Senast publicerat
Senast publicerat:

Utmaning att få bra lönespridning

Just nu pågår Rals-förhandlingar på förbanden. ­Jonas Rydmarker är facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen samt vice ordförande i Kustflottan OF. Hur arbetar ni med lön?

Cecilia Gustafsson

Foto: Istock

Artikel från Officersförbundet.

Jag sitter med som representant för facket i ett löneråd på Tredje Sjöstridsflottiljen. I rådet sitter också divisionscheferna, stabschefen, HR-chefen samt flottiljförvaltaren som representanter för arbetsgivaren. Vi träffas ungefär en gång i månaden och hanterar ärenden relaterat till lön. I den bästa av världar så sätter vi lön när en enhetschef har skickat in ett ärende när en individ byter befattning. Då tittar vi bland annat på befattningens krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter och så sätter vi lön utifrån det, säger Jonas Rydmarker och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi gör också ett partsgemensamt lönemålbildsarbete det vill säga att vi har en lönebild (en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på vårt förband) och en lönemålbild (målbild för hur lönerna för alla på vårt förband ska utvecklas) och så äskar vi om pengar utifrån den lönemålbilden. 

Förbundssidor Jonas Rydmarker

Jonas Rydmarker

Facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen

Hur har ni resonerat i den här ralsen?

– I samband med att vi äskade pengar för 2023 års rals så identifierade vi några kategorier som vi behöver göra särskilda satsningar på. Vi gör satsningar för att höja lägstalönerna för yrkesofficerare (29.000/32.000 kronor beroende på befattning) och sjömän (24.000/26.000 kronor beroende på befattning). De behöver komma in i Försvarsmaktens nya lönestruktur. Vi har också äskat pengar för en satsning på yrkesofficerare med teknisk kompetens. 

Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas.

Vad är den största utmaningen?

– Det är att få till en bra lönespridning, speciellt eftersom vi inte fick lika mycket ekonomi tilldelat som året innan. Det är en utmaning att förklara varför vi satsar på att höja lägstalönerna eftersom en kortsiktig konsekvens kan bli att de som har varit anställda flera år får lika eller bara lite mer i lön gentemot en nyanställd. En långsiktig konsekvens på satsningen blir dock att vi kan använda lägstalönerna som en hävstång för att höja de som har varit anställda flera år när de byter befattning. 

Finns det något positivt som du vill lyfta fram?

– Ja, jag tycker att det partsgemensamma arbetet och den systematik som vi använder för lönesättning är bra. Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas. 

När kan ni tänkas bli klara?

– Vi har som målsättning att utbetalning av rals ska ske på löneutbetalningen i maj.

Om du vill veta hur det går på ditt förband fråga dina förtroendevalda. Den 22 februari blev rals-förhandlingar på försvarsmaktennivå klara. Du kan läsa om dem på förbundets webbplats.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Den senaste FM Vind visar att arbetsbelastningen har ökat för personalen i Försvarsmakten. De tre skyddsombuden för marinen, armén och flygvapnet är inte förvånade över resultatet.

    Cecilia Gustafsson
    Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
    specialist

    I den senaste FM Vind finns två frågor rörande arbetsbelastning. Huruvida man upplever att man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och huruvida man har möjlighet att återhämta sig efter perioder av hög arbetsbelastning. På båda frågorna har värdet sjunkit markant från 73 till 68 på en 100-gradig skala. 

    På alla arbetsplatser ska det finnas ett skyddsombud och ett huvudskyddsombud om det finns fler än ett skyddsombud. I Försvarsmakten finns det dessutom ett centralt skyddsombud och tre skyddsombud för försvarsgrenarna som tillsammans organiserar skyddsorganisationen. De tre försvarsgrensskyddsombuden är inte förvånade över resultatet och anser att den största utmaningen just nu är arbetsbelastningen.

    – Det handlar om att vi har fått mer att göra på grund av att Försvarsmakten ska växa, kriget i Ukraina och ett framtida Nato-medlemskap. Samtidigt slutar erfaren och kompetent personal. Utflödet motsvarar inte inflödet, säger Jens Zetterberg, skyddsombud i armén.

    Porträtt Michael Lundström 2 kopiera
    Michael Lundström, skyddsombud för marinen

    Michael Lundström, skyddsombud för marinen, ser konsekvenserna av att medarbetare slutar. 

    – Vi har medarbetare som hoppar mellan fartyg och är ute två svängar om 14 dagar, utan ledighet, för att det saknas medarbetare med en viss kompetens för att ett fartyg ska fungera. Det finns en risk att det är en nedåtgående spiral, att man jobbar skiten ur sig och sedan har man inte mer att ge på jobbet eller hemma. Familjen blir också lidande när man är borta hela tiden.

    Leif Ljungqvist är skyddsombud för flygvapnet. Han upplever att det är svårt att prata om den fysiska och psykiska ohälsan trots att arbetsbelastningen är hög. 

    – När man får signaler på att medarbetare mår dåligt så vill de ogärna prata om det, säger Leif Ljungqvist.

    Utöver arbetsbelastningen menar de tre skyddsombuden för försvarsgrenarna att det finns flera utmaningar. En av dessa är avsaknad av personlig utrustning och skyddsutrustning, och en annan är att stödfunktionen för ovälkommet beteende på HR-centrum inte är funktionell längre. Stödfunktionen har inte fungerat och kunnat nås på grund av låg bemanning. De tre skyddsombuden upplever att arbetsgivaren är väl medveten om utmaningarna. 

    Leif Ljungqvist
    Leif Ljungqvist, skyddsombud för flygvapnet

    – Vi har en bra dialog, men det är svårt att lösa problemen här och nu, säger Jens Zetterberg.

    Samtidigt har skyddsorganisationen svårt att få engagerade huvudskyddsombud som kan ta ett större ansvar. 

    – Många gånger är det den höga arbetsbelastningen som gör att medarbetare inte vill ta på sig ett förtroendeuppdrag, men det är viktigt att det finns en bra skyddsorganisation som lyfter frågor högre upp och som i dessa tider då det händer mycket i organisationen kan stödja både medarbetare och chefer, säger Michael Lundström.

    Jens Zetterberg-webb
    Jens Zetterberg
    Ur arkivet: