Senast publicerat
Senast publicerat:

Långsam ökning av antalet kvinnor som gör värnplikt

”I år ryckte 4 917 värnpliktiga in. Av dem var 864 kvinnor, vilket motsvarar 17,5 procent. Målet var 20 procent kvinnor 2020.” I nummer sju 2020 rapporterade Officerstidningen om könsfördelningen bland landets värnpliktiga. Jenny Ström, då kommendörkapten och chef för Försvarsmaktens rekryteringssektion, uttalade sig om situationen: ”Vi kan inte vara nöjda när vi inte nått upp till målet. Däremot är det positivt när utvecklingen går åt rätt håll”, sa hon.

Redaktionen
Ur Officerstidningen 7, 2020

FAKTA

Då:
Av de 4 917 värnpliktiga, var 864 personer eller 17,5 procent, kvinnor. För att få en jämnare fördelning mellan könen funderade Försvarsmaktens rekryteringssektion på att vidta åtgärder. Ett led var att anställa skolinformatörer. Ett annat att kalla kvinnor till mönstring, trots att de inte anmält sitt intresse.

Nu:
Tre år senare är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Men eftersom lagen säger att det inte går att sätta specifika procentmål ser Försvarsmakten istället över kraven för vissa utbildningar. Dessutom jobbar man på att öka kunskapen om värnpliktsutbildningen.

I dag är cirka 20 procent av de 6 600 värnpliktiga kvinnor. Enligt Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt-och prövningsverket, råder det ingen tvekan om att det behövs en jämnare fördelning mellan värnpliktiga män och kvinnor.

– Försvarsmakten ser nu över kraven på vissa utbildningar eftersom alla utbildningar har olika krav, som dessutom höjdes under frivilligtiden. 

Genom olika kanaler som att skicka hem information till totalförsvarspliktiga och information i sociala medier, hoppas man öka kunskapen om värnplikten. En annan åtgärd är att skicka ut en mönstringshandbok till de som ska mönstra. I framtiden kommer Plikt- och prövningsverket att trycka mer på att värnplikten är en skyldighet.

– Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor, säger Marinette Nyh Radebo.

» Det finns till exempel fortfarande 30 procent som tror att värnplikten är frivillig, och bland dessa ser vi att många är kvinnor.«

Från och med 2020 ändrades även utformningen av mönstringsunderlaget. Det har nämligen visat sig att mellan 60 och 65 procent fyller i diskvalificerande uppgifter. 

– Vi behöver inte ta hänsyn till intresse, eftersom det är en plikt, men eftersom så få kallas tror många att vi bara utgår från de som är intresserade.

När fler ska göra värnplikt behöver Plikt- och prövningsverket kalla fler till mönstring. 

– Förra året kallade vi 1.000 personer till mönstring som hade förutsättningar att klara mönstringen, men som svarat att de inte var intresserade. I år kallade vi 4.000 personer, säger Marinette Nyh Radebo.  

Överstelöjtnant Rickard Åström, chef för utbildningssektionen vid Försvarsstaben, konstaterar att antalet kvinnor som gör värnplikt behöver öka. 

– Vi strävar efter att få fler kvinnor att göra värnplikten, säger han och berättar att Försvarsmakten vidtar flera åtgärder för att fler kvinnor ska vilja göra värnplikt och bli uttagna till värnplikstjänstgöring. 

Dessa åtgärder kan till exempel vara att se till att det finns personlig utrustning anpassad för kvinnor och att Försvarsmakten får värnpliktsutbildningen att framstå som viktig, givande och intressant. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: