Den här artikeln är en del av en serie artiklar om vådaskott i Försvarsmakten.
Ett ögonblicks ouppmärksamhet kan förändra allt när ett vapen avfyras oavsiktligt. Men vad som egentligen räknas som ett vådaskott i Försvarsmakten är idag oklart, statistiken är bristfällig och disciplinpåföljderna varierar. I grunden handlar det om kultur, ledarskap och utbildning – och om att skapa en öppenhet där anställda vågar rapportera misstag.
Vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra. Det framgår av en pilotstudie som major Martin Schüler, doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan, publicerade förra året. I studien ville han se om det gick att mäta uppfattningen om vapenhantering och säkerhet, och hur allvarligt anställda i Försvarsmakten såg på skjutvapenövning. För att göra det tog han fram ett antal påståenden som anställda fick ta ställning till. Han frågade också hur många vådaskott de hade observerat på sin arbetsplats det senaste året.
Totalt svarade 336 personer.
–”Har du skjutit vådaskott” blir en laddad fråga. Det är lite genant och skamligt, eftersom det finns en uppfattning om att vi ska vara väldigt bra på vapen. Därför har jag ställt frågan mer kopplat till arbetsgruppen, säger Martin Schüler.
Studien visade ett samband mellan att ha upplevt vådaskott och förmågan eller viljan att prata om säkerhetsfrågor, liksom deltagandet i arbetsplatsens säkerhetsarbete. Martin Schülers hypotes är att upplevelsen av vådaskott har en negativ effekt på lärandet och ökar stressen.
– Just upplevelsen och miljön som vådaskotten är i påverkar viljan att delta i säkerhetsarbetet och det i sin tur kan påverka förekomsten av vådaskott. Om du till exempel försöker säga till att du inte hört instruktionen, men får en utskällning – då gör du fel nästa gång också.
Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på.
Om vådaskott bara uppstod på grund av enskilda personers bristande skjutskicklighet så hade det inte gått att se något mönster i var de förekommer, utan då hade alla enheter upplevt ungefär lika många, betonar Martin Schüler.
– Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på. Framför allt när tonen sätts av en chef och en ledningsgrupp. Hur ska man då kunna utdöma ett straff?
I miljöerna där fler upplever vådaskott verkar också fler uppleva ovälkommet beteende.
– Det är kanske egentligen ett symptom på något mycket djupare. Vådaskotten i sig kan vara en motor för att komma åt andra typer av säkerhetsrelaterade problem, säger Martin Schüler.
Han vill göra fler mätningar i Försvarsmakten för att kunna validera resultatet, men menar att han inte fått möjlighet till det.
– Det finns inget samordnat intresse från Försvarsmakten att hålla på med den här typen av frågeställningar. Utvecklingsspåret upplever jag är väldigt kopplat till teknik och väldigt lite till människan och de mjuka värdena. Det är lättare att utveckla en pryl än kunskaper.
Martin Schüler
Doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan
Under våren publicerades en kunskapssammanställning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i militär verksamhet av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Den bygger på studier från Sverige och andra Natoländer samt Australien och Israel.
Bakom rapporten står två forskare vid Linköpings universitet, båda med bakgrund som yrkesofficerare: Mattias Elg, biträdande professor i kvalitetsteknik, och Jason Martin, biträdande professor i kvalitetsteknik. Säkerhetskultur i den svenska försvarsmakten är ganska underutforskat, menar de.
– Sverige har ju varit väldigt framgångsrika i arbetsmiljöforskning, men det verkar inte ha spillt över på den militära verksamheten, säger Mattias Elg.
Forskarna definierar säkerhetskultur som ett mönster av attityder, uppfattningar och värderingar som chefer och anställda har om säkerhet och arbetsmiljö. Säkerhetsklimat står för de uppfattningar som finns vid en viss tidpunkt, baserat på den underliggande säkerhetskulturen.
– Och det mest synliga och konkreta är säkerhetsbeteenden. Vad man faktiskt gör. Dels att följa regler och bestämmelser, men också att främja och sprida handlingar som stärker säkerheten, säger Jason Martin.
Mattias Elg
Forskare Linköpings universitet
I rapporten har de sammanställt vilka faktorer i arbetsmiljön som främjar en god säkerhetskultur. På individnivå verkar det framför allt vara tidigare erfarenhet, psykologisk belastning och personliga egenskaper som spelar in, medan ledarskap är viktigt på gruppnivå. En transformativ ledarstil som främjar öppen kommunikation och vänskapsband i gruppen tycks stärka säkerhetskulturen.
På organisationsnivå ger engagemang och kommunikation från ledningen positiv effekt.
– Men även en sådan banal sak som att ha effektiva och stödjande rapporteringssystem för incidenter. Så att man fångar upp saker och kan lära sig av det, istället för att säkerhetsincidenter mörkas, säger Jason Martin.
När det gäller vilka konkreta arbetssätt som mest bidrar till en god säkerhetskultur på individnivå är träning och utbildning viktigt, liksom feedback som ger möjlighet till snabb korrigering. Tekniska monitoreringssystem kan också ge insikter och minska olycksrisken.
På grupp- och organisationsnivå framträder lärande som viktigt. Säkerhetskulturen främjas av en kultur där misstag används för att skapa lärdomar på ett sätt som inte skuldbelägger någon. Flygvapnet i de flesta västländer sticker ut positivt i det sammanhanget, enligt forskarna.
Jason Martin
Forskare Linköpings universitet
– De har den här synen på säkerhet som är lärande och konstruktiv, snarare än dömande och krävande, säger Jason Martin.
Han och Mattias Elg undersökte också hur säkerhetsföreskrifter skiljer sig från den faktiska hanteringen av säkerhetsbeteenden i militär verksamhet, och hur glappet kan överbryggas. Även där visade sig lärandet vara en nyckelfaktor: När fokus ligger på lärande och öppen rapportering främjas den psykologiska tryggheten och säkerhetsmedvetenheten, vilket bidrar till att säkerheten stärks. Att organisationen inte kräver alltför hård regelefterlevnad utan erbjuder viss flexibilitet verkar också vara positivt.
God säkerhetskultur behöver vara ett integrerat arbetssätt även i strid, menar forskarna.
– Säkerhet kan också vara en del av en stridsplan, säger Jason Martin.
Fakta
Forskningen
Martin Schülers studie heter Firearm Safety Dimensions, an Extension of the Military Safety Climate Questionnaire och är publicerad i Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting.
Kunskapssammanställningen av Jason Martin och Mattias Elg heter Säkerhetskultur och säkerhetsbeteende som förebygger risker i militär verksamhet och finns på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps hemsida.
