas hårt. Genom aktörsgemensam samverkan uppfördes därför Älvsjö sjukhus på bara två veckor. I början av april 2020 stod man redo med 550 vårdplatser. Ur ett försvarsperspektiv var detta ett unikt projekt då det var första gången ett militärt fältsjukhus för skarp krishantering byggdes på svensk mark. Men sjukhuset togs aldrig i bruk, och lades ned i juni 2020.

I rapporten ”’Fältsjukhuset’ i Älvsjö – Rekordbygget som ingen ville ha?” har man vid FHS undersökt hur den interna och externa samverkan fungerat under bygget av sjukhuset.

Rapporten sammanfattas i fem huvudsakliga slutsatser, där den viktigaste handlar om behovet av ett tydligt ledarskap och befälsrätt i en kris. ”Det är trögt och svårt att leda genom samverkan”, sammanfattar författarna budskapet från intervjuerna.

– Det fungerar bara så länge det finns ett ömsesidigt förtroende, men när det saknas blir det oerhört svårt, säger universitetslektor Erik Hedlund i ett uttalande hos FHS.

Samverkan externt på plats fungerade bra trots att aktörerna hade delvis olika organisatorisk struktur, konstaterar rapportförfattarna vidare. Avgörande var att det fanns ett tydligt definierat mål. Samtidigt konstateras att risken för målkonflikter mellan regionens aktörer ställer höga krav på intern samordning. Och brist på samsyn ledde till olika åtgärder och olika uppfattningar om huruvida Älvsjöprojektet var lyckat eller inte.

– Kanske går fältsjukhuset i Älvsjö till historien som å ena sidan ett rekordbygge, och å andra sidan ett sjukhus som ingen ville ha, säger Hedlund hos FHS.

Man drar även slutsatsen att Försvarsmakten var en viktig samarbetspartner, men att det samtidigt internt inom Försvarsmakten har funnits vissa samverkanssvårigheter mellan insats- och produktionsenheterna. Och en hel del synpunkter har lyfts kring Försvarsmaktens materiel. Bland annat menade en del läkare att respiratorerna och sängarna inte går att använda. Förutom medicinska risker kan detta medföra att Försvarsmaktens material inte lever upp till civila aktörers förväntningar – vilket kan skapa friktioner, skriver FHS i rapporten.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: