Förutsättningar att leva upp till försvarsbeslutet saknades

Otydlig styrning, bristande lägesinsikt och underfinansiering har bidragit till att uppbygganden av arméförbanden inte varit ändamålsenlig. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskning av försvarsbeslutet 2015. Försvarsmakten anser att kritiken stämmer till del, men tycker att rapporten är något onyanserad.

Både Försvarsmakten och regeringen brast i sitt agerande kring försvars­beslutet 2015, enligt Riksrevisionens granskning.

Enligt Riksrevisionens rapport, som omfattar försvarsbeslutsperioden 2016 till 2020, har arméstridskrafterna inte utvecklats som de borde i alla delar. Det har lett till att arméns möjligheter att lösa sina uppgifter i krig begränsats och att det finns oklarheter kring hur förbanden ska utformas med personal och materiel vid ett möte med en kvalificerad motståndare. Brigadgeneral Rikard Askstedt är Försvarsmaktens planeringschef på Ledningsstaben i Högkvarteret. Han säger att Försvarsmakten delvis instämmer i kritiken, men att rapporten i vissa stycken inte ger en rättvisande bild.   

Rikard Askstedt
Rikard Askstedt

– Riksrevisionen har intervjuat oerhört många medarbetare i Försvarsmakten under arbetet med rapporten, och på varje nivå i organisationen finns en uppfattning om aktuellt läge och bakgrunden till detta. Sedan är det Riksrevisionens uppgift att göra en korrekt sammanfattning av allt material de samlat in. Där tycker vi inte att de tagit tillräcklig hänsyn till de synpunkter Ledningsstaben framfört. Hade de gjort det hade rapporten blivit mer nyanserad, säger Rikard Askstedt. 

En av kärnfrågorna i rapporten är den om arméförbandens organisering. Medan regeringen ville ha brigad som krigsförband byggde Försvarsmakten upp bataljoner och kompanier. 

 – Vi följde den politiska beställningen om vilken krigsorganisation som skulle produceras och i denna beställdes i försvarsbeslutet 2015 bataljoner, inte brigader. Att Försvarsmakten skulle kunna organisera arméstridskrafterna i brigader framgår också av beslutet, men av kravet på krigsorganisationen och dess ingående förband var den politiska beställningen bataljoner. Detta faktum är något som skiljer försvarsbeslutet 2015 från det som fattades 2020. Nu föreligger ingen som helst tvekan om att det är brigader som skall utvecklas, säger Rikard Askstedt. 

Resonemanget får stöd i Riksrevisionens rapport där det framhålls att regeringen varit otydlig i styrningen av Försvarsmakten. Men enligt Riksrevisionen borde Försvarsmakten ändå agerat annorlunda.

– Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. I regleringsbrevet var regeringen också tydlig med att man ville att brigaderna skulle byggas upp parallellt och att de arméförband som var mest eftersatta var de som skulle få mest resurser, säger Marcus Pettersson, riksrevisionsdirektör på Riksrevisionen.

Men Försvarsmakten valde en sekventiell utveckling av brigaderna. Enligt Rikard Askstedt främst på grund av behovet av att ha en användbar brigad, med hänvisning till omvärldsläget. 

– Försvarsmakten förordade fortsatt utveckling av en stark brigad istället för en parallell utveckling som riskerade att sprida bristerna på två brigader med en sammanlagd lägre operativ förmåga som resultat, säger Rikard Askstedt

» Om inte annat framgick det väldigt tydligt i regeringens regleringsbrev inför 2017 att det var två brigader man ville ha. «

Samtidigt konstaterar Riksrevisionen i sin rapport att Försvarsmakten saknade förmåga att leva upp till det försvarsbeslut som fattades 2015. Att efter år av underfinansiering, strategisk paus och internationella insatser, ställa om till ett välfungerande invasionsförsvar i två starka brigader, var inte realistiskt. Dessutom var även försvarsbeslutet 2015 underfinansierat. 

– Nej, de förutsättningarna fanns inte. Men vi menar att Försvarsmakten inför försvarsbeslutet 2015, och när beslutet väl kom, tydligt borde beskrivit för regeringen den obalans som fanns mellan mål och medel och detaljerat talat om vilka konsekvenser det skulle få. Försvarsmakten borde heller inte gjort egna tolkningar av försvarsbeslutet utan istället vänt sig till regeringen och bett dem förtydliga beställningen, säger Marcus Pettersson på Riksrevisionen. 

Marcus Pettersson, 2021
Marcus Pettersson

Enligt Rikard Askstedt var Försvarsmakten tydlig gentemot regeringen om läget i Försvarsmakten och armén under försvarsbeslutet. Men informationen, säger han, fördes inledningsvis fram muntligen i de löpande kontakterna mellan Högkvarteret och försvarsdepartementet snarare än i formella underlag. 

– Från och med budgetunderlaget för 2019 har vi varit väldigt tydliga med vad som krävs för att vi ska kunna leverera. Och vi kommer fortsatt att vara tydliga om vi konstaterar att uppgifter och resurser inte är i balans, säger Rikard Askstedt.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) låter via sin pressekreterare meddela att regeringen kommer att ge sin syn på Riksrevisionens rapport innan  årsskiftet. Men i en kommentar till TT säger han att:

– Det tar tid att vända utvecklingen från en insatsorganisation som är svårt nedskalad när det gäller förmågebredd och numerär till ett nationellt inriktat försvar.

FAKTA

Riksrevisionens rekommendationer till Försvarsmakten 
• Fortsätta vidareutveckla arbetet med att säkerställa arméns förmåga att mobilisera inom angiven tid, bland annat avseende krigsplacering av materiel. 
• Säkerställa att arméchefen har tillräcklig rådighet över arméns verksamhet för att kunna planera och genomföra verksamheten på ett effektivt sätt. 
• Ta fram tydliga konsekvensbeskrivningar av regeringens styrning. 
• Ta fram behovsanalyser tidigt i processen avseende utvecklings- och förändringsarbeten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

    Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

    I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

    Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

    » Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

    Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

    – Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

    Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

    – Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

    Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

    – Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

    När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

    – Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

    190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

    Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

    » Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

    – Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

    Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

    – Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

    – Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

    Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

    » Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

    – Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

    Vad innebär det rent konkret?

    – Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

    Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

    – Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

    Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

    – Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

    » Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

    I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

    – Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

    Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

    – Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

    "Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

    Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

    – Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

    – Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

    Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

    – Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

    Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

    – Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post