Senast publicerat
Senast publicerat:

”Samverkan gäller också skyddsorganisationen”

Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

Cecilia Gustafsson
I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

Foto: Andreas Blomlöf

Artikel från Officersförbundet.

Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

– Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

– Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

Liknande läsning:

Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

– Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

Förbundsnytt bild till reportage 2

Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

Foto: Andreas Blomlöf

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

– Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

– Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

– Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

Fakta

Skydds-organisationen

Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

För Operations-ledning/Hemvärnet:
Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

För armén:
Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

För marinen:
Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

För flygvapnet:
Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Michael Lundström har i princip alltid varit fackligt engagerad när han arbetat – förutom när han varit på arbetsgivarsidan. Nu är han sedan tre år huvudskyddsombud för marinen och arbetar med att bygga upp skyddsorganisationen.

    Redaktionen
    Andreas Blomlöf
    ”Jag har alltid tyckt att teknik ger mig mening till livet. Det är ofantligt roligt", säger Michael Lundström.
    ”Jag har alltid tyckt att teknik ger mig mening till livet. Det är ofantligt roligt", säger Michael Lundström.

     Michael Lundström var bara 16 år när han 1978 blev befälselev, så kallad ”kanin”, i ÄBO, äldre befälsordningen. 

    – Jag hade två morbröder som arbetade i flottan och jag hade väl blivit påverkad av dem, men framför allt tyckte jag att det var en bra utbildning och ett bra jobb. På den tiden fanns också en mentalitet att ”statens kaka är liten, men säker”, säger han. 

    Utbildningen och arbetet var ungefär som han väntat sig och han vande sig snabbt då det alltid har funnits en god kamratskap på de fartyg och flottiljer han arbetat på – och så älskar han att åka båt. Michael har också alltid haft en passion för teknik och mekanik.

    – Jag byggde min egen första moped när jag var 14 år och jag drev tidigt mina föräldrar till vansinne för att jag ville titta inuti och mecka med alla leksaksbilar jag kunde. Jag har alltid tyckt att teknik ger mening till livet. Det är ofantligt roligt, säger han och skrattar. 

    »Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade.«

    Passionen för teknik och maskiner har han med andra ord kunnat utöva både hemma och på jobbet. Han har varvat utbildning med jobb som maskinist, maskinchef och elektroofficer på olika fartyg. Han har också varit plutonchef och produktionsledare och även gjort utlandstjänstgöring som maskinchef på HMS Trossö under ME 01 i Adenviken.

    – Jag har alltid tyckt om att arbeta praktiskt och när jag har varit på båtarna har det varit vi i maskin som varit fastighetsskötare och sett till att alla olika tekniska system fungerat, säger han. 

    Det fackliga engagemanget har alltid funnits på olika vis sedan han började arbeta, förutom när han studerat eller varit på arbetsgivarsidan. 

    – Mitt fackliga engagemang började för att det var brist på information och jag ville veta mer om vad för rättigheter och skyldigheter jag och kollegerna hade. Sedan har jag med tiden blivit mer intresserad av arbetsmiljöfrågor, säger Michael.

    I slutet av 90-talet sökte han en ny tjänst som andre flottiljingenjör – trodde han i alla fall – för det visade sig att tjänsten var som arbetsmiljöhandläggare på Minkrigsflottiljen för att de saknade och behövde en. 

    – Så jag började arbeta på arbetsgivarsidan, och fick gå alla utbildningar och kurser som fanns om arbetsmiljö. Det var spännande för jag fick vara med och ta fram och utveckla det verksamhetssäkerhetssystem som finns idag, säger Michael. 

    Han har genom åren haft uppdrag bland annat som fartygsombud, skyddsombud och huvudskyddsombud. Han har också varit ledamot, sekreterare och arbetsmiljöansvarig i sin lokala officersförening i många år och suttit som suppleant Officersförbundets styrelse och valberedning. Sedan 2017 arbetar Michael som logistikofficer på Tredje sjöstridsflottiljen och sedan 2019 har han också uppdraget som huvudskyddsombud för marinen. Försvarsmakten har sedan tre år ett centralt huvudskyddsombud och ett huvudskyddsombud för varje försvarsgren som samordnar skyddsorganisationen på uppdrag av de fyra fackförbunden som är verksamma inom Försvarsmakten. Michael har ett år kvar till pensionen och den stora utmaningen som marinens huvudskyddsombud nu är att bygga upp skyddsorganisationen.

    – Jag är otroligt tacksam för förtroendet. Skyddsorganisationen finns på alla enheter och nivåer. Vi vill ha engagerade och aktiva skyddsombud som ger både kollegor och chefer stöd. Min plan är åka runt och besöka alla ”mina” OrgE och träffa människor för att se deras vardag, men covid-19 har stökat till det, säger Michael. 

    Han upplever att han i alla år har haft ett bra samarbete med sina chefer och att de har haft förtroende för honom.

    – Jag har nog alltid fått gehör när jag kommit med synpunkter, men jag har också alltid grundat det i de föreskrifter som finns till exempel föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Sedan har jag inte arbetat fackligt på heltid och jag har emellanåt slitits mellan min befattning och mitt förtroendeuppdrag. Det kan vara tufft, säger han.

    När han började arbeta med arbetsmiljöfrågor i slutet av 90-talet handlade arbetet främst om den fysiska miljön, men i dag handlar det mycket mer om den psykosociala miljön.

    – Det är enkelt att lösa frågor kring den fysiska arbetsmiljön till exempel ombord på ett fartyg, men den psykosociala arbetsmiljön är svårare. Ta till exempel ÖB:s beslut om trebefälssystemet – det berör också skyddsorganisationen på så vis att det är många som är påverkade och som inte mår bra. Beslutet är fattat, men jag hoppas att vi på något vis kan hjälpa till och mildra det för de som är påverkade, säger Michael.

    Han tycker att det borde vara karriärsfrämjande att värna arbetsmiljön och att faktiskt våga säga nej till högre chef när det behövs för att arbetsbelastningen blivit för hög för personalen. Nu under pandemin när smittspridningen är hög igen arbetar han hemma i garaget eller det så kallade ”pojkrummet” i det hus som han har byggt på ön Senoren utanför Karlskrona. 

    – Både jag och min fru Mona jobbar hemifrån så jag har en jobbarkompis som jag äter lunch tillsammans med. Hon har sitt kontor i huset och jag har mitt – med alla bekvämligheter – i pojkrummet. Så jag stormtrivs, säger Michael och skrattar. 

    FAKTA

    Michael Lundström

    Ålder: 60 år.
    Fackliga uppdrag: Fartygsombud, skyddsombud, huvudskyddsombud, ledamot i lokala officersföreningar, suppleant i förbundsstyrelsen, suppleant i valberedningen, vice ordförande i fartygsnämnden och huvudskyddsombud marinen.
    Bakgrund i korthet: Maskinist och maskinchef på olika fartygstyper. Plutonchef och instruktör för värnpliktiga, produktionsledare på basbataljonsstab, arbetsmiljöhandläggare. Maskinchef  ME01. Logistikofficer.
    Bor: Karlskrona. 
    Familj: Fru Mona, två barn, tre barnbarn.
    På fritiden: Umgås med familjen och kompisar, snickrar och är intresserad av allt som involverar äldre amerikanska bilar.

    Ur arkivet: