Personerna bakom Gubbar på rad: ”Vi försöker sparka uppåt”

Det försvarsmaktsrelaterade humorkontot ”Gubbar på rad” på Instagram har snabbt blivit en snackis i myndigheten. Vecka efter vecka skannar personerna bakom kontot sociala medier på jakt efter bilder som föreställer Försvarsmaktens chefer och medarbetare uppställda på rad.

Dalregementets julhälsning på sociala medier hamnade givetvis på Gubbar på rad-­kontot på Instagram.

I oktober 2021 såg ett nytt försvarsmaktsrelaterat humorkonto dagens ljus. Snart 300 inlägg och 1.500 följare senare har kontot ”Gubbar på rad” på Instagram blivit ett välkänt konto, och begrepp, inom en bredare krets i Försvarsmakten. 

”Passa så att du inte hamnar på Gubbar på rad-kontot nu” är exempel på en mening som numera ofta yttras i samband med att gruppbilder ska tas i myndigheten, enligt uppgifter till Officerstidningen. 

Vi har träffat två av personerna bakom kontot, som vill vara anonyma. De är officerare och anställda vid två av Försvarsmaktens förband i Mälardalen. 

Hur föddes idén till det här kontot?

– Det var jag som länge hade noterat att det finns en del chefer i Försvarsmakten som tycker om att använda ett visst bildspråk. Det är det som jag valde att benämna som ”gubbar på rad” för det var precis det som det var, säger Gustav, som egentligen heter något annat, och fortsätter:

– Det är bilder på män i medelåldern eller äldre som står uppställda på rad i uniform, i alla möjliga sammanhang. Ibland framför någonting, ibland på en viss plats. Men människor, i regel gubbar, på rad, det är det som återkommer. 

» Det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. «

Under en AW hösten 2021 hamnade Gustav och vännen Jonas, som också heter något annat, återigen i en diskussion om bilderna i Försvarsmaktens kommunikation. Vännerna enades om att det var hög tid att fullfölja planerna på ett konto där de uppställda gruppbilderna kunde samlas.

– Vi inledde direkt med att leta genom konton och började följa försvarsmaktskonton och officiella företrädare för myndigheten. Vi la också upp några aktuella gubbar på rad-bilder. Sedan var vi i gång, säger Jonas. 

Totalt är de tre personer som sköter kontot, vars flöde är fyllt av bilder på Försvarsmaktens företrädare, inte sällan förbandschefer och försvarsgrenschefer, uppställda på gruppbilder. Ibland i en lång rad, andra gånger på flera rader. 

– Det som är fascinerande med det här bildspråket, och som jag också kan tycka är rätt gulligt, det är det att man har genomfört ett viktigt möte, en övning eller så är det något historiskt som hänt, och att man då måste föreviga det genom att ställa upp alla som var där och ta en gruppbild, säger Jonas.  

Han funderar ett slag innan han fortsätter:

– Men det här är väl egentligen Försvarsmaktens kommunikation i ett nötskal. Att man är väldigt fäst i vilket budskap man vill sända. Man tycker att just det vi gör nu är viktigt att kommunicera. Att ingen sedan bryr sig är inte lika viktigt. Det blir ytterligare en gruppbild med folk i uniform som kunde varit tagen varsomhelst.

Vad tänker ni om det?

– Jag har en viss förståelse för de generaler, överstar och annat löst folk som väljer de här motiven. För jag förstår ju att man som chef och ledare vill visa upp vad man har gjort, och man vill visa upp sin personal. Och då väljer man den här typen av bilder, för det är enkelt och tydligt. Men om man zoomar ut lite och tänker på mottagarna, för dem blir det här ofta rätt ointressant och intetsägande, säger Gustav.

» Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. «

De förklarar att det är viktigt att bilderna som de lägger upp är aktuella. En av sakerna de tidigt bestämde sig för var att materialet högst får vara en vecka gammalt. 

– För det finns givetvis hur mycket gammal skåpmat som helst. Men poängen är att det ska vara nya bilder och att vi kan visa på att det här är en pågående verksamhet. Man kan ju tänka sig att myndigheten ska börja tänka att de inte ska fylla sociala medier med den här typen av bilder. Men det bara fortsätter. Och det var det som vi tyckte var så roligt, säger Jonas.  

De får en hel del tips från följarna på material. Deras grundregel är att bara lägga upp bilder som kommer från officiella konton. 

– Vi försöker hela tiden att sparka uppåt. Ingen som är på lägre nivå ska känna sig utpekad eller på något sätt ditklämd. Vi är försiktiga med att avslöja identiteten på vilka exakt det är som tipsar, men vi kan säga att det är många högre chefer som, med självdistans, tipsar som sitt eget content, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Vissa högre chefer i Försvarsmakten verkar också tycka om oss så mycket så det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. 

Är det vissa gubbar på rad-bilder som inte håller måttet för publiceringen?  

– Ja, det är det. Det är väldigt ofta tillfällen där redaktionen får ha överläggningar. Vi dömer absolut ut bilder. Ibland så är det för dålig rad, ibland så är det för unga medarbetare med för låg grad, säger Jonas. 

Vad tänker ni framåt för 2023 för kontots del?  

– Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. Drömmen är ju att vi får se fler internationella motsvarigheter. Nu när Försvarsmakten går in i en allians så kanske man kan tänka sig att ”Gubbar på rad” går in i någon form av internationell gubballians, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Det är en stor försvarsmaktsövning i vår. Man kan ju hoppas att folk tar sig någon form av stridspaus och ställer upp på rad. Det är väl inte mer än rätt. Vad har vi generaler till om inte för att besöka övningar och ställa upp truppen på rad på bild? 

Är det någon general ni är besviken på?  Som inte levererar gubbar på rad-bilder i den utsträckning man skulle kunna tycka att den borde göra? 

– Vi har ju många generaler, och de allra flesta är doldisar. Men faktum är, med tanke på antal möten och besök, så har ÖB förvånansvärt få gubbar på rad-bilder.

”Gubbar på rad” på Instagram – @gubbarparad

FAKTA

Så tar du en bra gubbar på rad-bild

Kategori 1: Den spontana. ”Gärna tagen med Iphone 3 i ett fikarum med dålig belysning, i en förbandsbyggnad som gud glömde. Kanske står det en soptunna i bakgrunden. Man känner i bilden att här är det inget som är kul, men de har blivit hopfösta för att någon skulle ha en bild till hemsidan och till överstens konto.”

Kategori 2: Den uppstyltade. ”Där alla har C 1, allt är vinkelrätt och där det har gått adjutanter med måttstock.”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Att bryta den manliga normen som dominerar Försvarsmakten är svårt eftersom majoriteten av dem som arbetar i organisationen vinner på att bevara den. Dessutom finns en stark önskan bland många kvinnor i försvaret att bli accepterade av det manliga kollektivet, vilket även det bidrar till att befästa normen. Det framgår av en avhandling från Lunds universitet.
Många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade i Försvarsmakten, både i sin yrkesroll och som individer. Detta visar Frida Linehagens avhandling om jämställdhet i Försvarsmakten.

Hur kommer det sig att jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten går trögt, trots att försvarsmaktsledningen vidtagit en mängd åtgärder för att skapa en jämställd organisation? Den frågan ställer kapten Frida Linehagen i sin avhandling Gender (in)equality within the Swedish armed forces, som hon disputerade med den 13 oktober. Enligt avhandlingen beror den långsamma utvecklingen på ett motstånd mot förändring i organisationen. Motståndet genomsyrar hela Försvarsmakten på alla nivåer och består av en komplex blandning av manliga normer och strukturella problem.

– Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. Det kanske inte har blivit så avsiktligt, men det är svårt att ta sig ur, säger Frida Linehagen som i dag tjänstgör vid Sjöstridsskolan efter fem år som doktorand på Försvarshögskolan.

En bakomliggande orsak till den svårbemästrade ojämlikheten är den manliga norm som präglar organisationen. Normen ger män en självklar plats i den kollektiva gemenskapen och unga soldater fostras in i organisationen enligt rådande normer. Kvinnor har däremot inte samma givna plats i gemenskapen utan måste anstränga sig för att bli upptagna i kollektivet. De behöver bevisa sin duglighet och många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade, både i sin yrkesroll och som individer. Frida Linehagen menar att strävan efter att bli en del av kollektivet är förståelig, samtidigt som det bidrar till att bevara den manliga norm som försvårar för kvinnor i organisationen.

– Strävan efter att bli accepterad gör ibland att kvinnor tar avstånd från andra kvinnor. Många vill tvätta bort kvinnligheten och inte engagera sig i jämställdhetsfrågor, säger hon.  

» Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. «

Frida Linehagen konstaterar att det också finns män som är obekväma med den manliga normen i Försvarsmakten och som ser de problem som deras kvinnliga kollegor ställs inför. Däremot är det få som tar strid för en förändring.  

– När jag började intressera mig för de här frågorna för 20 år sedan tänkte jag att det skulle vara så enkelt för männen att kliva fram och ta ställning för kvinnorna. Men med åren har jag insett att det krävs otroligt mycket av dem för att göra det. De har ju så mycket att förlora på det. Och om de tar ställning för kvinnorna, hur kommer de själva att behandlas då?

I sitt arbete med avhandlingen har Frida Linehagen intervjuat flera män i organisationen som vittnar om problem när de själva eller andra försöker agera efter övertygelse istället för att följa strömmen. Som när någon föreslår en kvinna till en chefsbefattning.

– Det är inte ovanligt med kommentarer som ”du gör det bara för att vara pk”, ”du vill bara ha det i ditt CV” eller ”du gör det bara för att få läsa Hopen”. Flera män i studien har upplevt detta, men få har aktivt motsatt sig det. Risken finns att man istället viker sig för kritiken och väljer någon annan till befattningen, för att slippa konflikter, säger Frida Linehagen.

Frida Linehagen-Foto Camilla Svensk-Försvarshögskolan_liten
Frida Linehagen, kapten vid Sjöstridsskolan och doktorand på Försvarshögskolan.

Även på organisatorisk nivå finns ett motstånd mot kvinnor, enligt avhandlingen. Ett exempel är att det trots att kvinnor tjänstgjort i Försvarsmakten i över 40 år, så kommer den första unisexuniformen först 2026. Ett annat exempel är Försvarsmaktens kollektivavtal där man 2017 gjorde en särskild satsning på kvinnors löner med målet att de skulle uppgå till 95 procent av männens ersättning.

– Den här typen av missriktade satsningar ger dubbelt bakslag. 95 procent av männens löner är inte jämställda löner. Det ger också de män som inte orkar eller vågar engagera sig för jämställdhet och de kvinnor som bara vill bli accepterade i det manliga kollektivet vatten på sina kvarnar; att det här inte är en prioriterad fråga, säger Frida Linehagen.  

För att åstadkomma en verklig förändring krävs flera insatser, menar hon. Som att införliva ämnet jämställdhet i samtliga utbildningar, från grundutbildningen till den Högre officersutbildningen. Men också att stödja förbanden i deras jämställdhetsarbete och skapa en tydligare struktur kring det.

– Man kan inte säga åt förbanden att de ska jobba med det här utan att också tala om hur det ska gå till. En del förband sätter upp jämställdhet som en punkt på sina APT:er, och det är ju bra. Men vad ska lyftas på den punkten, och av vem? Ofta förväntas förbandets kvinnor att ta hand om det, men de vill ju bli accepterade i det manliga kollektivet och passa in. Inte driva jämställdhetsfrågor.

Frida Linehagen tror dock att det kan bli en viss skillnad framöver genom att fler kvinnor genomför värnplikten.

– Förhoppningsvis kommer dagens unga tjejer och killar inte acceptera sådant som vi lite äldre har gjort. Men Försvarsmakten måste också tydligt visa att de menar allvar och inte vacklar i frågan. Det är jätteviktigt att de satsningar som görs är genomtänkta och konstruktiva.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Försvarsmaktens tillväxtskede innebär ett stort behov av ökade elevvolymer på Försvarsmaktens skolor och utbildningar. I dag studerar totalt 420 kadetter på Officersprogrammets tre årskullar. År 2025 är målsättningen att antalet ska vara uppe i 685 studenter. För att klara dessa volymer behöver Försvarshögskolan, FHS, anställa fler militära lärare. Men av de 22 lärartjänster som skolan utlyste inför höstens terminsstart på OP har bara ett fåtal blivit tillsatta.”
Ur Officerstidningen nr 1, 2020.

FAKTA

Då:

En stor lärarbrist på Officersprogrammet. Av de 22 lediga tjänsterna som utlysts tillsattes bara sju. En ohållbar situation där personalen på Försvarshögskolan gick på knäna och där målsättningen att ha 685 kadetter på Officersprogrammet år 2025 såg ut att gå om intet.

Nu:

Fyra år senare ser situationen betydligt ljusare ut.  Tack vare att man tagit hjälp av OF 3:or och OF 4:or som tagit examen från Högre officersprogrammet och dels skapat ett samarbete mellan civila akademiska lärare och officerare finns
i dag bara en-två vakanta tjänster på Officersprogrammet och man har nästan nått målet att ha 685 kadetter år 2025.

I nummer 1 2020 skrev Officerstidningen om lärarbristen på Officersprogrammet, OP. En lärarbrist som i sig innebar en begränsande faktor för Försvarsmaktens tillväxt. 

– Nu går personalen på knäna, men löser ändå uppgiften och utbildningen genomförs, sa Johan Brorson, programchef för OP, och beskrev situationen som ohållbar i längden. 

En följd av lärarbristen var att kadetterna drabbades, bland annat genom att lärarna inte klarade av tidskraven för att rätta genomförda prov. Det fanns också risk för att man skulle tvingas stryka vissa utbildningar inom uppdragsutbildningarna och att lärarbristen därmed inte bara skulle gå ut över Officersprogrammet. I dag, fyra år senare, är situationen helt annorlunda. 

– Efter sommaren har vi fått ett bra tillskott av militära lärare och som det är nu har Försvarshögskolan en, kanske två vakanta platser, säger Stefan Smedman, programansvarig på Officersprogrammet. 

» Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare. «

Redan ett år efter det att Officerstidningen publicerat artikeln om lärarbristen började saker och ting falla på plats. Lösningen stavas en lika stor dos kreativitet, som god vilja och bra problemlösningsförmåga samt en tät dialog mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan, FHS.

– Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare, säger Stefan Smedman. 

Han beskriver det faktum att en överstelöjtnant/kommendörkapten eller en major/örlogskapten jobbar kvar som militär lärare som en win-win. Dels får OP skickliga och engagerade lärare, dels blir det en kompetenshöjning för de nyutexaminerade officerarna.   

En annan åtgärd för att lösa situationen på Försvarshögskolan har varit att låta den militära professionen och de civila akademikerna arbeta närmare varandra. Det var en lösning som 2020 ansågs vara kontroversiell.

– Då är risken att kopplingen till den militära professionen minskar, befarade Johan Brorson. 

Stefan Smedman håller inte med. 

– Det har visat sig vara en bra mix. Då kan vi officerare stå för professionen och de civila lärarna stå för den fördjupade kunskapen inom respektive ämnesområde, säger han. 

 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret.
I ett direktiv som gick ut i slutet av augusti uppmanades anställda att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter skulle kunna utrustas.

I slutet av augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanades att återlämna viss personlig utrustning inför kommande inryckningstillfällen. Detta eftersom det var akut brist på bland annat kängor, regn- och skalplagg på vissa förband, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om.

En rad olika åtgärder har därefter genomförts. Utöver uppmaningen till anställda, har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter.

I dag, två månader senare, har tillgången på personlig utrustning förbättrats, enligt brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Exempelvis har 10.000 regnställ från Helly Hansen och 10.000 par kängor av modellen 5.11 A/T 8 köpts in, något som försvarsdebattören Taktisk har skrivit om.

» Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade. «

– Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade till Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz. 

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september.

 Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning.

Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar på förråden, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna.

» 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. «

– Leverans av 150.000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10.000 sovsäckar. 42.000 trosor, hälften vardera av långa respektive korta ben, har levererats, säger logistikchef Claes Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.