Senast publicerat
Senast publicerat:

Beskylldes för fusk– fick hjälp av facket

Att bli orättvist anklagad för att fuska – och hamna i konflikt med sina chefer – kan kännas som en mardröm. Så var det för Johan som behövde vända sig till Officersförbundet för att få hjälp med att bli rentvådd. ”De var duktiga och jag är så tacksam för all hjälp jag fick”, säger han.

Jenny Folkesson
Att hamna i konflikt med sina chefer var oerhört jobbigt för Johan. Det stora stödet kom från ombudsmännen på Officersförbundet.

Foto: Officersförbundet. Bilden är arrangerad.

Artikel från Officersförbundet.

Plötsligt en ledig dag blev han uppkallad till jobbet för ett ärende så känsligt att hans överordnade inte ville ta det på telefon. Intet ont anande trodde Johan först att det rörde sig om den sortens frågor inom Försvarsmakten som just han har expertis inom. 

– ”Nu behöver de min hjälp”, tänkte jag när jag åkte in till jobbet den dagen, säger han.

När han trädde in i mötesrummet på avtalad tid satt flera av hans chefer, både den närmaste och de strax över, redan där. Framför honom lades ett formulär som han ombads läsa igenom och skriva under. Då gick det upp för Johan att cheferna var av uppfattningen att han hade fuskat med ett rapporteringssystem. En representant från hans lokala officersförening fanns med på telefon och efter samråd med honom undertecknade Johan papperna. Först därefter insåg han hur missförståndet hade kunnat ske, trots att han inte hade gjort något fel i rapporteringssystemet.

– När jag hade skrivit under frågade jag vad nästa steg i den här processen var men det ville de inte säga. Det blev jättejobbigt för mig att ha detta hängande över mig. Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke.

Johan hade aldrig varit med om något liknande. Han älskade sitt jobb, hamnar aldrig i konflikter och hade trivts bra under alla sina år på samma arbetsplats. Nu ställdes allt på ända och det var förvirrande. Från sin lokala förening fick han kontaktuppgifter till ombudsmän på kansliet i Stockholm som han ringde upp. 

– De var väldigt tydliga med vad som skulle ske härnäst och vilka faser jag skulle behöva gå igenom. Jag fick åka till Stockholm och träffa dem och de var verkligen jättesnälla, förstod mig och stod övertygade på min sida. Jag bröt ihop flera gånger under den här tiden för på min arbetsplats var jag utfryst, cheferna pratade inte längre med mig.

Jag sov ingenting under här tiden, gick omkring som ett spöke. 

Det var efter det första besöket med ombudsmännen i Stockholm som Johan bestämde sig: Han skulle inte ge upp utan en fajt. Han började samla in bevis och vittnesmål för att styrka sin sak, men trots att nästan 20 personer vittnade till Johans fördel gav cheferna inte upp. Johan fick återigen bege sig till Stockholm för rådgivning med Officersförbundet innan ärendet gick vidare i Fpan, Försvarsmaktens personalansvarsnämnd.

Liknande läsning:

– Jag hade en kvart på mig att föra min talan och fick fram allting, även om det var som i en dimma.

Efter ett par veckor kom beskedet att Fpan lade ner ärendet utan disciplinära följder.

– Det var så klart en stor lättnad men det kändes samtidigt hemskt att det var mina egna kollegor som hade gjort det här mot mig. Jag fick inga varningar, inga chanser att förklara mig och jag har fortfarande inte fått en enda ursäkt.

natalieNY-1-scaled-e1742561357821

Nathalie Ehrnrooth

Jurist

Idag är Johan tillbaka som vanligt på jobbet som han trots allt älskar. Men de jobbiga minnena av den där tiden då han blev orättvist behandlad finns kvar. Till andra som hamnar i en liknande situation har han ett viktigt råd: Ta hjälp av facket.

– Det folk inte förstår är vilken kraft Officersförbundet har när det kommer till att hjälpa till med sådant här. Jag rekommenderar absolut personer att ta kontakt med Officersförbundet direkt – de lyssnar och hjälper till! Ombudsmännen gjorde en fantastisk insats och jag kände verkligen att de brydde sig om mig, säger Johan.

När det gäller statliga tjänster involveras inte facket i ärenden om disciplinära åtgärder, de kopplas bara på i ärenden om uppsägning och avsked – och det var vad som stod på spel i fallet med Johan innan han blev friad från alla anklagelser. En av de ombudsmän som hjälpte Johan var juristen Nathalie Ehrnrooth. Hon uppmanar medlemmar som har hamnat i liknande svårigheter som Johan att så snabbt som möjligt kontakta facket.

– Vi möter ofta medlemmar i svåra situationer där mycket står på spel. Då är det viktigt att någon finns där som både kan juridiken och förstår människan bakom ärendet. Vår roll är att skapa balans i processen så att medlemmens rättigheter inte åsidosätts, säger hon.

”Johan” är ett fingerat namn.

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

Cecilia Gustafsson
Olle Löfmark

Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

– Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

Ur arkivet: