Senast publicerat
Senast publicerat:

Färdmekanikern David sa upp sig: ”Det går inte längre”

Specialistofficeren David, 30, är färdmekaniker vid specialflygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7. Nu har han fått nog av den försämrade arbetssituationen för teknisk personal och sagt upp sig. ”Mitt förtroende för F 7 och Försvarsmakten är skadat”, säger han.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Som flygtekniker och färdmekaniker har han arbetat med förebyggande och avhjälpande underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan, som är baserade på Malmens flygplats i Linköping.

Jag är en 30 år gammal specialistofficer i flygvapnet med nästan tio års tjänstgöring i Försvarsmakten. I dag är jag certifierad flygtekniker kategori B och en av ytterst få färdmekaniker i flygvapnet. Med följande motiveringar har jag beslutat att avsluta min anställning i Försvarsmakten”.

Så inleds mejlet som specialistofficeren David i mitten av maj skickade till chefer i flygvapnet och i Försvarsmakten. Samma vecka hade han sagt upp sig från tjänsten som färdmekaniker vid specialflygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7.

– Beslutet har inte varit givet, utan jag har vägt vad jag vill göra. Jag har tänkt väldigt mycket och är övertygad att det är dags att lämna nu. Det går inte längre. Mitt förtroende för hur F 7 och Försvarsmakten hanterar sin personal är skadat, säger David, som egentligen heter något annat.

Som flygtekniker och färdmekaniker har han arbetat med förebyggande och avhjälpande underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan, som är baserade på Malmens flygplats i Linköping. Han berättar att han trivs väldigt bra med arbetsuppgifterna och kollegorna, men i takt med att bristen på flygtekniker har förvärrats de senaste åren har det också fått påverkan på arbetsbelastningen. Och han upplever inte att högre chefer har tagit situationen på allvar.

Den akuta bristen på flygtekniker torde vara väl känd av alla berörda beslutsfattare i Flygvapnet under det senaste decenniet. Det är slående hur ointresserad Flygvapnet tycks vara kring att skapa förutsättningar att bibehålla och rekrytera kompetent personal”, skriver David i mejlet, vars mottagare bland annat var chefen för F 7, flygvapenchefen och ÖB.

» Flygvapnets flygsäkerhet och driftsäkerhet äventyras av att så många nyckelbefattningar och personalgrupper har gått på knäna i åratal. «

David välkomnar satsningarna på flygförare, i svallvågorna efter att stridspiloter ansökt om tjänstledighet på grund av missnöje med lön och villkor, men menar samtidigt att det inte räcker för att lösa personalsituationen i flygvapnet.

– Tyvärr har enbart en flygförarsatsning ingen märkbar betydelse när man samtidigt nonchalerat övrig personal alldeles för länge. Flygvapnets flygsäkerhet och driftsäkerhet äventyras av att så många nyckelbefattningar och personalgrupper har gått på knäna i åratal.

Liknande läsning:

Han upplever att ett stort missnöje bland honom och hans kollegor handlar om utebliven uppskattning från arbetsgivaren. Enligt David har de löneöversyner som gjorts för teknisk personal på skvadronen, i samband med att personer fått ökat ansvar, högre befattning eller gått kompetenshöjande utbildning, inte lett till någon märkbar höjning av lönen.

– Löneöversynerna för personal inom flygunderhåll har resulterat i bibehållen lön eller en knappt symbolisk löneökning är min uppfattning. Det spelar ingen roll vad man gör, det lönar sig inte att prestera, gå högre utbildningar eller ta på sig mer ansvar. Det kommer inte att ge något tillbaka från arbetsgivaren ändå.

David var under några år fackligt engagerad i Officersförbundets lokala förening och berättar hur han var involverad i diskussioner om karriär och lön. Hans beslut att säga upp sig har vuxit fram det senaste året, i takt med att de utlovade krafttagen gällande att bibehålla av teknisk personal gång efter gång skjutits på framtiden, enligt honom.

» De samtal jag har haft om karriär och lön i Försvarsmakten med mina kollegor präglas av låga förväntningar och hopplöshet. «

– Försvarsmaktens mantra om att personalen är den viktigaste resursen är bara ett spel för gallerierna. Ord har tappat i vikt och värde. Chefer har sagt att det kommer att bli bättre, men det köper inte folk längre. Flygvapnet har struntat i alla andra än piloter, säger David och fortsätter:

– De samtal jag har haft om karriär och lön i Försvarsmakten med mina kollegor präglas av låga förväntningar och hopplöshet. Varje gång vi ska rekrytera till en vakant befattning uppstår problem. Vi har försökt rekrytera tekniskt kompetent personal från Saab, men det finns ingen chans i världen att de tar anställning med våra villkor.

Det tar flera år att få fram en flygtekniker med de certifikat och behörigheter som krävs för underhållet på transportflygplanen. David är färdmekaniker och har B-certifikat, vilket innebär att han får göra samtliga moment och delar i underhållet på egen hand. I likhet med majoriteten av underhållenhetens flygtekniker är han specialistofficer i grunden.

– Det är mycket fokus på hur flygvapnet ska locka civil personal, men mindre på vad vi behöver göra för att bibehålla den personal vi redan har. För att lösa bristen på tekniker pratar man mycket om lösningar som innebär att vi sänker kompetenskrav och tar in tidigare värnpliktiga och fler civila.

» Det räcker inte att göra ännu fler satsningar på flygförare, för det spelar ingen roll om vi har piloter om vi inte har några flygplan som kan flyga. «

Att han formulerade sina motiv bakom uppsägningen i ett mejl till högre chefer hoppas han ska leda till en diskussion om villkoren för flygtekniker i flygvapnet.

– Allt det här är mina upplevelser långt ner i kedjan, jag ser inte några beslut som leder till någon förändring. Det räcker inte att göra ännu fler satsningar på flygförare, för det spelar ingen roll om vi har piloter om vi inte har några flygplan som kan flyga, säger David och tillägger:

– Jag gör det för mina kollegors skull också. Jag är en av de första som säger upp mig här, men jag vet att många andra går i liknande tankar. Andra kollegor kommer snart att gå i pension. Jag vill att folk ska veta att det är inte bara är piloter som lämnar flygvapnet.

Nu väntar en anställning inom försvarsindustrin för David.

– Jag har fått ett jobberbjudande som jag har tackat ja till. Det har inte varit givet, jag har vägt länge hur jag ska göra. Men jag känner att det är dags att lämna flygvapnet nu. Det har varit ett svårt beslut, mina hårt belastade kollegor kommer att belastas hårdare när jag försvinner. Det har jag en klump i magen för.

» Vi har helt klart svårigheter att locka och bibehålla den tekniska personalen. «

Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.

– Vi har helt klart svårigheter att locka och bibehålla den tekniska personalen. Det finns en oförmåga från arbetsgivarens sida att justera lönerna. Jag har förståelse för frustrationen som många känner för att det inte händer någonting, säger Hans Bergvall.

Hans Bergvall, 2:e vice ordförande i Officersförbundet, är flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken som färdmekanikern David lyfter.

Han efterlyser ett helhetsgrepp för all teknisk personal inom flygvapnet, något som han menar inte finns eller görs i dag av arbetsgivaren.

– Flygvapnet har ingen helhetsbild för den tekniska personalen, utan det är utlagt på respektive förband och flottilj att ansvara för lönebilden lokalt. Det bästa vore om alla flottiljchefer tillsammans tar ett helhetsgrepp, likt arbetet som man nu gör för piloterna.

Han berättar att det på F 17 i senaste lönerevisionen gjordes en satsning på den tekniska personalen, men att han inte upplever att det inom flygvapnets underhållsenheter finns någon gemensam syn om vilka löner som flygtekniker och färdmekaniker ska ha.

– Det finns ingen intern diskussion i dag kring lönerna för teknisk personal, eller hur löneutvecklingen ska se ut. Det görs enstaka satsningar då och då, men sedan händer det inget på flera år. Lönerna måste ligga så att det går att konkurrera med den civila arbetsmarknaden, och det gör de inte i dag.

Han delar bilden av att det är många anställda som har en hög arbetsbelastning, till följd av vakansläget.

– Det är brist på personal, särskilt på tekniker med B-certifikat. I och med att vi har för få tekniker så får de som finns jobba mycket för att lösa ut all verksamhet som pågår. Personalen går hårt över tid och har svårt att plocka ut all ledighet.

» Det finns ingen intern diskussion i dag kring lönerna för teknisk personal, eller hur löneutvecklingen ska se ut. Det görs enstaka satsningar då och då, men sedan händer det inget på flera år. «

Enligt Hans Bergvall pågår det nu många diskussioner om lön och villkor bland den tekniska personalen inom flygvapnet. Samtalen har intensifierats efter att satsningarna på flygförare presenterades nyligen. På en flottilj har Officersförbundets medlemmar diskuterat att starta upp den vilande kårsektionen KOFOT för tekniker.

– Den bildades på 90-talet när de civila flygbolagen rekryterade många tekniker från flygvapnet. Då infördes ett marknadslönetillägg och lönerna för den tekniska personalen höjdes. Kårsektionen har varit vilande några år, men det finns ett intresse att starta upp den igen. Teknikerna se inte att arbetsgivaren gör tillräckligt för att behålla och locka till sig flygteknisk personal, säger Hans Bergvall.

I en skriftlig kommentar skriver F 7:s kommunikationschef Lena Bogren följande: ”Personalsituationen bland tekniker och besättningsmedlemmar på F 7 är precis som för flera andra personalkategorier ansträngd då Försvarsmakten befinner sig under tillväxt och konkurrensen om kompetent personal är utmanande”. 

Hon fortsätter: ”De senaste åren har F 7 genomfört flera lönesatsningar på flygtekniker och besättningsmedlemmar i samband med lönerevisioner. Färdmekaniker ingår i båda dessa kategorier. Senaste satsningen genomfördes i samband med lönerevisionen 2022. De särskilda satsningarna som genomförs görs i tät samverkan med arbetstagarorganisationen. Försvarsmakten överser kontinuerligt personalens villkor och löner och F 7 kommer även framåt äska ytterligare medel för bland annat den här personalgruppen”, skriver F 7:s kommunikationschef Lena Bogren. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

    Josefine Owetz
    "Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

    – Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

    Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

    – Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

    – En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

    De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

    – De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

    En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

    Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

    – De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

    För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

    – Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

    För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

    – Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

    44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

    Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

    – Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

    I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

    – Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

    Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

    Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

    Fakta

    Arbetet med ny marin

    Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

    Källa: Marinen

    Ur arkivet: