Under 2023 nyttjades armén för mer än vad som fanns i den ursprungliga planen, och som det budgeterats för i försvarsbeslutet 2020 – och pengarna tog slut. Generallöjtnant Michael Claesson, chef för försvarsstaben, skrev nyligen på X att det framför allt är anslaget för förbandsverksamhet som varit hårt ansatt under förra året, det vill säga det anslag som bekostar personal, utbildning, övning och nationella operationer.
Armén går nu in i det nya året med nyttjande av en anslagskredit – som ska återbetalas under årets gång, skriver Michael Claesson. Ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson, vill inte kalla det för att armén gör besparingar, men han medger att armén har tvingats göra inbromsningar.
– Jag tycker det ger fel bild att benämna det här som besparingar eller att armén drar in på pengar. Under 2023 och tillsammans med 2022 har armén gjort så mycket mer än vad vi någonsin gjort tidigare. Jag tänker på stödet till Ukraina, vår fortsatta tillväxt, att vi har en armé som faktiskt används och som gått på högtryck kopplat till det aktiva försvaret och där personal gjort fantastiska insatser, säger Anders Svensson.
Han säger att armén har hanterat och förhållit sig till den ekonomi som givits, utifrån uppdraget som armén har och vad man såg komma under 2023. Men året visade sig bli mer än vad man såg komma, vilket lett till ett övertryck i verksamheten.
» Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. «
– Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser, utan vi måste ha en uthållighet i allt vi gör, säger Anders Svensson.
Notan för Aurora 23 och Ukraina-stödet har också påverkat, berättar Anders Svensson.
– Det har gått hårt på alla dessa linjer. Det handlar om att vi byggt förmåga samtidigt som vi haft tillväxten och Ukraina-stödet. Det kostar resurser, mer materiel och personal och sammantaget ekonomi, säger han och fortsätter:
– När man gör en plan för ett år som för 2023 planerar man och lägger budget mot det man ser komma. När det kommer så pass mycket mer, och samtidigt, då stämmer inte planen överens med verkligheten och då måste man hantera den under resans gång, och det är vad vi gjort.
Anders Svensson
Vilka följder har detta fått för verksamheten?
– Framför allt för personalen har vår förmåga ökat kopplat till övning Aurora, vi har fått i väg fortsatt och anpassat stöd till Ukraina som vi också har lärt oss jättemycket av. Men vi har också fått en viss inbromsning på tillväxten.
Övningar har också tvingats ställas in eller kortats ner, och enligt Svensson har direktiv gått ut till arméns förbandschefer om att framåt balansera sin verksamhet, personal och materiel. Det handlar om att anpassa verksamheterna efter respektive förbands behov och de specifika förhållanden, krav och förutsättningar som finns just där.
– Vi har en helt annan armé än vad vi såg för 3–4 år sedan. Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. Det är utmaningar som kommer kräva stentuffa prioriteringar och högre krav. Jag är helt övertygad om detta.
» Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. «
Prioriteringar som väntar är bland annat anpassning, planering och samverkan med Sveriges kommande allierade i Nato, där övningsverksamheten är en sak som behöver ses över.
– Vi kommer inte fullt ut kunna öva när vi normalt sett har övat, det vill säga bara under en slutövningsperiod, utan vi kommer i stort sett behöva öva under hela året. Det har vi inte varit vana vid. Det krävs också mycket högre tillgänglighet på förband, både personellt och materiellt, kopplat till beredskap men även för att användas, som till exempel för arméförbandet i Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces (FLF), säger Anders Svensson.
