Senast publicerat
Senast publicerat:

Uppgörelsen om försvaret klar

Försvaret får 13 miljarder kronor extra, enligt försvarsuppgörelsen i mitten av september. Det innebär bland annat ett artilleriregemente i Kristinehamn, två mindre infanteriregementen samt fyra nya korvetter till marinen.

Redaktionen
TT
Regeringen är nu överens med samarbetspartierna från januariöverenskommelsen, Centerpartiet och Liberalerna, om att skjuta till 13 extra miljarder till försvaret.

Enligt den försvarsuppgörelse som regeringspartierna slöt tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna i september ska försvaret tillföras 13 miljarder kronor extra. Enligt uppgifter i Dagens nyheter innebär det bland annat att ett artilleriregemente etableras i Kristinehamn mellan 2021 och 2025 och att två mindre infanteriregementen upprättas under perioden 2022 till 2026 i Östersund, Sollefteå-Härnösand eller Falun. Jas Gripen utrustas med långräckviddiga robotar för bekämpande av markmål och marinen får fyra nya korvetter, varav de två sista ska beställas innan 2030.

– Min bedömning är att det med den här uppgörelsen råder enighet kring innehåll och ekonomi under perioden 2021 till 2025. Uppgörelsen är designad för att samla ett brett stöd i riksdagen, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna. 

Den låsning som funnits kring försvarsekonomin och som handlat om behovet av ytterligare förstärkning under andra halvan av 2020-talet, löstes genom en senareläggning av det beslutet.

– Den stora konflikten under hela våren har varit budgeten för 2026 till 2030 där M och KD velat ha ytterligare fem plus fem miljarder under 2026 och 2027. Det har vi löst genom att skjuta fram beslutet till en kontrollpunkt efter valet 2022, säger Allan Widman.

Moderaterna är mer försiktiga i sina utlåtanden efter uppgörelsen. I ett uttalande i DN den 18 september sa Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson i Moderaterna, följande:

– Det är ett steg i rätt riktning att det blir mer ekonomiska medel till försvaret. Men vi ser en risk för underfinansiering och vi saknar planeringsramar för åren 2026 och 2027. Vi vill ju genomföra hela Försvarsberedningens förslag och de råd som överbefälhavaren har lämnat.

Även en myndighet för kontroll av hur Försvarsmakten hanterar tillförda medel föreslås inrättas. Myndigheten ingick i Försvarsberedningens förslag till förstärkt försvar.

Liknande läsning:

– Det blir en liten expertmyndighet som ska vara på plats 2023. Den ekonomiska kontrollen är en mycket viktig del i det här säger Allan Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommenterar uppgörelsen så här till DN:

– Med utgångspunkt från den så arbetar vi nu vidare med att ta fram en försvarsinriktningsproposition. Vår ambition är att den ska beslutas av riksdagen innan jul.

Försvarsbeslutet kommer att gälla åren 2021–2025.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: