Senast publicerat
Senast publicerat:

”Samverkan gäller också skyddsorganisationen”

Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

Cecilia Gustafsson
I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

Foto: Andreas Blomlöf

Artikel från Officersförbundet.

Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

– Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

– Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

– Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

Liknande läsning:
Förbundsnytt bild till reportage 2

Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

Foto: Andreas Blomlöf

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

– Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

– Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

– Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

Fakta

Skydds-organisationen

Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

För Operations-ledning/Hemvärnet:
Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

För armén:
Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

För marinen:
Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

För flygvapnet:
Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att bli orättvist anklagad för att fuska – och hamna i konflikt med sina chefer – kan kännas som en mardröm. Så var det för Johan som behövde vända sig till Officersförbundet för att få hjälp med att bli rentvådd. ”De var duktiga och jag är så tacksam för all hjälp jag fick”, säger han.

    Jenny Folkesson
    Bild på Johan
    Att hamna i konflikt med sina chefer var oerhört jobbigt för Johan. Det stora stödet kom från ombudsmännen på Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet. Bilden är arrangerad.

    Plötsligt en ledig dag blev han uppkallad till jobbet för ett ärende så känsligt att hans överordnade inte ville ta det på telefon. Intet ont anande trodde Johan först att det rörde sig om den sortens frågor inom Försvarsmakten som just han har expertis inom. 

    – ”Nu behöver de min hjälp”, tänkte jag när jag åkte in till jobbet den dagen, säger han.

    När han trädde in i mötesrummet på avtalad tid satt flera av hans chefer, både den närmaste och de strax över, redan där. Framför honom lades ett formulär som han ombads läsa igenom och skriva under. Då gick det upp för Johan att cheferna var av uppfattningen att han hade fuskat med ett rapporteringssystem. En representant från hans lokala officersförening fanns med på telefon och efter samråd med honom undertecknade Johan papperna. Först därefter insåg han hur missförståndet hade kunnat ske, trots att han inte hade gjort något fel i rapporteringssystemet.

    – När jag hade skrivit under frågade jag vad nästa steg i den här processen var men det ville de inte säga. Det blev jättejobbigt för mig att ha detta hängande över mig. Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.

    Johan hade aldrig varit med om något liknande. Han älskade sitt jobb, hamnar aldrig i konflikter och hade trivts bra under alla sina år på samma arbetsplats. Nu ställdes allt på ända och det var förvirrande. Från sin lokala förening fick han kontaktuppgifter till ombudsmän på kansliet i Stockholm som han ringde upp. 

    – De var väldigt tydliga med vad som skulle ske härnäst och vilka faser jag skulle behöva gå igenom. Jag fick åka till Stockholm och träffa dem och de var verkligen jättesnälla, förstod mig och stod övertygade på min sida. Jag bröt ihop flera gånger under den här tiden för på min arbetsplats var jag utfryst, cheferna pratade inte längre med mig.

    Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke. 

    Det var efter det första besöket med ombudsmännen i Stockholm som Johan bestämde sig: Han skulle inte ge upp utan en fajt. Han började samla in bevis och vittnesmål för att styrka sin sak, men trots att nästan 20 personer vittnade till Johans fördel gav cheferna inte upp. Johan fick återigen bege sig till Stockholm för rådgivning med Officersförbundet innan ärendet gick vidare i Fpan, Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.

    – Jag hade en kvart på mig att föra min talan och fick fram allting, även om det var som i en dimma.

    Efter ett par veckor kom beskedet att Fpan lade ner ärendet utan disciplinära följder.

    – Det var så klart en stor lättnad men det kändes samtidigt hemskt att det var mina egna kollegor som hade gjort det här mot mig. Jag fick inga varningar, inga chanser att förklara mig och jag har fortfarande inte fått en enda ursäkt.

    natalieNY-1-scaled-e1742561357821

    Nathalie Ehrnrooth

    Jurist

    Idag är Johan tillbaka som vanligt på jobbet som han trots allt älskar. Men de jobbiga minnena av den där tiden då han blev orättvist behandlad finns kvar. Till andra som hamnar i en liknande situation har han ett viktigt råd: Ta hjälp av facket.

    – Det folk inte förstår är vilken kraft Officersförbundet har när det kommer till att hjälpa till med sådant här. Jag rekommenderar absolut personer att ta kontakt med Officersförbundet direkt – de lyssnar och hjälper till! Ombudsmännen gjorde en fantastisk insats och jag kände verkligen att de brydde sig om mig, säger Johan.

    När det gäller statliga tjänster involveras inte facket i ärenden om disciplinära åtgärder, de kopplas bara på i ärenden om uppsägning och avsked – och det var vad som stod på spel i fallet med Johan innan han blev friad från alla anklagelser. En av de ombudsmän som hjälpte Johan var juristen Nathalie Ehrnrooth. Hon uppmanar medlemmar som har hamnat i liknande svårigheter som Johan att så snabbt som möjligt kontakta facket.

    – Vi möter ofta medlemmar i svåra situationer där mycket står på spel. Då är det viktigt att någon finns där som både kan juridiken och förstår människan bakom ärendet. Vår roll är att skapa balans i processen så att medlemmens rättigheter inte åsidosätts, säger hon.

    ”Johan” är ett fingerat namn.

    Ur arkivet: