Senast publicerat
Senast publicerat:

Kombination av gener och miljöfaktorer bakom diagnosen ALS

Osäkerheten om vad som orsakar ALS är fortsatt stor, men enligt forskarna handlar det troligen om en kombination av gener och miljöfaktorer. Rökning, hård fysisk träning liksom exponering för bly och elektromagnetisk strålning ökar sannolikt risken att utveckla sjukdomen.

Linda Sundgren
Istockphoto

Fang Fang är professor vid Karolinska institutet i Solna och forskar om ALS. Hon säger att kunskapen om sjukdomen vuxit under senare decennier och att man bland annat lyckats identifiera vissa muterade gener som är relativt vanliga bland ALS-drabbade. Den mest frekvent förekommande genen heter C9ORF72 och upptäcktes för tio år sedan. 

– Men alla som får ALS bär inte på den här genen och omvänt finns det personer som bär på genen utan att bli sjuka. Vi kan därför inte utesluta att det finns fler gener som påverkar risken att utveckla ALS, säger Fang Fang. 

Utöver genetiska förutsättningar kan man också med säkerhet säga att en majoritet av de som får ALS är äldre män med en snittålder för insjuknande omkring 65 år. Även familjehistoriken spelar roll och den som har ALS i släkten, liksom vissa andra neurologiska sjukdomar som Parkinson och en särskild typ av demens, löper större risk att drabbas än andra. 

– Man brukar säga att mellan tio och femton procent av alla ALS-fall är kopplade till ärftlighet, säger Fang Fang. Men den faktorn är svår att studera och kan vara högre. Dels är det inte alla drabbade som fått rätt diagnos, framför allt inte när vi går längre bak i tiden. Dels därför att folk inte alltid känner till om det funnits ALS i släkten. Ibland kan det handla om avlägsna släktingar. 

Liknande läsning:
I dag kan vi med ganska stor säkerhet säga att rökning ökar risken för ALS.

Fang Fang, professor Karolinska institutet

Även vissa livsstilsfaktorer kan öka risken att drabbas av ALS. 

– I dag kan vi med ganska stor säkerhet säga att rökning ökar risken för ALS och även höga halter av farligt kolesterol är förknippat med ökad risk, säger Fang Fang. Det är också vanligare att patienter med ALS har en hög metabolismnivå än andra. Men om det beror på att de tränar hårt och därmed har högre ämnesomsättning eller om det hänger samman med en genetiskt betingad metabolism vet vi ännu inte.  

Smala och extremt vältränade personer drabbas oftare av ALS än andra. Under senare år har studier genomförts i bland annat England och Italien som visar att professionella fotbollsspelare löper en betydligt högre risk än andra att utveckla ALS. Här i Sverige har Fang Fang undersökt förekomsten av ALS bland elitskidåkare som deltar i Vasaloppet och sett en förhöjd risk. 

– Men vi kan ännu inte säga definitivt att det är den hårda fysiska belastningen i sig som ökar risken för ALS, säger hon. Det kan också vara så att vissa människor med vissa genetiska förutsättningar lämpar sig bättre för sysselsättningar som är fysiskt krävande, som elitidrott eller militärtjänstgöring. 

Enligt Fang Fang pekar den samlade ALS-forskningen mot en kombination av genetik och miljöfaktorer vid utvecklandet av sjukdomen. Förmodligen räcker inte enbart genetiska förutsättningar eller exponering för riskfaktorer för att drabbas.   

– Det talas om att det kan krävas upp till fem sex steg för att utveckla ALS. Om du har den genetiska förutsättningen, men inte utsätts för några skadliga miljöfaktorer kanske du inte utvecklar sjukdomen alls eller får den mycket senare i livet än du annars skulle fått, säger Fang Fang. 

Kyla McKay är forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hon var också involverad i den litteraturstudie som genomfördes i samband med Veterancentrums ALS-rapport som publicerades i slutet av förra året. Hon säger att det man vet i dag pekar på att viss exponering kan öka risken för sjukdomen. 

– Dit hör exponering för tungmetaller, inklusive bly, elektromagnetisk strålning, bekämpningsmedel, upprepade huvudskador och extrem träning, säger Kyla McKay. 

Det finns också forskning som visar att ALS är mer vanligt förekommande inom vissa yrkesgrupper än andra. Till riskgrupperna hör bland annat fotbollsspelare, piloter och yrkesmilitärer. Bland piloter tror man att det handlar om långvarig exponering för elektromagnetisk strålning från instrumenten i cockpit. Militärer exponeras för bland annat bly och extrem fysik belastning är inte ovanligt. Även professionella fotbollsspelare tränar hårt och kan vid nickar och tacklingar utsättas för upprepade trauman mot huvudet. 

– Men vi vet fortfarande inte på vilket sätt de här riskfaktorerna påverkar, säger Kyla McKay. 

Kyla McKay, 2021
Kyla McKay, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet

ALS är en obotlig åkomma, ofta med ett relativt snabbt sjukdomsförlopp där majoriteten av de drabbade avlider inom tre år. Sedan mitten av nittiotalet finns en bromsmedicin som kan förlänga överlevnaden med några månader. Forskning kring nya mediciner pågår och förhoppningen är att inom en inte alltför avlägsen framtid kunna erbjuda preparat med högre verkningsgrad. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: