– Det handlar inte om någon som missat en skylt eller tagit ett par bilder på fel ställe utan om omfattande och systematiska kartläggningar, säger han.
Enligt Jan Kinnander är personerna bakom brotten ofta militärt överintresserade som inte förstår allvaret av sina handlingar. De tar sig in på militära anläggningar för att filma och fota, material som sedan lagras och delas på nätet.
– Man tror kanske att materialet är skyddat för att man lägger upp det i en sluten Facebookgrupp, men det är inget som hindrar en underrättelsetjänst från att komma åt det, säger Jan Kinnander.
2019 skärptes straffen för tillträdesbrott och flera domar har uppmärksammats i media. I januari 2020 dömdes en person till ett års fängelse för att ha dokumenterat och spridit uppgifter om militära skyddsobjekt. Senare under året dömdes en person till ett års fängelse för att ha lagrat uppgifter om försvarsanläggningar i en dator.
– Vi är glada att rättsväsendet skärpt synen på den här brottsligheten och att media rapporterar om det. Det kan bidra till att brotten minskar, säger Jan Kinnander.
