Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönerna behöver höjas

En ny medlemsundersökning genomförd av Novus, på ­uppdrag av Officersförbundet, visar i likhet med tidigare undersökningar på fortsatt missnöje när det gäller lön samt hög arbetsbelastning.

Lea Lobelius

Foto: Istock

Artikel från Officersförbundet.

Resultatet bygger på 4.596 medlemssvar och visar bland annat medlemmarnas attityder till lön, utlandstjänstgöring, jämställdhet, avsteg från säkerhetsbestämmelser, ovälkommet beteende, trakasserier och upplevd diskriminering. Under maj månad genomfördes årets medlemsundersökning via ett epostutskick från analys- och undersökningsföretaget Novus. Utskicket genomförs vanligtvis vartannat år och innehåller en majoritet av samma frågor för att jämföras över tid. Årets undersökning innehöll några nya frågor om synen på utlandstjänstgöring och pension. 

Lönerna är för låga. En majoritet av de svarande anser inte att deras lön är rimlig. Inte i förhållande till andra alternativ utanför Försvarsmakten eller i relation till ansvaret. 

– Vi behöver bli fler yrkesofficerare. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete, men i våra tidigare medlemsundersökningar har vi sett att alldeles för många yrkesofficerare årligen överväger att lämna Försvarsmakten. Främst på grund av lön, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid. Lyckas inte Försvarsmakten öka attraktiviteten i yrket och behålla alla sina yrkesofficerare så kommer det att få konsekvenser, säger Stefan Morin, förbundsordförande i Officers­förbundet. 

En majoritet av de tillfrågade försöker aktivt påverka och höja sin lön (62 procent) vilket är en positiv ökning från tidigare år. Samtidigt är det många som svarar att de inte tror att de kan förbättra löneläget (45 procent). 8 av 10 (77 procent) upplever att de inte har en verklig möjlighet att påverka sin lön överhuvudtaget. Över tid har alltså andelen som aktivt kämpar ökat och de som känner en verklig möjlighet att kunna påverka den minskat. Bland de som försöker påverka sin lön är det vanligast att vända sig till sin närmaste chef.

En majoritet ­försöker aktivt påverka och höja sin lön vilket är ­en positiv ökning från tidigare år.

Var tredje medlem (33 procent) har under det senaste året funderat på att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten, varav 10 procent av dessa aktivt sökt annat jobb eller studier. Främsta anledningen till det uppges vara lönen. För att minska risken att flera söker ­sig bort alternativt slutar inom Försvarsmakten behöver hoppet om att kunna påverka sin lön öka.

– Officersförbundet är en viktig avtalspart för medlemmarna när det gäller lönen och behöver också kunna stötta våra medlemmar att se möjligheter till att förbättra sin lön och att se långsiktigt på yrket. Försvarsmakten behöver fylla alla skolplatser och behålla all militär personal de kan. Kostnaden för att fortsätta med stora personalsatsningar borde vara lägre än alternativet med förtidsavgångar, tomma skolplatser och ett högt vakansläge, säger ­Stefan Morin.

Arbetsmiljön brister. 1 av 5 har tvingats till att göra avsteg från säkerhetsbestämmelser för att kunna lösa sina uppgifter (19 procent) och 1 av 10 har varit med om någon incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall (12 procent). Bland de som gjort avsteg från säkerhetsbestämmelser uppger de främst att de kände sig tvingade på grund av tidsbrist (60 procent) och personalbrist (57 procent). Cirka var fjärde (26 procent) i åldern 18–34 år uppgav att de kände sig tvingad till avsteg på grund av brist på utbildning. 

De är få som upplevt ovälkommet beteende, sexuella trakasserier eller blivit diskriminerade. Nära 9 av 10 (88 procent) uppger att de under det senaste året inte blivit utsatt för ovälkommet beteende inom Försvarsmakten. Bland de svarande har totalt 525 respondenter/medlemmar uppgett att de varit med om något ovälkommet beteende, skälet till det uppges av de flesta vara på grund av militär grad (36 procent), anställningsform eller kategori (32 procent), kön (20 procent) eller ålder (20 procent). Något fler än var tredje uppger också andra skäl likt dåligt ledarskap, avundsjuka, diskriminering eller förtal.

– Givetvis önskar jag att ingen skulle ha utsatts för ovälkommet beteende. Fördelen med vår undersökning är att vi kan se den upplevda anledning till det ovälkomna beteendet. Det hoppas jag kan hjälpa Försvarsmakten att bättre rikta sitt fortsatta arbete i denna fråga, säger Stefan Morin.

Liknande läsning:

Utlandstjänstgöring lockar. I takt med beslutet att ansluta Sverige till NATO har utlandstjänst­göring kommit att bli ännu mer relevant. Ungefär var tredje uppger sig vara villig och den gruppen består både av medlemmar som tidigare varit utomlands och de som saknar erfarenhet. För att mätta det kommande internationella anspråken är det viktigt att tillgodose behoven för familj, lön, boende samt sysselsättning för medföljande. Bland de som inte vill genomföra utlandstjänstgöring i framtiden motiverar de sitt beslut med att det inte passar sig på grund av familj, den ersättning eller avtalet man blir erbjuden samt att man känner sig för gammal.  

Den övergripande inställningen till en övergång till trebefälssystem är splittrad, 4 av 10 är positivt inställda (39 procent) och lika många negativa. 

Den operativa effekten i framtiden är beroende av mer personal. Vad gäller den stora utmaningen med tillväxt de kommande åren tror nära varannan (55 procent) att de kommer påverka Försvarsmaktens operativa effekt till det bättre på lång sikt och var tredje (31 procent) till det sämre. På kort sikt tror i stället var femte (18 procent) att de kommer påverka till det bättre och 6 av 10 (63 procent) till det sämre. Medlemmarna uppger att det kommer påverkas av hög arbetsbelastning, bristande kvalité samt brist på både erfarenhet och personal. Viktigast att utöka för att öka den operativa effekten uppges vara personal. För att möjlig­göra rekrytering av fler yrkesofficerare är det viktigt med både lön (92 procent), balans mellan arbete och ­privatliv (88 procent) samt tydliga karriärvägar (83 procent).

I medlemsundersökningen uppger varannan medlem att de haft användning och nytta av Officers­förbundet. Officerstidningen är fortsatt förbundets starkaste kommunikationskanal. I och med att 9 av 10 läser tidningen. Informationen i tidningen når ut och landar bra hos medlemmarna.

Fakta

Medlemsundersökningen

Undersökningen är genomförd via webb­enkät och har skickats till 12.884 av Officersförbundets medlemmar. Antal genomförda intervjuer: 4.596. Det innebär en svarsfrekvens på 36 procent.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under våren och sommaren har Officersförbundet avslutat 27 tvister med Försvarsmakten. Resultatet är knappt 300 000 kronor i skadestånd till förbundet och drygt 32 000 kronor i skadestånd till enskilda medlemmar.

    Cecilia Gustafsson
    Istock
    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Foto: Istock

    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Tvisterna rör brott mot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet samt att medlemmar har fått vänta på att få rätt lön utbetalad. I tvisterna om löner har fyra medlemmar, en på Amf 1, en på F21, en på LSS och en på LedR fått för låga löner under flera månader. En femte medlem på Marinbasen har fått för lite semestertillägg. De fem medlemmarna får rätt lön retroaktivt och sammanlagt 32 000 kronor i skadestånd.

    – Det är ett återkommande problem att våra medlemmar inte får rätt lön, men det känns bra när det rättas till och de också får skadestånd, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    14 tvister om arbetstidsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot arbetstidsavtalet handlar om att medlemmar gjort för mycket övertid, jour eller beredskap. En arbetstagare får göra högst 50 timmar i månaden och högst 200 timmar under ett år i övertid. Vad gäller jour är det högst 50 timmar i månaden och högst 150 timmar under ett kvartal och vad gäller beredskap tillåter avtalet 1000 timmar per år. 

    På F 21 rör det sig om 13 medlemmar, på Fjärde Sjöstridsflottiljen elva medlemmarna och på F 7 tio medlemmar som har gjort antingen för mycket övertid, jour eller beredskap. Utöver dessa berörs sex medlemmar på Livgardet, fyra medlemmar på Marinstaben, och tre medlemmar på LSS, LedR respektive T2. Två tvister vid LedR har handlat om att arbetstidslistor inte har förhandlats eller fastställts. 

    – Det är inte bara regelrätta brott mot arbetstidsavtalet som resulterar i tvister. Det är av yttersta vikt att chefer är observanta på ohälsosam arbetsbelastning och att det finns tid för återhämtning. Förra året visade en undersökning från Försvarshögskolan att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer. De har en sämre balans mellan arbetsliv och privatliv. Officersförbundet har kommit överens med Försvarsmakten om avtalet och att följa avtalet handlar inte enbart om att göra det man sagt att man ska göra, utan ytterst om att den militära personalen ska må bra och ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Martin Sachs, ombudsman med ansvar för arbetsmiljö.

    1 tvist om samverkansavtal

    P 18 fattade beslut om ändrade fysiska krav för ett antal befattningar utan att samverka med officersföreningen. 

    7 tvister om rörlighetsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot rörlighetsavtalet handlar om anvisat boende. Enligt avtalet har arbetsgivaren skyldighet att informera officersföreningen när det beslutas om anvisat boende, men i dessa fall har arbetsgivaren inte gjort det. De förband det rör sig om är F7, LSS, LedR, FMTS, Amf 1 och Skaraborgs regemente.

    Tvist om trebefälssystemet 

    23 tvister är ännu olösta, varav en är den om trebefälssystemet. – Förhandlingar har påbörjats och vi har haft tre möten. Det är fortfarande för tidigt att ge någon prognos om tid eller resultat, säger Peter Löfvendahl.

    Ur arkivet: