Studie om framtida bekämpningskoncept

Hur ska framtidens bekämpningsfunktion utformas fram till 2035? Det är en av frågorna som studien ”Understödsbehov och framtida bekämpningskoncept” har tittat närmare på. Överstelöjtnant Niklas Edelsvärd, chef för Artilleriet stridsskola, var sekreterare för studien som redovisades för arméchefen hösten 2019.

Större numerär, utökad räckvidd, utvecklade ledningsstödssystem och sensorutveckling var några av förslagen i studien om vad som bör ingå i framtidens bekämpningsfunktion.

Vilka rekommendationer gav ni till arméchefen? Och vilka är de viktigaste slutsatserna som studien gav som nu kommer att genomföras?

– I studierapporten beskrevs det militära problemet kortfattat som att Försvarsmakten bedömdes ha kvantitativa och kvalitativa förmågebrister inom området indirekt eld. Studien förde fram behovet av en avsevärt större numerär av bekämpningsförband, artilleri såväl som granatkastare. Självklart är detta inte okänd information för arméledningen men förhoppningsvis har man haft nytta av att en oberoende utredning som framhåller behovet. I beslutad proposition för 2021–2025 har följaktligen också beslut tagits om ytterligare ett artilleriregemente i Kristinehamn liksom återinförandet av divisionsartilleri syftande till att förstärka brigadernas eldkraft. Sammanfattningsvis mycket glädjande nyheter och det känns bra med att ha bidragit med en pusselbit till den sammanfattande bedömningen av Försvarsmaktens framtida förmågebehov. 

» Det är en tydlig och högt prioriterad internationell trend att öka räckvidden på befintliga system. «

Hur ser de kvalitativa förmågebristerna ut? 

– I studien konstaterar vi att de främst är relaterade till räckvidd med nuvarande artillerisystem och dess ammunitionsportfölj. Det är en tydlig och högt prioriterad internationell trend att öka räckvidden på befintliga system. Initialt, innan 2035, bedömer vi att Sverige bör nå åtminstone 70 kilometer men det i sig är inte tillräckligt. Ur ett markoperativt perspektiv bör vi kunna genomföra markmålsbekämpning på avstånd omkring 100–300 kilometer. Detta för att möjliggöra att våra underrättelseförband har en utökad möjlighet att bekämpa identifierade mål på djupet samt att kunna projicera ett hot mot en potentiell angripare. Inget eldrörsartilleri klarar dessa räckvidder under en överskådlig framtid varför vi förordar kompletterande verkanssystem till befintliga artilleri- och granatkastarförband.  

Niklas Edelsvärd
Överstelöjtnant Niklas Edelsvärd, chef för Artilleriet stridsskola

Förutom ökad numerär av förband och räckvidder – vad ingår också i studiens målbild? 

– Vi tar upp vikten av sensorutveckling. Detta avser såväl tekniska sensorer som andra typer av sensorer. Artilleriet evaluerar exempelvis en multifunktionsradar som möjliggör en luftlägesbild såväl som utökad detektion av artillerigranater. Vi konstaterar behovet av att ha kontroll över emissionen på våra sensorer för att undgå upptäckt, varvid vikten av passiva sensorer, till exempel ljudmätutrustning bedöms öka. För att öka vår förmåga till överlevnad betonas förmågan att ha kontroll över vår egen signaturanpassning, det vill säga vår maskering samt skenåtgärer för att dölja våra förband, säger Niklas Edelsvärd och tillägger:

– Vid sidan om utökad räckvidd är förmågan att kunna koordinera bekämpningsinsatser inom Försvarsmakten och med tredje part högst prioriterad. Ett ledningsstödsystem som möjliggör gemensam bekämpning med andra länder ökar väsentligt Försvarsmaktens förmåga. 

I studien om framtida bekämpningskoncept deltog personal från Artilleriets stridsskola, Markstridsskolan, brigadstaberna, Sjöstridsskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk och Försvarshögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post