Det var en självklarhet att Eleanor skulle göra militärtjänstgöring då båda hennes föräldrar har gjort det. Hennes mamma är född och uppväxt i Israel där det är obligatoriskt. Eleanor hade tagit studentexamen några år tidigare och jobbade inom hotellbranschen när hon ansökte och blev uttagen till att göra värnplikt i 18 månader som radiosignalist på andra stidsflottiljen i Berga.
– Det var stor skillnad från nu. Då var vi så få kvinnor att normen var att vara ensam tjej, men jag såg inte det som negativt eller ett problem. Jag var några år äldre, så jag hade lite mer livserfarenhet, men jag var en i gänget, berättar Eleanor och skrattar.
Hon trivdes riktigt bra med arbetsuppgifterna som radiosignalist – och hon fann kärleken och sin framtida man Niklas. Planen var att utbilda sig till officer men Eleanor blev gravid och fick barn så vidareutbildningen fick vänta. Hon fortsatte jobba med bokningar inom hotellbranschen, men när sonen var två år fick hon tips om en liknande tjänst på den lokala reseavdelningen inom Försvarsmakten Logistik – även det i Karlskrona där hon bott i 20 år nu.
– Det var ett enkelt steg att ta. Det var såklart en fördel att jag kände till hur den militära organisationen fungerade, säger Eleanor.
Hon blev civilt anställd inom Försvarsmakten, men fick bara projektanställning – de lades på varandra och det var en kamp för att hon skulle få tillsvidareanställning. Efter några år började det pratas om att Försvarsmakten skulle outsourca den lokala reseavdelningen där hon jobbade, men de valde att centralisera istället. Eleanor blev i samband med det invald som ledamot i den lokala fackliga styrelsen hos Försvarsförbundet.
» Det var många kollegor som var rädda för att bli uppsagda. Jag kände att det här måste gå rätt till, men det var svårt. «
– Det var då jag fick upp ögonen för det fackliga arbetet för första gången. Det var många kollegor som var rädda för att bli uppsagda. Jag kände att det här måste gå rätt till, men det var svårt. Det blev en otrygg arbetsplats och många lämnade självmant, säger Eleanor.
Eleanor såg sig också om och fick återigen tips om en tjänst – den här gången var det ett vikariat som signalskyddslärare på Sjöstridsskolan i Karlskrona. Hon var bekant med de olika systemen sedan militärtjänstgöringen och hade genom sitt engagemang i Lottakåren gått flera kurser inom samma och närliggande områden så hon hade kompetensen som krävdes. Hon fick vikariatet och när det tog slut fick hon en annan tjänst – som sambandslärare – och tillsvidareanställning. Att jobba som lärare visade sig vara en riktig utmaning.
– Att vara pedagog är svårt i sig, du får en grupp där förkunskap, motivation och förutsättningar för lärande är olika. Alla i gruppen ska de känna sig motiverade och lära sig. De första lektionerna jag höll i var svåra, men jag lärde mig med tiden att ”det här är bra” och ”det här kan jag göra bättre”. Det är fantastiskt att se hur människor, framför allt värnpliktiga, utvecklas – första dagen kan de ingenting och sista dagen har de gjort en enorm kunskapsutveckling. Det är roligt att få vara med på den resan, säger Eleanor.
Hon har under åren som gått funderat på att vidareutbilda sig till officer och har velat gå från civil till militär då fler dörrar öppnas som officer. Men det var för svårt att få livpusslet med familjeliv och en lång utbildning med studiemedel att gå ihop. Hon sökte dock till anpassad specialistofficersutbildning 2017 och blev tjänstledig från sin civila tjänst i nio månader medan hon gick ena delen av utbildningen. Den andra delen av utbildningen är vanligtvis befattningsutbildning, men Eleanor hade gått merparten av kurserna och skulle därför ”bara” återvända till sin gamla tjänst. I samband med examen 2018 fick hon dock en ny tjänst – som huvudlärare som innebar kursplanering och arbetsledaransvar. Men det hela tog ytterligare en vändning. Några år tidigare hade Sjöstridsskolan köpt in ett nytt simulatorsystem, Naval Warfare Traning System (NWTS) för sjöstrid. Eleanor var med i projektgruppen som hjälpte till att testa och utveckla systemet.
» Lönen är kanske inte i nivå med det ansvar och mängden arbetsuppgifter vi har.«
– Jag har alltid varit driven och velat lära mig och teknikintresset har vuxit med åren. Jag kände att det var dags att prova något nytt och hade tur att det skapades en tjänst som simulatorofficer. Enkelt förklarat är jag länken mellan teknikerna och lärarna, säger Eleanor.
Samtidigt som Eleanor har vidareutvecklat sig och bytt tjänster har frågorna kring anställnings-och arbetsvillkor kommit smygande igen. Hon ser utmaningarna hon och kollegorna möts av.
– Jag har varit på samma avdelning på Sjöstridsskolan hela tiden. Jag har trivts med arbetsuppgifterna och kollegorna, men lönen är kanske inte i nivå med det ansvar och mängden arbetsuppgifter vi har. Arbetsbelastningen har under perioder varit otroligt hög, då har jag ibland undrat om det är värt det, säger hon.
Nu har hon återigen blivit invald som suppleant i den lokala fackliga styrelsen – OF Marinbasen SSS – och hon hoppas kunna arbeta alltmer med de fackliga frågorna. Hon brinner lite extra för frågor som rör hur Försvarsmakten ska lyckas behålla den personal som rekryteras in.
– Många har åsikter om allt från lön till arbetsmiljö och karriärsutveckling, ett väldigt bra sätt att vara med och få en chans att påverka dessa saker är att bli fackligt engagerad.
FAKTA
Eleanor Wiklund
Ålder: 43 år.
Fackliga uppdrag: Ledamot i lokal facklig styrelse hos Försvarsförbundet, suppleant i OF Marinbasen SSS 2020-.
Bakgrund i korthet: Värnplikt, rese-handläggare Försvarsmakten Logistik, signalskyddslärare Sjöstridsskolan, sambandslärare, anpassad specialistofficersutbildning, huvudlärare samband, simulatorofficer 2020-.
Bor: Rödeby utanför Karlskrona.
Familj: Gift med officeren Niklas. Tillsammans har de en 20-årig son (”Han gör värnplikt just nu”) och en 15-årig dotter.
På fritiden: Åker båt och inreder drömträdgården. (”Vi har en motorbåt som vi försöker vara ute med ofta, sedan tycker jag om att jobba i trädgården, Vi har köpt ett växthus som vi försöker fylla.”)
