Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler ska kunna jobba hemifrån

Fram till 1 juli 2021 ska så många anställda som möjligt på landets myndigheter arbeta hemifrån med anledning av covid-19. Gränssättande för distansarbete i Försvarsmakten är fortsatt tillgången på säkra arbetsstationer, men fler kryptoenheter har nu anskaffats.

Josefine Owetz
Istockphotos
Försvarsmakten anskaffar 2 500 kryptoapparater, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, möjliggör för hemarbete.

I december beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten om skärpta restriktioner med anledning av den ökade smittspridningen av covid-19. Regeringen uppdaterade i samband med detta också riktlinjerna för hemarbete på myndigheter. I beslutet som gick ut innan jul står det att statliga myndigheter omedelbart skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att så många som möjligt ska arbeta hemifrån. Under perioden 22 december till 24 januari skulle myndigheterna dessutom säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro var nödvändig för att kunna bedriva verksamhet befann sig på arbetsplatsen.

– All personal som inte oundgängligen behövs har skickats hem för att arbetat hemifrån eller vistas hemma. Det har vidtagits åtgärder och vi ser att väsentligt fler arbetar hemifrån än vad det var före jul, samtidigt som vi givetvis ser till att kunna lösa Försvarsmaktens kärnverksamhet och uppgifter, säger överste Peter Öberg på Ledningsstabens inriktningsavdelning.

Han är chef för den arbetsgrupp på Högkvarteret som är ansvarig för Försvarsmaktens aktiviteter som är kopplade till covid-19. 

Myndigheterna har också fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att fram till den 1 juli möjliggöra att så många medarbetare som möjligt kan arbeta hemifrån. Med anledning av detta fattade Försvarsmakten innan jul beslut om att anskaffa ännu fler kryptoapparater som gör att medarbetarna med sin vanliga bärbara dator kan hantera viss information som normalt inte är tillgänglig utanför arbetsplatsen.

Totalt rör det sig om närmare 2.500 kryptoenheter av typen FM AP-Krypto, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, ger säkra kommunikationsmöjligheter.

– De nya kryptoenheterna levereras under januari och februari och kommer att delas ut enligt en fördelningslista. Det har också gjorts en del andra investeringar, som anskaffning av fler mobiltelefoner med krypto. En stor utmaning är att mycket av det vi hanterar omfattas av sekretess. Vi måste hålla en hög säkerhet i våra system. Med FM AP-Krypto kommer anställda att kunna arbeta och även komma åt bland annat interna dokument, Prio och Emilia hemifrån.  

Borde inte Försvarsmakten redan ha vidtagit fler åtgärder för att möjliggöra hemarbete vid det här laget? 

– Det är en avvägning mellan sekretess och flexibilitet att kunna välja arbetsplats. Det är en svår hantering och avvägning, som innebär vissa utmaningar. Sedan ska man komma ihåg att mycket av vårt arbete inte är ensamarbete. En stor andel av Försvarsmaktens medarbetare har inte heller möjlighet att arbeta från hemmet. Det gäller inte minst vid utbildningen av värnpliktiga och stående förband samt på våra fartyg och i våra ledningscentraler, säger Peter Öberg.

Liknande läsning:

Omfattningen på hemarbete bland Försvarsmaktens anställda varierar utifrån verksamhetens krav och individens arbetsuppgifter, liksom tillgång på utrustning som arbetsstationer och säkra system. Möjligheterna till säkra videomöten och telefonkonferenser istället för fysiska möten är fortsatt begränsade.

– Vi har tittat på att öka andelen säkra videokonferenslösningar, men det ligger fortsatt under beredning. Det handlar om stora investeringar och volymer, samtidigt som säkerhetsproblem och utmaningarna kopplade till detta är fortsatt stora att hantera.

Försvarsmakten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. I början av februari kommer en ny order, berättar Peter Öberg. 

– Vi överser nu den tidigare FM-ordern med åtgärder med anledning av covid-19, och som har styrt vår verksamhet, med den kompletterande ordern som kom innan jul. Vi ska foga samman dessa i en ny order som tar sikte på hela 2021 och ersätter de tidigare versionerna.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: