Tondövt”, ”ett hån” och ”ett slag i ansikte”. Det är några av de kommentarer som Försvarsmaktens personaldirektörs inlägg ”Personalen i fokus när vi rustar försvaret” har fått. Texten publicerades på myndighetsbloggen ”Försvarsmakten kommenterar” och var en replik på en debattartikel från Officersförbundet. ”Utifrån inlägget ser vi att det finns risk för att bilden av villkoren och lönerna för officersyrket blir snedvriden”, skrev personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad om förbundets debattartikel, och argumenterade för att löner och villkor behöver ses utifrån en större helhet. ”Försvarsmakten arbetar utifrån den statliga lönebildningen och har under de två senaste åren gjort betydande satsningar på löner och tillägg”, skrev hon vidare.
Inlägget har efter publicering fått många kommentarer och reaktioner från Försvarsmaktens anställda, både på intranätet Emilia, under artikeln på myndighetens webbplats och i sociala medier.
Hur ser du på debatten och diskussionerna som följt efter ditt inlägg på ”Försvarsmakten kommenterar”?
– Jag tycker att det är bra att man, om man nu inte känner igen sig i den beskrivning som jag har givit i artikeln, lyfter frågorna och att man vågar debattera. Det välkomnar jag. Det gör att vi får med oss input i arbetet framåt. Det är bra att man vågar uttrycka sin åsikt, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.
Vad var syftet med inlägget? Vem var målgrupp?
– Syftet var att nyansera bilden kring Försvarsmakten som myndighet och var vi står någonstans när det gäller löner och lönebildning. Sedan förstår jag av reaktionerna att det blir en klumpig kommunikation att försöka beskriva en helhetsbild av en myndighet i den storlek som Försvarsmakten är. Vi har inte lyckats med kommunikationen här och bilden hamnar långt ifrån den enskilda medarbetaren. Men avsikten var att ge en tydligare bild och nyansera bilden. Jag har en stor respekt för all den verksamhet som Försvarsmaktens anställda gör i dessa tider av tillväxt, Ukrainastöd och all annan verksamhet som man genomför. Det är viktigt att man ska känna att man får en rimlig ersättning för det. Inlägget var till vår egen personal.
Det blir klumpigt och kan naturligtvis, som också framförts, upplevas som tondövt.
Sett så här i efterhand, med alla reaktioner som blivit, skulle du ha formulerat sig på samma vis idag?
– Nej, det är klart att jag måste vara självkritisk och när reaktioner blir som de har blivit så ser jag att det var olyckligt formulerat. Så nej, det skulle jag naturligtvis inte göra. Att prata utifrån en helhetsbild och ha ett myndighetsperspektiv, det blir klumpigt och kan naturligtvis, som också framförts, upplevas som tondövt.
”Officerare och annan militär personal uppbär också olika typer av tillägg (Försvarsmaktsdygn, OB, jour, beredskap samt övriga rörliga och fasta tillägg) på sin lön, exempelvis har yrkesofficerare tillägg i genomsnitt strax över 10 000 kr per månad för 2024”, står det i inlägget.
Du skriver att en officer i genomsnitt har 10 000 kronor i tillägg per månad, en summa som många inte verkar känna igen sig i av kommentarerna att döma. Vad bygger den statistiken och siffran på?
– Vi kan ta fram siffror från våra system och där har vi tagit fram statistik som gäller bland annat för de tillägg som man uppbär som anställd, som insatstillägg, sjötillägg och jour. Vi försökte spegla den genomsnittliga yrkesofficeren och jag förstår att förutsättningarna ser olika ut. Arbetet ser olika ut och jag förstår att alla inte känner igen sig i den bilden, säger hon och fortsätter:
– Grundlön är en sak. Vi behöver fortsatt jobba med vår lönestruktur, där tar vi oss succesivt framåt. Tillägg är ersättning för merarbete. Det är en del till varför vi satsade på att höja tilläggen 2022, bland annat för OB, jour och beredskap, just för att vi tycker att det är viktigt att de anställda ska få betalt för det merarbete som genomförs. Många i Försvarsmakten går tungt och jobbar väldigt mycket. Det ska man ha kompensation för.
Hur tänker du kring den motprestation som ligger bakom tilläggen?
– Jag tycker att yrkesofficerarna gör en enorm prestation i den tillväxt som vi har och med alla de krav som ställs på Försvarsmakten. Man ska ha en rimlig kompensation för det jobb man gör.
Det blev missvisande att använda sig av ett genomsnitt som inte kändes igen av organisationen
Blir det inte missvisande att hävda att yrkesofficerare har tillägg på i genomsnitt 10 000 kronor i månaden när det är vissa förband och enheter som troligen gör att statistiken ser ut som den gör?
– Ja, det blev missvisande att använda sig av ett genomsnitt som inte kändes igen av organisationen. Om vi tittar på statistiken så får vi fram den siffran, men det går inte att använda i kommunikation. Vi behöver titta mer på statistiken och ta fram bättre exempel.
Många kommentarer handlar om att du inte har markkontakt eller förståelse för personalens förutsättningar och behov ute på förbanden. Förstår du den kritiken eller behöver man inte ha det som personaldirektör i Försvarsmakten?
– Jag har läst alla kommentarer. Självklart måste man ha det. Självklart gör jag en massa förbandsbesök och ser hur det är i verksamheten. Jag har ständigt dialog med förbandschefer och andra chefer för att hålla mig ajour om hur det är.
ÖB Michael Claesson skrev igår på X att ”Jag och personaldirektören måste kunna vara självkritiska, rätta till och förbättra. Det är en styrka i vårt ledarskap, inte en svaghet” och ”Jag förstår att formuleringarna uppfattas som missvisande” – vad är dina tankar kring det?
– Jag delar ÖB:s syn och det är klart att om vi ser det att det blir reaktioner och om man inte förstår det vi lägger ut, då är det klart att jag måste vara självkritisk. Vi behöver göra bättre ifrån oss när det kommer till kommunikation. Det behöver vi jobba med.
Har du något du vill tillägga?
– Jag ville i mitt inlägg försöka ge en bild av Försvarsmakten som myndighet i en statlig sfär där vi har den svenska modellen. Försvarsmakten har inte rådighet att höja löner hur vi vill. I inlägget ville jag försöka lyfta de satsningar som gjorts på lön och villkor. Jag förstår att det blir för abstrakt och att det kan vara svårt för den enskilde medarbetaren att känna igen sig i bilden.
