Färdmekanikern David sa upp sig: ”Det går inte längre”

Specialistofficeren David, 30, är färdmekaniker vid specialflygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7. Nu har han fått nog av den försämrade arbetssituationen för teknisk personal och sagt upp sig. ”Mitt förtroende för F 7 och Försvarsmakten är skadat”, säger han.

Som flygtekniker och färdmekaniker har han arbetat med förebyggande och avhjälpande underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan, som är baserade på Malmens flygplats i Linköping.

Jag är en 30 år gammal specialistofficer i flygvapnet med nästan tio års tjänstgöring i Försvarsmakten. I dag är jag certifierad flygtekniker kategori B och en av ytterst få färdmekaniker i flygvapnet. Med följande motiveringar har jag beslutat att avsluta min anställning i Försvarsmakten”.

Så inleds mejlet som specialistofficeren David i mitten av maj skickade till chefer i flygvapnet och i Försvarsmakten. Samma vecka hade han sagt upp sig från tjänsten som färdmekaniker vid specialflygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7.

– Beslutet har inte varit givet, utan jag har vägt vad jag vill göra. Jag har tänkt väldigt mycket och är övertygad att det är dags att lämna nu. Det går inte längre. Mitt förtroende för hur F 7 och Försvarsmakten hanterar sin personal är skadat, säger David, som egentligen heter något annat.

Som flygtekniker och färdmekaniker har han arbetat med förebyggande och avhjälpande underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan, som är baserade på Malmens flygplats i Linköping. Han berättar att han trivs väldigt bra med arbetsuppgifterna och kollegorna, men i takt med att bristen på flygtekniker har förvärrats de senaste åren har det också fått påverkan på arbetsbelastningen. Och han upplever inte att högre chefer har tagit situationen på allvar.

Den akuta bristen på flygtekniker torde vara väl känd av alla berörda beslutsfattare i Flygvapnet under det senaste decenniet. Det är slående hur ointresserad Flygvapnet tycks vara kring att skapa förutsättningar att bibehålla och rekrytera kompetent personal”, skriver David i mejlet, vars mottagare bland annat var chefen för F 7, flygvapenchefen och ÖB.

» Flygvapnets flygsäkerhet och driftsäkerhet äventyras av att så många nyckelbefattningar och personalgrupper har gått på knäna i åratal. «

David välkomnar satsningarna på flygförare, i svallvågorna efter att stridspiloter ansökt om tjänstledighet på grund av missnöje med lön och villkor, men menar samtidigt att det inte räcker för att lösa personalsituationen i flygvapnet.

– Tyvärr har enbart en flygförarsatsning ingen märkbar betydelse när man samtidigt nonchalerat övrig personal alldeles för länge. Flygvapnets flygsäkerhet och driftsäkerhet äventyras av att så många nyckelbefattningar och personalgrupper har gått på knäna i åratal.

Han upplever att ett stort missnöje bland honom och hans kollegor handlar om utebliven uppskattning från arbetsgivaren. Enligt David har de löneöversyner som gjorts för teknisk personal på skvadronen, i samband med att personer fått ökat ansvar, högre befattning eller gått kompetenshöjande utbildning, inte lett till någon märkbar höjning av lönen.

– Löneöversynerna för personal inom flygunderhåll har resulterat i bibehållen lön eller en knappt symbolisk löneökning är min uppfattning. Det spelar ingen roll vad man gör, det lönar sig inte att prestera, gå högre utbildningar eller ta på sig mer ansvar. Det kommer inte att ge något tillbaka från arbetsgivaren ändå.

David var under några år fackligt engagerad i Officersförbundets lokala förening och berättar hur han var involverad i diskussioner om karriär och lön. Hans beslut att säga upp sig har vuxit fram det senaste året, i takt med att de utlovade krafttagen gällande att bibehålla av teknisk personal gång efter gång skjutits på framtiden, enligt honom.

» De samtal jag har haft om karriär och lön i Försvarsmakten med mina kollegor präglas av låga förväntningar och hopplöshet. «

– Försvarsmaktens mantra om att personalen är den viktigaste resursen är bara ett spel för gallerierna. Ord har tappat i vikt och värde. Chefer har sagt att det kommer att bli bättre, men det köper inte folk längre. Flygvapnet har struntat i alla andra än piloter, säger David och fortsätter:

– De samtal jag har haft om karriär och lön i Försvarsmakten med mina kollegor präglas av låga förväntningar och hopplöshet. Varje gång vi ska rekrytera till en vakant befattning uppstår problem. Vi har försökt rekrytera tekniskt kompetent personal från Saab, men det finns ingen chans i världen att de tar anställning med våra villkor.

Det tar flera år att få fram en flygtekniker med de certifikat och behörigheter som krävs för underhållet på transportflygplanen. David är färdmekaniker och har B-certifikat, vilket innebär att han får göra samtliga moment och delar i underhållet på egen hand. I likhet med majoriteten av underhållenhetens flygtekniker är han specialistofficer i grunden.

– Det är mycket fokus på hur flygvapnet ska locka civil personal, men mindre på vad vi behöver göra för att bibehålla den personal vi redan har. För att lösa bristen på tekniker pratar man mycket om lösningar som innebär att vi sänker kompetenskrav och tar in tidigare värnpliktiga och fler civila.

» Det räcker inte att göra ännu fler satsningar på flygförare, för det spelar ingen roll om vi har piloter om vi inte har några flygplan som kan flyga. «

Att han formulerade sina motiv bakom uppsägningen i ett mejl till högre chefer hoppas han ska leda till en diskussion om villkoren för flygtekniker i flygvapnet.

– Allt det här är mina upplevelser långt ner i kedjan, jag ser inte några beslut som leder till någon förändring. Det räcker inte att göra ännu fler satsningar på flygförare, för det spelar ingen roll om vi har piloter om vi inte har några flygplan som kan flyga, säger David och tillägger:

– Jag gör det för mina kollegors skull också. Jag är en av de första som säger upp mig här, men jag vet att många andra går i liknande tankar. Andra kollegor kommer snart att gå i pension. Jag vill att folk ska veta att det är inte bara är piloter som lämnar flygvapnet.

Nu väntar en anställning inom försvarsindustrin för David.

– Jag har fått ett jobberbjudande som jag har tackat ja till. Det har inte varit givet, jag har vägt länge hur jag ska göra. Men jag känner att det är dags att lämna flygvapnet nu. Det har varit ett svårt beslut, mina hårt belastade kollegor kommer att belastas hårdare när jag försvinner. Det har jag en klump i magen för.

» Vi har helt klart svårigheter att locka och bibehålla den tekniska personalen. «

Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.

– Vi har helt klart svårigheter att locka och bibehålla den tekniska personalen. Det finns en oförmåga från arbetsgivarens sida att justera lönerna. Jag har förståelse för frustrationen som många känner för att det inte händer någonting, säger Hans Bergvall.

Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.

Han efterlyser ett helhetsgrepp för all teknisk personal inom flygvapnet, något som han menar inte finns eller görs i dag av arbetsgivaren.

– Flygvapnet har ingen helhetsbild för den tekniska personalen, utan det är utlagt på respektive förband och flottilj att ansvara för lönebilden lokalt. Det bästa vore om alla flottiljchefer tillsammans tar ett helhetsgrepp, likt arbetet som man nu gör för piloterna.

Han berättar att det på F 17 i senaste lönerevisionen gjordes en satsning på den tekniska personalen, men att han inte upplever att det inom flygvapnets underhållsenheter finns någon gemensam syn om vilka löner som flygtekniker och färdmekaniker ska ha.

– Det finns ingen intern diskussion i dag kring lönerna för teknisk personal, eller hur löneutvecklingen ska se ut. Det görs enstaka satsningar då och då, men sedan händer det inget på flera år. Lönerna måste ligga så att det går att konkurrera med den civila arbetsmarknaden, och det gör de inte i dag.

Han delar bilden av att det är många anställda som har en hög arbetsbelastning, till följd av vakansläget.

– Det är brist på personal, särskilt på tekniker med B-certifikat. I och med att vi har för få tekniker så får de som finns jobba mycket för att lösa ut all verksamhet som pågår. Personalen går hårt över tid och har svårt att plocka ut all ledighet.

» Det finns ingen intern diskussion i dag kring lönerna för teknisk personal, eller hur löneutvecklingen ska se ut. Det görs enstaka satsningar då och då, men sedan händer det inget på flera år. «

Enligt Hans Bergvall pågår det nu många diskussioner om lön och villkor bland den tekniska personalen inom flygvapnet. Samtalen har intensifierats efter att satsningarna på flygförare presenterades nyligen. På en flottilj har Officersförbundets medlemmar diskuterat att starta upp den vilande kårsektionen KOFOT för tekniker.

– Den bildades på 90-talet när de civila flygbolagen rekryterade många tekniker från flygvapnet. Då infördes ett marknadslönetillägg och lönerna för den tekniska personalen höjdes. Kårsektionen har varit vilande några år, men det finns ett intresse att starta upp den igen. Teknikerna se inte att arbetsgivaren gör tillräckligt för att behålla och locka till sig flygteknisk personal, säger Hans Bergvall.

I en skriftlig kommentar skriver F 7:s kommunikationschef Lena Bogren följande: ”Personalsituationen bland tekniker och besättningsmedlemmar på F 7 är precis som för flera andra personalkategorier ansträngd då Försvarsmakten befinner sig under tillväxt och konkurrensen om kompetent personal är utmanande”. 

Hon fortsätter: ”De senaste åren har F 7 genomfört flera lönesatsningar på flygtekniker och besättningsmedlemmar i samband med lönerevisioner. Färdmekaniker ingår i båda dessa kategorier. Senaste satsningen genomfördes i samband med lönerevisionen 2022. De särskilda satsningarna som genomförs görs i tät samverkan med arbetstagarorganisationen. Försvarsmakten överser kontinuerligt personalens villkor och löner och F 7 kommer även framåt äska ytterligare medel för bland annat den här personalgruppen”, skriver F 7:s kommunikationschef Lena Bogren. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post