Senast publicerat
Senast publicerat:

Utmaning att få bra lönespridning

Just nu pågår Rals-förhandlingar på förbanden. ­Jonas Rydmarker är facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen samt vice ordförande i Kustflottan OF. Hur arbetar ni med lön?

Cecilia Gustafsson

Foto: Istock

Artikel från Officersförbundet.

– Jag sitter med som representant för facket i ett löneråd på Tredje Sjöstridsflottiljen. I rådet sitter också divisionscheferna, stabschefen, HR-chefen samt flottiljförvaltaren som representanter för arbetsgivaren. Vi träffas ungefär en gång i månaden och hanterar ärenden relaterat till lön. I den bästa av världar så sätter vi lön när en enhetschef har skickat in ett ärende när en individ byter befattning. Då tittar vi bland annat på befattningens krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter och så sätter vi lön utifrån det, säger Jonas Rydmarker och fortsätter:

– Vi gör också ett partsgemensamt lönemålbildsarbete det vill säga att vi har en lönebild (en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på vårt förband) och en lönemålbild (målbild för hur lönerna för alla på vårt förband ska utvecklas) och så äskar vi om pengar utifrån den lönemålbilden. 

Förbundssidor Jonas Rydmarker

Jonas Rydmarker

Facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen

Hur har ni resonerat i den här ralsen?

– I samband med att vi äskade pengar för 2023 års rals så identifierade vi några kategorier som vi behöver göra särskilda satsningar på. Vi gör satsningar för att höja lägstalönerna för yrkesofficerare (29.000/32.000 kronor beroende på befattning) och sjömän (24.000/26.000 kronor beroende på befattning). De behöver komma in i Försvarsmaktens nya lönestruktur. Vi har också äskat pengar för en satsning på yrkesofficerare med teknisk kompetens. 

Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas.

Vad är den största utmaningen?

– Det är att få till en bra lönespridning, speciellt eftersom vi inte fick lika mycket ekonomi tilldelat som året innan. Det är en utmaning att förklara varför vi satsar på att höja lägstalönerna eftersom en kortsiktig konsekvens kan bli att de som har varit anställda flera år får lika eller bara lite mer i lön gentemot en nyanställd. En långsiktig konsekvens på satsningen blir dock att vi kan använda lägstalönerna som en hävstång för att höja de som har varit anställda flera år när de byter befattning. 

Finns det något positivt som du vill lyfta fram?

– Ja, jag tycker att det partsgemensamma arbetet och den systematik som vi använder för lönesättning är bra. Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas. 

Liknande läsning:

När kan ni tänkas bli klara?

– Vi har som målsättning att utbetalning av rals ska ske på löneutbetalningen i maj.

Om du vill veta hur det går på ditt förband fråga dina förtroendevalda. Den 22 februari blev rals-förhandlingar på försvarsmaktennivå klara. Du kan läsa om dem på förbundets webbplats.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning. Av 5 000 slumpvis utvalda medlemmar besvarade totalt 1 207 enkäten som omfattar frågor som rör lön, arbete men också hur medlemmarna ser på förbundet.

    Redaktionen
    Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
    20220517_antseh01_Ing2_Defender22_Polen_0042 kopiera

    Som tidigare rapporterats så uppger sex av tio medlemmar som svarat på enkäten att de övervägt att söka nytt arbete under det senaste året. Den siffran skiljer sig inte från 2020 års undersökning. Det syns dock en ökning av de som ofta funderar på att sluta eller aktivt söker nytt arbete eller utbildning utanför Försvarsmakten. En av sju av de som svarat gör det, vilket är en klar ökning sedan förra mätningen 2020.

    Att vilja söka sig vidare är klart vanligast bland GSS/K, men det är vanligt även bland officerare och specialistofficerare med en anställningstid på upp till 10 år. Lönen är det främsta skälet till att man funderar på att sluta. Bara en av tio anser att deras lön är rimlig i förhållande till alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Även arbetsbelastningen, lång pendling, brist på tillvaratagande av kompetens och det slutliga införandet av trebefälssystemet uppges som skäl.

    Tillväxten i Försvarsmakten uppfattas i det korta perspektivet påverka den operativa effekten mer negativt än positivt. Särskilt pessimistiska är specialistofficerarna. Mest optimistiska är de som varit anställda en kort tid i Försvarsmakten. På lång sikt förväntar sig huvuddelen att tillväxten kommer påverka den operativa effekten positivt. Två av tre är av uppfattningen att Försvarsmaktens främsta utmaning är att behålla personalen. 

    Fyra av tio medlemmar är mycket eller ganska nöjda med Officersförbundet. En av sex är missnöjda. Det är en viss försämring mot den föregående mätningen. Mest nöjda är kvinnor och studerande till officer. Hur länge man varit en del av Försvarsmakten förefaller spela roll, men det är de som varit anställda längst och kortast tid som är mest nöjda.

    De som blivit företrädda av Officersförbundet är också generellt mer nöjda än genomsnittet av samtliga medlemmar. De som fått rådgivning i lön- och avtalsfrågor och de som gått en kurs i förbundets regi är mest nöjda.

    »Om vi ska nå framgång […] i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig.«

    På den positiva sidan uppfattas även förbundet ha bra försäkringar och en rimlig avgift. Kritiken är dock större avseende Officersförbundet som avtalspart.

    ”Ni har inte tagit tillräcklig strid för degraderingshotade kaptener och löjtnanter.”, skriver en av de som svarat på undersökningen. 

    Förbundsdirektör Johan Hansson kommenterar medlemsundersökningen:

    – Det är, förstås, positivt att våra försäkringar gillas av medlemmarna och är man medlem ska man ha bra förmåner. Det fackliga arbetet är dock så klart viktigast. Samtidigt handlar det också om medlemmarnas förväntansbild. Jag förstår att en del medlemmar förväntade sig att vi skulle kunna stoppa utformningen av beslutet om slutliga införandet av trebefälssystemet, men faktum är att vi vänt på alla stenar inom ramen för de möjligast konst. Inte minst genom att arbetsgivaren tydligt bestämt inriktningen och valde att inte ta hänsyn till den medlemsundersökning som gjordes.  

    Samtidigt betonar Johan Hansson vikten av alla medlemmars engagemang:

    – Om vi ska nå framgång rent allmänt i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig, främst på den lokala nivån; gå på medlemsmöten, sitta i styrelsen eller ta på sig rollen som listförhandlare. Arbetet med det lokala lönemålbildsarbetet är ett bra exempel där många föreningar tagit fram bra underlag. Jag hoppas att alla föreningar och medlemmar ser detta som fruktbart och avgörande för att få upp löneläget. Ett fack är inte starkare än sina medlemmar. 

    Ur arkivet: