Senast publicerat
Senast publicerat:

Flygvapenchefen: ”Det ska bli enklare att lösa administrativa uppgifter”

Den administrativa bördan för flygvapnets chefer ska minska, det säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Nyligen införde han också ett system för att uppmuntra att anställda ska inkomma med förslag på hur verksamheten kan förbättras.

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck
”Personal är vår dimensionerande resurs och den behöver nyttjas effektivt. Då gäller det att underlätta för personalen på olika sätt”, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

”Det är olyckligt att vi inte lyckats göra möjligheten att avlasta chefer med administration fullt ut känd i flygvapnet. Jag kommer att tillse att inriktning och förtydligande av tillvägagångssätt kommer ut till förbanden”. Så skrev flygvapenchef Jonas Wikman på X strax innan jul. 

– Jag noterade i debatten kring förutsättningar för våra chefer att lösa sina uppgifter att det finns ett behov av att fördela administrativa uppgifter till administrativ personal. Och i ett läge där personaltillgången är den mest begränsande faktorn för vår verksamhet och förmågeutveckling så är det viktigt att om det går fördela uppgifter så ska vi göra det. 

Vad står det i inriktningen som du nyligen skickade ut till flottiljcheferna? 

– Det står att vi bör nyttja möjligheten att fördela administrativa uppgifter och att jag är positiv till att vi gör det. Det står också att beslutet om fördelning ska tas i verksamheten där behoven finns. Inriktningen innehåller också en beskrivning om hur det rent konkret går till. 

Liknande läsning:

Redan 2018 kom ett direktiv om hur administrativa behörigheter i stödsystemet Prio kan fördelas till administrativ personal, men detta har ännu inte implementerats i flygvapnet. 

– Möjligheten finns, men vi har inte lyckats omsätta det fullt ut i verksamheten och inte lyckats tydliggöra mandatet för att fatta beslut om en sådan fördelning. Jag tror att det är viktigt att jag som chef, där en fråga blir principiellt viktig, går ut med ett förtydligande om min syn på hur verksamheten ska bedrivas.

Varför har inte direktivet implementerats?

– Jag vet egentligen inte. Jag tror att kunskapen om möjligheterna inte varit tillräckligt spridd. Det beror inte på en ovilja hos chefer, det är jag säker på. Direktivet som kom 2018 var komplext och var väl inte tydligt nog för att organisationen skulle förstå vad som skulle hända och hur man skulle gå vidare.

» Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. «

Vad kommer stödet att innebära? 

– Vi ska utforma vår organisation så att den är så effektiv som möjligt. Vi behöver kanske anställa administratörer eller så finns det personal med andra typer av arbetsuppgifter som kan hjälpa till att lösa de administrativa uppgifterna. En tydlig del i direktivet är att ansvaret för chefens administration inte fördelas, vi fördelar bara arbetsuppgifterna.

Hur ser den administrativa bördan ut för chefer i flygvapnet i dag? 

– Den är hög. Vi behöver bli bättre på att göra det enklare att genomföra administrativa uppgifter på bredd. Vi har behov av väldigt mycket rapportering i flygvapnet, men den rapporteringen ska där det är möjligt bara behöva ske en gång. Det ska bli enklare för våra chefer att lösa administrativa uppgifter.

Hur har ditt förtydligande mottagits?

– Reaktionen har varit väldigt positiv, såväl nedåt i organisationen som hos chefer i Högkvarteret. Jag uppfattar att det råder bred enighet om att det är i den här riktningen vi behöver förflytta oss inom en rad områden.

Avser du att följa upp detta på något vis och kontrollera att stödet implementeras? 

– Ja, det kommer jag naturligtvis att göra. Jag anstränger mig för att ha en nära dialog med flygvapnets chefer i den här typen av frågor. 

För att främja att anställda ska bidra med förslag på hur verksamheten i flygvapnet kan förbättras införde Jonas Wikman i början av december ett förslagshanteringssystem.

– Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. Jag tror att många behov på respektive organisationsenhet tillgodoses i dag, men vi har inte ett gemensamt system i flygvapnet, vilket gör att ’best practice’ inte sprids vidare. 

Hur gör man för att lämna ett förslag? 

– Ett förändringsförslag  bereds på enhetsnivå. Om enheten inte kan lösa det går den vidare till flottiljnivå, om den nivån inte kan lösa förslaget eller anser att det är en flygvapengemensam fråga går det vidare till flygstaben. Det har redan kommit in fem-sex förslag som hamnat på mitt bord. Ett förslag handlar om en optimering av serviceintervall på Gripensystemet, om vi kan göra det vore det helt fantastiskt. Nu ska ärendena beredas av en grupp på flygstaben.

Vad hoppas du att detta ska leda till?

– Det är så tydligt för mig vad vi måste åstadkomma och vi är inte tillräckligt bra på det i dag. Vi har för många hinder, för mycket frustration och för lite dialog för att bygga laget och den utveckling som behövs. Det finns många vinster med att ha ett sätt för medarbetarna att påverka sin och flygvapnets situation, arbetsmiljö och verksamhet. För mig går det mot huvuduppgiften. Nu är det upp till oss att förvalta detta. Det får inte bara bli ett system där folk matar in information i ett tomt hål. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    På Veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. På årets veterandag uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

    Josefine Owetz
    ÖB Michael Claesson, prins Carl Philip, kung Carl Gustaf, Veteranförbundets ordförande Mats Ström, talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) deltog i kransnedläggning under Veterandagen på Gärdet i Stockholm.

    Foto: Pontus Lundahl/TT

    Veterandagen firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser. Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, i Stockholm.

    Vid ceremonin delades myndighetens utmärkelser och medaljer för förtjänstfulla insatser ut. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén (M), statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), överbefälhavare Michael Claesson och fältprost Jenny Ahlén.

    På årets veterandag uppmärksammades särskilt de veteraner som kom hem från insatser för 25 år sedan. Det gäller bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser som exempelvis observatörsinsatser, katastrofhjälp och övriga typer av insatser i Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och Sydamerika.

    – I dag tänker vi särskilt på de veteraner som kom hem för 25 år sedan. De flesta tjänstgjorde i Kosovo – i KS03 och KS04. Ni upprätthöll freden och skyddade liv när våld och krig den gången drog över Europa. Vi hedrar också alla er som återvände från andra länder för ett kvarts sekel sedan. Totalt exakt 2 048 personer – från Sierra Leone till Kuwait, sa statsminister Ulf Kristersson i sitt tal.

    I år uppmärksammades också för första gången alla som har deltagit i Natos insatser under förra året.

    En internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad.

    En som tjänstgjorde i KS03 är överbefälhavare Michael Claesson, något han talade om i sitt tal:

    – För mig är det här personligt. Jag tjänstgjorde själv i kontingenten KS03, min första utlandsinsats. Och jag har också en aning om den verklighet vi tillsammans mötte. Om utmaningarna, om ansvaret och om kamratskapen, men också hur en internationell insats kan följa med en människa långt efter att missionen formellt är avslutad. Ni gjorde skillnad då och er insats har inte förlorat sin betydelse. Tvärtom, den har blivit lättare att förstå för återigen pågår krig i Europa. Kriget i Ukraina har förändrat vår tid, sa överbefälhavare Michael Claesson. 

    Inför Veterandagen publicerades ett nytt avsnitt av Försvarsmaktens program ”Studio utlandstjänst” med programledare Per Wallin.  ”I programmet beger vi oss till Arvidsjaur och följer K4:s förberedelser inför insatsen Interflex, där svenska instruktörer utbildar ukrainska soldater för strid. Det är en av insatserna i utbildningsstödet till Ukraina som idag inte inkluderas i avtalet för utlandsveteraner. I studion lyfts processen framåt i ett samtal om hur veteranbegreppet kan vidgas och ge stöd och erkänsla till fler som varit ute på insats”, står det i beskrivningen av avsnittet.

    På veterandagsområdet utanför Sjöhistoriska museet genomfördes under dagen seminarier och föreläsningar om utlandsveteraner. Utöver det statsceremoniella högtidlighållandet av Veterandagen genomfördes även lokala ceremonier på en rad olika orter i landet.

    Fakta

    Årets medaljörer

    På Veterandagen den 29 maj delade H.M. Konungen ut ett antal av Försvarsmaktens medaljer till personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i tjänsten. I år delades även Försvarsmaktens nya medalj ”För Försvarsmakten” ut för första gången.

    Försvarsmaktens medalj för Försvarsmakten i guld:

    Överste Serhii Harbarenko (Ukraina)

    Tilldelas medaljen för mycket förtjänstfulla insatser inom det fördjupade samarbetet mellan Ukraina och Sverige. Hans arbete har haft stor betydelse för utvecklingen av det bilaterala försvarssamarbetet.

    Försvarsmakens medalj för Försvarsmakten i silver

    Överste Lars Karlsson

    Uppmärksammas för sina insatser som chef för Norra Militärregionen sedan 2021. Genom tydligt ledarskap har han stärkt förbandens krigsduglighet och förmåga, samt fördjupat det nordiska samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge — särskilt i rollen som regional chef i en tid av växande Natointegration.

    Kapten Jonathan Larsson, fanjunkare Viktor Hansson, översergeant Anton Serler

    Tilldelas medaljen för sina avgörande insatser under räddningsarbetet i det jordbävningsdrabbade Turkiet 2023. Som ledningsgrupp för den svenska kontingenten togde beslut som direkt möjliggjorde livräddande åtgärder för fem turkiska överlevande samt en svensk räddningsarbetare. Arbetet genomfördes under svåra och riskfyllda förhållanden i en katastrofzon.

    Kadett David Nilsson

    Tilldelas medaljen för sin insats i Turkiet 2023, där han bildade ekipage med hunden FM Nike. De visade de turkiska räddningsarbetarna till en position där de kunde lokalisera två överlevande i rasmassorna. Genom skickligt arbete under extremt svåra omständigheter skapade ekipaget förutsättningar för att rädda liv.

    Försvarsmaktens medalj för sårad i strid i silver:

    Fanjunkare Henrik Nestow

    Tilldelas medaljen med anledning av skador han ådrog sig under strider i Afghanistan 2011.

    Försvarsmaktens medalj för internationella insatser med spänne och krans

    Fanjunkare Henrik Blom

    Uppmärksammas för sina insatser i Mali 2018. Under en granatattack mot flygplatsen i Timbuktu bidrog han till att snabbt få svensk personal i säkerhet genom att hämta vapen, organisera eldställningar och leda personalen till skydd. Hans agerande minimerade risken för skador på svensk styrka.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: