Ges ut av Officersförbundet

Förutsättningar att leva upp till försvarsbeslutet saknades

Otydlig styrning, bristande lägesinsikt och underfinansiering har bidragit till att uppbygganden av arméförbanden inte varit ändamålsenlig. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskning av försvarsbeslutet 2015. Försvarsmakten anser att kritiken stämmer till del, men tycker att rapporten är något onyanserad.

Både Försvarsmakten och regeringen brast i sitt agerande kring försvars­beslutet 2015, enligt Riksrevisionens granskning.

Enligt Riksrevisionens rapport, som omfattar försvarsbeslutsperioden 2016 till 2020, har arméstridskrafterna inte utvecklats som de borde i alla delar. Det har lett till att arméns möjligheter att lösa sina uppgifter i krig begränsats och att det finns oklarheter kring hur förbanden ska utformas med personal och materiel vid ett möte med en kvalificerad motståndare. Brigadgeneral Rikard Askstedt är Försvarsmaktens planeringschef på Ledningsstaben i Högkvarteret. Han säger att Försvarsmakten delvis instämmer i kritiken, men att rapporten i vissa stycken inte ger en rättvisande bild.   

Rikard Askstedt
Rikard Askstedt

– Riksrevisionen har intervjuat oerhört många medarbetare i Försvarsmakten under arbetet med rapporten, och på varje nivå i organisationen finns en uppfattning om aktuellt läge och bakgrunden till detta. Sedan är det Riksrevisionens uppgift att göra en korrekt sammanfattning av allt material de samlat in. Där tycker vi inte att de tagit tillräcklig hänsyn till de synpunkter Ledningsstaben framfört. Hade de gjort det hade rapporten blivit mer nyanserad, säger Rikard Askstedt. 

En av kärnfrågorna i rapporten är den om arméförbandens organisering. Medan regeringen ville ha brigad som krigsförband byggde Försvarsmakten upp bataljoner och kompanier. 

 – Vi följde den politiska beställningen om vilken krigsorganisation som skulle produceras och i denna beställdes i försvarsbeslutet 2015 bataljoner, inte brigader. Att Försvarsmakten skulle kunna organisera arméstridskrafterna i brigader framgår också av beslutet, men av kravet på krigsorganisationen och dess ingående förband var den politiska beställningen bataljoner. Detta faktum är något som skiljer försvarsbeslutet 2015 från det som fattades 2020. Nu föreligger ingen som helst tvekan om att det är brigader som skall utvecklas, säger Rikard Askstedt. 

Resonemanget får stöd i Riksrevisionens rapport där det framhålls att regeringen varit otydlig i styrningen av Försvarsmakten. Men enligt Riksrevisionen borde Försvarsmakten ändå agerat annorlunda.

– Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. I regleringsbrevet var regeringen också tydlig med att man ville att brigaderna skulle byggas upp parallellt och att de arméförband som var mest eftersatta var de som skulle få mest resurser, säger Marcus Pettersson, riksrevisionsdirektör på Riksrevisionen.

Men Försvarsmakten valde en sekventiell utveckling av brigaderna. Enligt Rikard Askstedt främst på grund av behovet av att ha en användbar brigad, med hänvisning till omvärldsläget. 

– Försvarsmakten förordade fortsatt utveckling av en stark brigad istället för en parallell utveckling som riskerade att sprida bristerna på två brigader med en sammanlagd lägre operativ förmåga som resultat, säger Rikard Askstedt

» Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. «

Samtidigt konstaterar Riksrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten saknade förmåga att leva upp till det försvarsbeslut som fattades 2015. Att efter år av underfinansiering, strategisk paus och internationella insatser, ställa om till ett välfungerande invasionsförsvar i två starka brigader, var inte realistiskt. Dessutom var även försvarsbeslutet 2015 underfinansierat. 

– Nej, de förutsättningarna fanns inte. Men vi menar att Försvarsmakten inför försvarsbeslutet 2015, och när beslutet väl kom, tydligt borde beskrivit för regeringen den obalans som fanns mellan mål och medel och detaljerat talat om vilka konsekvenser det skulle få. Försvarsmakten borde heller inte gjort egna tolkningar av försvarsbeslutet utan istället vänt sig till regeringen och bett dem förtydliga beställningen, säger Marcus Pettersson på Riksrevisionen. 

Marcus Pettersson, 2021
Marcus Pettersson

Enligt Rikard Askstedt var Försvarsmakten tydlig gentemot regeringen om läget i Försvarsmakten och armén under försvarsbeslutet. Men informationen, säger han, fördes inledningsvis fram muntligen i de löpande kontakterna mellan Högkvarteret och försvarsdepartementet snarare än i formella underlag. 

– Från och med budgetunderlaget för 2019 har vi varit väldigt tydliga med vad som krävs för att vi ska kunna leverera. Och vi kommer fortsatt att vara tydliga om vi konstaterar att uppgifter och resurser inte är i balans, säger Rikard Askstedt.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) låter via sin pressekreterare meddela att regeringen kommer att ge sin syn på Riksrevisionens rapport innan  årsskiftet. Men i en kommentar till TT säger han att:

– Det tar tid att vända utvecklingen från en insatsorganisation som är svårt nedskalad när det gäller förmågebredd och numerär till ett nationellt inriktat försvar.

FAKTA

Riksrevisionens rekommendationer till Försvarsmakten 
• Fortsätta vidareutveckla arbetet med att säkerställa arméns förmåga att mobilisera inom angiven tid, bland annat avseende krigsplacering av materiel. 
• Säkerställa att arméchefen har tillräcklig rådighet över arméns verksamhet för att kunna planera och genomföra verksamheten på ett effektivt sätt. 
• Ta fram tydliga konsekvensbeskrivningar av regeringens styrning. 
• Ta fram behovsanalyser tidigt i processen avseende utvecklings- och förändringsarbeten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post