Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinens nya ubåtar planeras att levereras 2028 och 2030

Nu pågår förberedelser inför mottagandet av de nya ubåtarna i Blekingeklassen som ska levereras till marinen under 2028 och 2030. Samtidigt har ett förarbete inletts för att utveckla ytterligare en ubåtstyp, något som Aftonbladet och SVT nyheter har rapporterat om.

Linda Sundgren
Vid Första ubåtsflottiljen förväntas att ubåtarna i Gotlandsklassen omsätts om ett tiotal år.

Foto: Sofia Löveborn

Efter kraftiga förseningar och återkommande framflytt av leveransdatum förbereder nu Första ubåtsflottiljen i Karlskrona för att ta emot de nya ubåtarna i Blekingeklassen (A26), HMS Skåne och HMS Blekinge. Besättningsutbildningar ska utvecklas för hantering av de nya systemen ombord och personal behöver rekryteras. De två nya ubåtarna ska ersätta den av dagens ubåtar som är konstruktionsmässigt äldst, HMS Södermanland. Det innebär att ubåtsflottan utökas med ett fartyg.

– Vi kommer att behöva rekrytera ny personal, men vi känner tillförsikt inför den uppgiften. Vi har ett glädjande stort intag underifrån, både av värnpliktiga och sökande till specialistofficersutbildningarna och Officersprogrammet. Även bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman, säger kommendörkapten Peter Östbring, ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman.

Tillskottet av ubåtar innebär en uppgradering av ubåtsflottan och att vissa nya förmågor tillförs. Enligt Peter Östbring är den främsta nyheten en så kallad flexible payload lock, en sluss genom vilken dykpatruller och undervattensfarkoster kan föras ut och in i fartyget. Därutöver utrustas ubåtarna med ny teknik, bättre sensorer och uthålligheten kommer att öka jämfört med dagens ubåtar. De nya ubåtarna är också något större än befintliga och kommer att ha besättningar upp till 35 individer jämfört med dagens maximalt 32 individer.

– Vid halvtidsmodifieringen av befintliga ubåtar installerar vi en variant av den nya utrustningen som finns på Blekingen och Skåne, så vi genomför redan i dag taktiskt och operativt nyttjande av mycket av den utrustning som kommer att finnas på de nya ubåtarna. Men den typspecifika utbildningen påbörjar vi först 2027, när vi närmar oss mottagandet av fartygen, säger Peter Östbring.

Peter Östbring-Foto Sofia Löveborn-2024_w

Peter Östbring

Ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Aftonbladet och SVT Nyheter har tidigare rapporterat om att Försvarsmakten planerar för ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie ska ha inletts tillsammans med Saab och enligt SVT-artikeln handlar det om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen och vara ett komplement till A26. Peter Östbring säger att ubåtstypen är avsedd att ersätta de tre ubåtarna i Gotlandsklassen, HMS Gotland, HMS Halland och HMS Uppland om ett tiotal år.

– Det här projektet har pågått en tid. Ubåtar är komplicerade och komplexa plattformar som kräver en lång studiefas och ett gediget förberedelsearbete inför en ny serie. Vi tittar på att fasa ut ubåtarna i Gotlandsklassen om ungefär ett decennium.

Liknande läsning:

De nya ubåtarna av typ A26 ska levereras till Försvarsmakten under 2028 (HMS Blekinge) och 2030 (HMS Skåne). Något beslut om att beställa ytterligare en ubåtsmodell är inte fattat.

Fakta

Ubåt A26 jämfört med ubåt Gotland
Värden för ubåt Gotland anges inom parentes

Längd: 66,1 m (60,4 m)

Bredd: 6,75 m (6,2 m)

Deplacement ytläge: 1 925 ton (1 380 ton)

Drift: 3 diesel- och 3 stirlingmotorer (2 diesel- och 2 stirlingmotorer)

Besättning: 17-26, max 35 (24-32, max 32)

Bestyckning: Torpeder, minor, AUV, ROV, MSF (torpeder, minor)

Källa: Försvarets materielverk

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: