Senast publicerat
Senast publicerat:

Tuff återuppstart för svenska truppbidraget i Somalia

Attack mot campen och begränsningar till följd av covid-19. Uppdraget har varit utmanande för de svenskar som i höstas roterade ner för att återuppta EUTM Somalias arbete – efter att pandemin tvingat fram en nedstängning av insatsen.

Redaktionen
Försvarsmakten
För de svenskar som i september roterade ner som del av EUTM (European Union Training Mission) i Somalia har uppdraget i första hand varit att åter få igång träningsverksamheten som under flera månader pausats pågrund av covid-19.

– I dag kör vi all verksamhet fullt ut, men det har tagit ett antal månader, säger överste Ulf Dahlqvist, ställföreträdande förbandschef för EUTM Somalia. I höstas roterade han ner tillsammans med åtta andra svenskar. Deras uppdrag har i första hand varit att åter få igång träningsverksamheten som under flera månader legat nere på grund av covid-19.

EUTM Somalia är en träningsinsats som ska stärka Somali National Armed Forces, SNAF, så att de på sikt själva kan ta över ansvaret för säkerheten i landet. Fram till 2023 har Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, Fmtis, huvudansvaret för att, med stöd av Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum och Ledningsregementet, bemanna och utbilda den svenska kontingenten.

EUTM startade sin träningsverksamhet för den somaliska försvarsmakten 2010. Den utvecklades sedan till att omfatta även rådgivning och mentorskap. Verksamheten bedrivs främst i Somalias huvudstad Mogadishu och styrkan är grupperad på den internationella campen där. Förbandet består av 180 personer från åtta länder. Det är en utmanande miljö som de jobbar i; med höga temperaturer, tropiska sjukdomar och risk för attacker.

– Våren innan vi kom ner sköt man med granatkastare in på campen där vi bor. Vi har förstärkt skyddet mot eldgivning och det har varit lugnt fram till nyligen då man i samband med en demonstration mot valet sköt med raketgevär mot flygplatsen.

Trots det är det coronapandemin som har påverkat kontingenten som mest.

– Verksamheten har blivit väldigt begränsad. Personalen har behövt sitta isolerad och har fått hemresor inställda. När vi väl skickar folk på leave innebär det karantän och ett långt avbrott från verksamheten, säger Dahlqvist.

Under  2020 har EUTM genomfört flera specialanpassade kurser, bland annat pluton- och kompanichefskurser och kurser kopplade mot organisation och ledning. Man har även genomfört civil-militärt samarbete till stöd för utsatta delar av lokalbefolkningen.

Liknande läsning:

– Nu under våren tittar vi mycket på reparationskapacitet. SNAF har fått en stor donation av fordon och vi ska utbilda i att underhålla dem. Vi hoppas att vi lyckas sy ihop all verksamhet och lämna goda förutsättningar till nästa gäng, trots alla utmaningar med pandemin.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige ska skicka luftvärnssystemet Patriot och cirka 100 yrkesofficerare och soldater från Luftvärnsregementet till Polen. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. Syftet är att skydda Natos logistiknav som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    Josefine Owetz
    Luftvärnssystem 103/Patriot har funnits i Försvarsmakten sedan 2021.

    Foto: Försvarsmakten

    Det är första gången Sverige deltar i en Natoinsats med Patriot, luftvärnssystem 103. I uppgiften för styrkan från Luftvärnsregementet, Lv 6, ingår att skydda logistiknavet i Rzeszów i sydöstra Polen, som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    – Uppgiften är att skydda logistikhubben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

    Det svenska bidraget ska avlösa Nederländerna, som idag har uppdraget. Förbandet ska också bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det blir underställt Nato och leds av alliansens luftkommando.

    – Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

    Förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften

    Lv 6 ska genomföra insatsen från början av december fram till årsskiftet, och planerar för att kunna fortsätta insatsen under första halvåret av 2027, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    – Omvärldsläget och uppgiftens komplexitet ställer stora krav, men förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i artikeln.

    Sedan den 1 oktober bidrar Sverige också för andra gången med stridsflyg från Blekinge flygflottilj, F 17, till skyddet av Natos östra flank. 

    – Det svenska deltagandet, med kvalificerade förmågor ur Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj, kommer därmed både stärka Natos östra gräns i Polen och skyddet av den Ukraina-relaterade stödverksamheten där, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Ur arkivet: