Personerna bakom Gubbar på rad: ”Vi försöker sparka uppåt”

Det försvarsmaktsrelaterade humorkontot ”Gubbar på rad” på Instagram har snabbt blivit en snackis i myndigheten. Vecka efter vecka skannar personerna bakom kontot sociala medier på jakt efter bilder som föreställer Försvarsmaktens chefer och medarbetare uppställda på rad.

Dalregementets julhälsning på sociala medier hamnade givetvis på Gubbar på rad-­kontot på Instagram.

I oktober 2021 såg ett nytt försvarsmaktsrelaterat humorkonto dagens ljus. Snart 300 inlägg och 1.500 följare senare har kontot ”Gubbar på rad” på Instagram blivit ett välkänt konto, och begrepp, inom en bredare krets i Försvarsmakten. 

”Passa så att du inte hamnar på Gubbar på rad-kontot nu” är exempel på en mening som numera ofta yttras i samband med att gruppbilder ska tas i myndigheten, enligt uppgifter till Officerstidningen. 

Vi har träffat två av personerna bakom kontot, som vill vara anonyma. De är officerare och anställda vid två av Försvarsmaktens förband i Mälardalen. 

Hur föddes idén till det här kontot?

– Det var jag som länge hade noterat att det finns en del chefer i Försvarsmakten som tycker om att använda ett visst bildspråk. Det är det som jag valde att benämna som ”gubbar på rad” för det var precis det som det var, säger Gustav, som egentligen heter något annat, och fortsätter:

– Det är bilder på män i medelåldern eller äldre som står uppställda på rad i uniform, i alla möjliga sammanhang. Ibland framför någonting, ibland på en viss plats. Men människor, i regel gubbar, på rad, det är det som återkommer. 

» Det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. «

Under en AW hösten 2021 hamnade Gustav och vännen Jonas, som också heter något annat, återigen i en diskussion om bilderna i Försvarsmaktens kommunikation. Vännerna enades om att det var hög tid att fullfölja planerna på ett konto där de uppställda gruppbilderna kunde samlas.

– Vi inledde direkt med att leta genom konton och började följa försvarsmaktskonton och officiella företrädare för myndigheten. Vi la också upp några aktuella gubbar på rad-bilder. Sedan var vi i gång, säger Jonas. 

Totalt är de tre personer som sköter kontot, vars flöde är fyllt av bilder på Försvarsmaktens företrädare, inte sällan förbandschefer och försvarsgrenschefer, uppställda på gruppbilder. Ibland i en lång rad, andra gånger på flera rader. 

– Det som är fascinerande med det här bildspråket, och som jag också kan tycka är rätt gulligt, det är det att man har genomfört ett viktigt möte, en övning eller så är det något historiskt som hänt, och att man då måste föreviga det genom att ställa upp alla som var där och ta en gruppbild, säger Jonas.  

Han funderar ett slag innan han fortsätter:

– Men det här är väl egentligen Försvarsmaktens kommunikation i ett nötskal. Att man är väldigt fäst i vilket budskap man vill sända. Man tycker att just det vi gör nu är viktigt att kommunicera. Att ingen sedan bryr sig är inte lika viktigt. Det blir ytterligare en gruppbild med folk i uniform som kunde varit tagen varsomhelst.

Vad tänker ni om det?

– Jag har en viss förståelse för de generaler, överstar och annat löst folk som väljer de här motiven. För jag förstår ju att man som chef och ledare vill visa upp vad man har gjort, och man vill visa upp sin personal. Och då väljer man den här typen av bilder, för det är enkelt och tydligt. Men om man zoomar ut lite och tänker på mottagarna, för dem blir det här ofta rätt ointressant och intetsägande, säger Gustav.

» Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. «

De förklarar att det är viktigt att bilderna som de lägger upp är aktuella. En av sakerna de tidigt bestämde sig för var att materialet högst får vara en vecka gammalt. 

– För det finns givetvis hur mycket gammal skåpmat som helst. Men poängen är att det ska vara nya bilder och att vi kan visa på att det här är en pågående verksamhet. Man kan ju tänka sig att myndigheten ska börja tänka att de inte ska fylla sociala medier med den här typen av bilder. Men det bara fortsätter. Och det var det som vi tyckte var så roligt, säger Jonas.  

De får en hel del tips från följarna på material. Deras grundregel är att bara lägga upp bilder som kommer från officiella konton. 

– Vi försöker hela tiden att sparka uppåt. Ingen som är på lägre nivå ska känna sig utpekad eller på något sätt ditklämd. Vi är försiktiga med att avslöja identiteten på vilka exakt det är som tipsar, men vi kan säga att det är många högre chefer som, med självdistans, tipsar som sitt eget content, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Vissa högre chefer i Försvarsmakten verkar också tycka om oss så mycket så det är nästan så att man misstänker att de ställer upp på de här bilderna ibland med baktanke att de ska få vara med på kontot. 

Är det vissa gubbar på rad-bilder som inte håller måttet för publiceringen?  

– Ja, det är det. Det är väldigt ofta tillfällen där redaktionen får ha överläggningar. Vi dömer absolut ut bilder. Ibland så är det för dålig rad, ibland så är det för unga medarbetare med för låg grad, säger Jonas. 

Vad tänker ni framåt för 2023 för kontots del?  

– Natointrädet inger ju i stort hopp. Det kommer inte att bli färre gubbar på rad-bilder av detta, nej. Drömmen är ju att vi får se fler internationella motsvarigheter. Nu när Försvarsmakten går in i en allians så kanske man kan tänka sig att ”Gubbar på rad” går in i någon form av internationell gubballians, säger Gustav. 

Jonas tillägger: 

– Det är en stor försvarsmaktsövning i vår. Man kan ju hoppas att folk tar sig någon form av stridspaus och ställer upp på rad. Det är väl inte mer än rätt. Vad har vi generaler till om inte för att besöka övningar och ställa upp truppen på rad på bild? 

Är det någon general ni är besviken på?  Som inte levererar gubbar på rad-bilder i den utsträckning man skulle kunna tycka att den borde göra? 

– Vi har ju många generaler, och de allra flesta är doldisar. Men faktum är, med tanke på antal möten och besök, så har ÖB förvånansvärt få gubbar på rad-bilder.

”Gubbar på rad” på Instagram – @gubbarparad

FAKTA

Så tar du en bra gubbar på rad-bild

Kategori 1: Den spontana. ”Gärna tagen med Iphone 3 i ett fikarum med dålig belysning, i en förbandsbyggnad som gud glömde. Kanske står det en soptunna i bakgrunden. Man känner i bilden att här är det inget som är kul, men de har blivit hopfösta för att någon skulle ha en bild till hemsidan och till överstens konto.”

Kategori 2: Den uppstyltade. ”Där alla har C 1, allt är vinkelrätt och där det har gått adjutanter med måttstock.”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

» Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

Studien visar att veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer.

Tidigare studier har visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen.

Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt. Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

» Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron. «

 – Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgöringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så. 

En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.  

– De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt, säger Sofia Nilsson.  

Sofia Nilsson, forskare FHS, Foto Försvarshögskolan_webb
Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan

Vardagsstress rapporterades i ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda dryckesvanor hos dem som gick isär.

– Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson. 

Nyare relationer (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.  

– Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av, säger Sofia Nilsson. 

Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats. 

– Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det, säger Sofia Nilsson. 

FAKTA

Om undersökningen

Rapporten Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer genomfördes vid Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post