Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten överklagar PFAS-dom till Högsta domstolen

Den 9 april dömdes Försvarsmakten att betala skadestånd till Uppsala vatten för att ha förorenat en vattentäkt med giftig PFAS. Nu meddelar Försvarsmakten att domen kommer att överklagas till Högsta domstolen.

Linda Sundgren
Patrik C Österberg/TT
Skadeståndsdomen om PFAS-föroreningar kommer att överklagas. Försvarsmakten ska söka prövningstillstånd hos Högsta domstolen.

Den 9 april dömdes Försvarsmakten i mark- och miljööverdomstolen att betala 37 miljoner kronor i skadestånd till det kommunala bolaget Uppsala vatten och avfall AB för att ha förorenat en vattentäkt i Uppsala med giftig PFAS.

Föroreningen upptäcktes i samband med provtagningar 2012 och enligt domstolen kan utsläppen härledas till verksamheten vid Ärna flygfält på Upplands flygflottilj, F 16, där brandskum innehållande PFAS användes tidigare. Försvarsmakten är dock av en annan åsikt.

– Försvarsmakten finner domen förvånande. Mark- och miljööverdomstolen bygger sina slutsatser nästan uteslutande på Uppsala vattens bevisning och har inte gjort en ordentlig analys och värdering av Försvarsmaktens bevisning. Stora delar av Försvarsmaktens tekniska bevisning nämns överhuvudtaget inte i domen, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens stödenhet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

» Försvarsmakten finner domen förvånande. Mark- och miljööverdomstolen (...) har inte gjort en ordentlig analys och värdering av Försvarsmaktens bevisning «

Myndigheten kommer att söka prövningstillstånd i Högsta domstolen.  

– Försvarsmakten kan inte ta på sig ansvar för en förorening som myndigheten inte anser sig ha orsakat utan kommer att överklaga till högsta instans. Försvarsmakten gör i detta fall i stället gällande att den aktuella föroreningen i grundvattnet primärt kommer från andra verksamheter som bedrivits närmare Stadsträdgården eller från de många släckinsatser som har skett på och omkring Stadsträdgården, säger Stefan Sandborg vidare i artikeln.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: