Ges ut av Officersförbundet

Nu flyttas den svenska campen

I mitten av april skulle det svenska insatsbidraget i Mali ha lämnat Timbuktu för Gao. Men förbandets uppgift att montera ner Camp Nobel har varit en komplex pusselläggning försvårad av granatattacker och karantän.

Nedmontering av tält på Camp Nobel i 45-gradig hetta.

Vi når kontingentschef överstelöjtnant Mattias Söderberg en vecka innan den planerade överlämningen av Camp Nobel.

Det svenska FN-bidraget i Mali har fram tills nu utgjorts av ett underrättelseförband med huvudsaklig placering i utkanten av Timbuktu.

Uppdraget för Mali 11 har varit att förbereda ett nytt svenskt styrkebidrag inom -Minusma. Man har nedmonterat svenska Camp Nobel och upprättat ny förläggning 40 mil österut. På Camp Castor i Gao tar Mali 12 över med uppdraget att genomföra säkerhetsoperationer.

– Vi ska utgöra en brygga mellan de här uppgifterna. Vi ska avveckla i Timbuktu, överlämna till FN och flytta i stort sett all materiel till Gao, säger Mattias Söderberg.

Det som inte flyttas till Gao flygs hem till Sverige. Infrastruktur som förrådstält, tälthallar, kablage och master lämnas över till FN.

Uppgiften att montera ner har varit komplex. Allt måste ske etappvis i rätt ordning, efter noggrann planering.

» Den stora utmaningen har varit att vi bor och lever på arbetsplatsen vi avvecklar. «

– Den stora utmaningen har varit att vi bor och lever på arbetsplatsen vi avvecklar. Under hela missionen har vi tvingats att montera ner vår egen förmåga, just nu finns inga boendetält – folk sover i stora tälthallar och verkstäder, säger Mattias Söderberg.

När vi pratar är det mesta rivet – mäss och kapell, liksom matsal. Sista veckan återstår tvätteri, tälthall och några hygienbaracker. Förråden står färdigpackade.

David Åqvist, planeringschef, jämför uppdraget med att ”såga av grenen man sitter på”. Det svåraste har varit personalavvecklingsplanen, alltså att planera vilka resurser man behöver i vilka skeden. Likaså har boendefrågan krävt en utarbetad strategi och förbandet har haft stor hjälp av att FN upprättat tillfälliga bostadsmoduler.

En annan utmaning i planeringen har varit att inte ta några onödiga risker.

– Det handlar till exempel om kameraövervakningen av campen. När vi avvecklar den måste vi ersätta med soldater som står post och bevakar rent fysiskt, säger David Åqvist.

I skrivande stund ser man ut att få rotera hem som planerat, men covid-19 har försvårat uppgiften avsevärt. Sedan vecka 12 har man tvingats sätta all personal som roterat ner från leave i karantän. Mali 11 tillämpar karantän på två nivåer: dels karantän inne på campen, dels har man de två sista veckorna av missionen isolerat hela FN-anläggningen utanför Timbuktu.

– Corona har påverkat vår operativa uppgift mycket de senaste veckorna, vi har inte haft den mankraft som vi förväntat oss, säger Söderberg.

Det handlar inte bara om förbandet i sig, utan även om uteblivna systemstödsresor med expertis från Sverige till vissa avvecklingsmoment.

– Vi har fått omhänderta det själva istället.

Porträtt på CO Mali11 Mattias Söderberg
Överstelöjtnant Mattias Söderberg, kontingentschef

Samtidigt är läget i regionen oroligt och hotnivån hög. För bara några veckor sedan dödades soldater i en attack mot en militärbas i staden Bamba, som ligger mellan Timbuktu och Gao. I januari i år skadades 18 personer från FN:s fredsbevarande styrkor i en attack i Tessalit, 50 mil norr om Gao.

Hur har hotbilden sett ut för Mali 11?

– Vi har tvingats höja beredskapen på Camp Nobel vid några tillfällen, då har det varit indikationer på indirekt bekämpning.

När det gäller attackerna i Bamba och Tessalit betonar Söderberg hur avstånden till Timbuktu är stora.

– De direktriktade attackerna har inte varit påtagliga här.

Den nya campen etableras närmare oroligheterna, i tregränsområdet mellan Niger, Mali och Burkina Faso. Det senaste året har här skett en markant ökning av väpnade extremistgruppers attentat mot såväl militära och civila mål.

– Hotbilden och säkerhetsläget i östra Mali går åt fel riktning. Det går inte längre att avvakta och observera.

Fakta
Insatsen i Mali

På Camp Castor i Gao kommer Mali 12 att etablera sig. Det är ett skytteförband som ska genomföra säkerhetsoperationer till stöd för Minusmas stabiliserande operationer. Detta gör Mali 12 genom bland annat stridsspaning, övervakning och skyddsuppdrag.

Sedan tidigare finns och kommer även fortsättningsvis att finnas en nationell stödenhet för logistik med placering i Bamako. Det är Trängregementet som har ansvaret för Mali 11 och 12.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post