Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinens nya ubåtar planeras att levereras 2028 och 2030

Nu pågår förberedelser inför mottagandet av de nya ubåtarna i Blekingeklassen som ska levereras till marinen under 2028 och 2030. Samtidigt har ett förarbete inletts för att utveckla ytterligare en ubåtstyp, något som Aftonbladet och SVT nyheter har rapporterat om.

Linda Sundgren
Vid Första ubåtsflottiljen förväntas att ubåtarna i Gotlandsklassen omsätts om ett tiotal år.

Foto: Sofia Löveborn

Efter kraftiga förseningar och återkommande framflytt av leveransdatum förbereder nu Första ubåtsflottiljen i Karlskrona för att ta emot de nya ubåtarna i Blekingeklassen (A26), HMS Skåne och HMS Blekinge. Besättningsutbildningar ska utvecklas för hantering av de nya systemen ombord och personal behöver rekryteras. De två nya ubåtarna ska ersätta den av dagens ubåtar som är konstruktionsmässigt äldst, HMS Södermanland. Det innebär att ubåtsflottan utökas med ett fartyg.

– Vi kommer att behöva rekrytera ny personal, men vi känner tillförsikt inför den uppgiften. Vi har ett glädjande stort intag underifrån, både av värnpliktiga och sökande till specialistofficersutbildningarna och Officersprogrammet. Även bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman, säger kommendörkapten Peter Östbring, ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman.

Tillskottet av ubåtar innebär en uppgradering av ubåtsflottan och att vissa nya förmågor tillförs. Enligt Peter Östbring är den främsta nyheten en så kallad flexible payload lock, en sluss genom vilken dykpatruller och undervattensfarkoster kan föras ut och in i fartyget. Därutöver utrustas ubåtarna med ny teknik, bättre sensorer och uthålligheten kommer att öka jämfört med dagens ubåtar. De nya ubåtarna är också något större än befintliga och kommer att ha besättningar upp till 35 individer jämfört med dagens maximalt 32 individer.

– Vid halvtidsmodifieringen av befintliga ubåtar installerar vi en variant av den nya utrustningen som finns på Blekingen och Skåne, så vi genomför redan i dag taktiskt och operativt nyttjande av mycket av den utrustning som kommer att finnas på de nya ubåtarna. Men den typspecifika utbildningen påbörjar vi först 2027, när vi närmar oss mottagandet av fartygen, säger Peter Östbring.

Peter Östbring-Foto Sofia Löveborn-2024_w

Peter Östbring

Ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Aftonbladet och SVT Nyheter har tidigare rapporterat om att Försvarsmakten planerar för ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie ska ha inletts tillsammans med Saab och enligt SVT-artikeln handlar det om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen och vara ett komplement till A26. Peter Östbring säger att ubåtstypen är avsedd att ersätta de tre ubåtarna i Gotlandsklassen, HMS Gotland, HMS Halland och HMS Uppland om ett tiotal år.

– Det här projektet har pågått en tid. Ubåtar är komplicerade och komplexa plattformar som kräver en lång studiefas och ett gediget förberedelsearbete inför en ny serie. Vi tittar på att fasa ut ubåtarna i Gotlandsklassen om ungefär ett decennium.

Liknande läsning:

De nya ubåtarna av typ A26 ska levereras till Försvarsmakten under 2028 (HMS Blekinge) och 2030 (HMS Skåne). Något beslut om att beställa ytterligare en ubåtsmodell är inte fattat.

Fakta

Ubåt A26 jämfört med ubåt Gotland
Värden för ubåt Gotland anges inom parentes

Längd: 66,1 m (60,4 m)

Bredd: 6,75 m (6,2 m)

Deplacement ytläge: 1 925 ton (1 380 ton)

Drift: 3 diesel- och 3 stirlingmotorer (2 diesel- och 2 stirlingmotorer)

Besättning: 17-26, max 35 (24-32, max 32)

Bestyckning: Torpeder, minor, AUV, ROV, MSF (torpeder, minor)

Källa: Försvarets materielverk

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: