Cold Response satte nordiskt försvar på prov

I skuggan av kriget i Ukraina, en ökad hotbild och en het Nato- debatt. När vinterövningen Cold Response satte det nordiska försvarssamarbetet på prov hade man omvärldens blickar riktade mot sig. Inför 2024 vill brigadchefen se större förbandsvolym och Finland på ledningsnivå.

"Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina", säger brigadchef överste Lars Jonsson (till vänster i bild).

Under de två sista veckorna i mars samövade drygt 30 000 deltagare från 27 nationer i den norskledda militärövningen Cold Response. Övningen sker i samverkan med Nato. Förutom Norges och Natos egna styrkor deltog enheter från bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Finland och Tyskland. Försvarsmakten deltog med omkring 1 500 soldater och officerare. De svenska markförbanden satte tillsammans med finska arméförband upp en reducerad brigadstridsgrupp som byggde vidare på det svensk-finska samarbetet, FISE. Flygvapnet deltog med Jas 39 Gripen. Cold Response utgjorde också slutövning för de värnpliktiga som utbildats vid markförbanden i Norrbotten.

Det är första gången som Sverige, Norge och Finland övar tillsammans på samma sida. Brigadstridsgruppen har letts av en svensk brigadchef med en ställföreträdare från Finland. I brigadstaben var tio av 55 stabsmedlemmar från Finland.

– Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och som nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina. Att öva integrerat med en svensk-finsk brigad är något helt annat än vad vi är vana vid, säger brigadchef överste Lars Jonsson.

» Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen. «

Cold Response genomfördes i flera delar av Norge, men huvuddelen av övningen för den svensk-finska brigadstridsgruppen genomfördes i Troms fylke. Överstelöjtnant Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden, är mycket nöjd med övningen.

– Vi har ökat vår förmåga att kriga tillsammans. Det har varit oerhört givande att vi fått utgöra brigad tillsammans med Finland, samt med en norsk sidobrigad och arméledning. Vi har fått uppträda i ett sammanhang där allt från logistikkedjor till transporter har varit skarpa, säger Erik Preutz och tillägger:

– Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen.

Han ser positivt på hur Sveriges och Finlands gemensamma logistikkedjor, liksom utvecklingen av sambandstjänst, har satts på prov under övningen.

– Det är alltid en utmaning där det ytterst handlar om chefernas möjlighet att leda. I ett sammansatt förband måste man hitta nya lösningar.

Att samordna logistik, såväl som samband kräver dock tålamod.

– Att integrera sambandssystem, ledningssystem och logistik är utmanande eftersom det är nationella ansvar och separata system. Det gäller att hitta metoder för att ta sig framåt tillsammans, säger brigadchef Lars Jonsson.

Även flygvapnet bidrog med en viktig del i utvecklingen av det internationella samarbetet. Flygstridskrafterna inledde övningen med att bland annat öva luftstrid tillsammans med flyg från andra nationer. En av de viktigaste delarna för flygvapnet under Cold Response är att i nära samarbete med Nato-nationerna öva på att planera, genomföra och utvärdera genomförda flygpass.

Väderförhållanden under övningen skapade dock vissa utmaningar.

– Terrängen var tuff för förbanden. Vi hade en kombination av vind och nederbörd som var helt extrem. Den sämsta dagen hade norska väderlekstjänsten sju varningar samtidigt, säger Erik Preutz.

Det utmanande klimatet är del av syftet med Sveriges deltagande – man vill öva på att strida i subarktisk miljö. Men lika mycket handlar deltagandet om att öka förmågan till strid i större förband och öva försvar av norra Skandinavien med internationella partners och grannländer.

Till följd av rådande omvärldsläge blev årets övning ovanligt välbesökt, av såväl Sveriges och Norges statsministrar som av Natos generalsekreterare, försvarsministrar, kungligheter och nyhetskanaler som BBC.

– Övningens upplägg har varit planlagt sedan innan den ryska invasionen av Ukraina, men det har märkts tydligt att intresset för att kunna försvara Nordkalotten sträcker sig mycket längre än till de närmaste länderna, säger Erik Preutz.

Brigadchef Lars Jonsson är mycket nöjd med övningen, som sedan start har varit återkommande för förbanden i norra Sverige. De har länge utgjort grundstommen i det svenska deltagandet, men nu är det dags att bredda deltagandet tycker han

– Min förhoppning inför 2024 är att vi får utöka det bilaterala och trilaterala samarbetet ytterligare, med större förbandsmassa och större integrering. Jag skulle till exempel vilja se en finsk högre chef på ledningsnivå.

FAKTA

Cold Response har genomförts vartannat år sedan 2006.

Sverige deltog i år med cirka 1 500 soldater och officerare från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan. Dessutom deltog flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post