Stort fokus på anfall bland arméofficerare

Svenska arméofficerare tenderar att tänka offensivt och fokuserar gärna på anfall, men det stämmer dåligt överens med den militärstrategiska doktrinen och ger mindre utrymme för andra militära krigsstrategier. Det framgår av en vetenskaplig artikel vid Försvarshögskolan.

Defensiva krigsstrategier glöms ofta bort till förmån för offensivt tänkande och anfall, visar en studie från Försvarshögskolan.

Det finns en mängd olika strategier och taktiker för militär krigsföring, men bland svenska arméofficerare dominerar offensivt tänkande. I en enkätundersökning genomförd vid Försvarshögskolan uppgav åtta av tio tillfrågade arméofficerare att de föredrog en offensiv krigsföring framför defensiv inriktning.   

– Det som bekymrar oss är att det här inte stämmer överens med de doktriner som ÖB och Högkvarteret skriver. Både offensiv och defensiv inriktning bör diskuteras och praktiseras för att förebygga krig och möta angrepp, men i praktiken är det mest offensivt. Den här diskrepansen skapar inte ett robust system i officerens tänkande och utövande, säger överstelöjtnant Peter Ahlström som genomfört studien tillsammans med docent Mikael Weissmann. 

Ett annat problem som artikelförfattarna berör är den snäva tolkningen av begreppet offensiv krigsföring. Peter Ahlström poängterar att det finns en stor bredd av åtgärder inom det offensiva spannet, men att det i praktiken ändå brukar koka ner till anfall.

» Defensiva strategier handlar om att släppa rum och det är något jag tror att vi måste börja prata om. «

– Offensiv likställs ofta med anfall, men det kan även handla om att nyttja andra stridsuppgifter för att ta kontroll över en situation, säger han. 

För att nå målen i de militärstrategiska doktriner som försvarsmaktsledningen beslutat om, behöver man anamma en vidare tolkning av begreppet offensiv, menar artikelförfattarna. Större vikt behöver läggas vid defensiv inriktning och de möjligheter till militärstrategiska beslut som det ger.

– Defensiv inriktning och tänkande handlar om att släppa rum och det är något jag tror att vi måste börja prata om. I Försvarsberedningens senaste rapport talar man om att vi ska kunna försvara Sverige i tre månader i väntan på hjälp utifrån, men då måste vi också besluta om vilka delar av landet vi avser att skydda. Gotland ska vi tydligen försvara eftersom vi har återmilitariserat ön för dyra pengar, men sedan då? Jag förstår att det här är en politiskt känslig fråga, men det är något vi måste våga diskutera, säger Peter Ahlström.

Enligt undersökningen bottnar dominansen av offensivt tänkande bland arméofficerare i framför allt tre faktorer: militära teorier och principer, utbildning samt militär historia. Inom den militärhistoriska litteraturen dominerar skildringar och analyser av vunna slag och även i officersutbildningen ligger tonvikten på offensiv inriktning, säger Peter Ahlström.

– Jag har själv varit en bov i det här. Med mina 42 år i yrket och som tidigare chef för marksektionen vid Försvarshögskolan har mycket handlat om att vara offensiv, att vara först på plats, anfall. Det är sällan vi pratat om att något måste släppas.

Och på det här området har utvecklingen inte gått åt rätt håll, menar Ahlström.

– Jag upplever att vi var mer defensivt inriktade när vi hade infanteribrigader. Idag är alla mekaniserade och då blir det mer offensivt. Risken med en offensiv strategi är att du förbrukar dig själv innan någon annan överhuvudtaget hunnit fram för att kunna hjälpa till.

För att förändra tankesättet kring olika inriktningar och försöka använda sig av flera metoder än vad som är fallet i dag, tror artikelförfattarna att det krävs olika åtgärder. Dels behöver Försarsmaktsledningen, som står bakom de militära doktrinerna, vinnlägga sig om att deras ord och ambitioner också omsätts i handling. De enskilda stridsskolorna samt Försvarshögskolan behöver föra in mer defensivt tänkande i undervisningen och de militära övningarna måste omfattas av mer defensiva inslag. Att tillämpa olika lösningar i konfliktsituationer handlar om att öka chanserna till framgång och att bli mindre förutsägbar för fienden, säger Peter Ahlström.

– Det är farligt att alltid göra samma sak. Vi ska vara exempellösa i vårt uppträdande.

Fakta
Observationer och intervjuer

Artikeln heter "Mirror, mirror on the wall, who is the most offensive of them all? Explaining the offensive bias in military tactical thinking". Den bygger på såväl en enkätundersökning som intervjuer samt deltagande observationer vid övning (CJSE 15) och på Försvarshögskolans högre stabskurs. Enkäten skickades ut till 140 svenska arméofficerare, främst OF 3 och 4. Av dem valde 60 stycken att delta i undersökningen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

» Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

Studien visar att veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer.

Tidigare studier har visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen.

Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt. Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

» Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron. «

 – Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgöringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så. 

En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.  

– De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt, säger Sofia Nilsson.  

Sofia Nilsson, forskare FHS, Foto Försvarshögskolan_webb
Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan

Vardagsstress rapporterades i ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda dryckesvanor hos dem som gick isär.

– Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson. 

Nyare relationer (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.  

– Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av, säger Sofia Nilsson. 

Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats. 

– Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det, säger Sofia Nilsson. 

FAKTA

Om undersökningen

Rapporten Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer genomfördes vid Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post