Senast publicerat

Senast publicerat:

FRA: Säkerhetsläget fortsätter att försämras

Försvarets radioanstalt, FRA, växer i snabb takt. Tillväxten sker som ett svar på att säkerhetsläget har försämrats och säkerhetssituationen blivit alltmer allvarlig och komplex, enligt myndighetens årsrapport för 2024. Viktigt för vägen framåt är ny lagstiftning som möjliggör för FRA att delta i övningsverksamhet i skarp signalmiljö.

Maria Widehed

2025-03-17

Omvärlden präglas alltmer av parallella kriser samtidigt som Sverige fortsätter att utsättas för allvarliga hot som är mer komplexa, sträcker sig över flera underrättelseområden, utspelar sig i olika domäner och avlöser varandra i högt tempo. Det konstaterar Försvarets radioanstalt, FRA, i sin senaste årsrapport.

– Säkerhetsläget har sammantaget klart förvärrats jämfört med tidigare år, med flera situationer där hoten verkligen går in i varandra, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger.

Det handlar bland annat om hur statsaktörers intressen korsas med terrornätverk och kriminella grupperingar. Den gemensamma bedömningen från Sveriges underrättelse- och säkerhetstjänster är att Ryssland, Kina och Iran är de länder som främst hotar Sveriges säkerhet.

– Vi har en hotbild inom flera olika områden mot Sverige. Ett högt terrorhot, samtidigt som ett underrättelsehot och en situation där den grova gränsöverskridande brottsligheten ställer till med bekymmer – när aktörerna dessutom använder sig av varandra blir det förvärrat.

Kabelbrott i Östersjön, attacker i cybermiljön, främmande makts hot om sabotage i Europa samt en upptrappad konfliktsituation i Mellanöstern är alla exempel på omvärldshändelser som FRA levererat underrättelser om under året. Uppdraget handlar exempelvis om att följa hur flyg och fartyg i närområdet rör sig, liksom att hålla koll på sabotageplaner, cyberattacker och hybrida hot mot kritisk infrastruktur.

Som ett svar på det försämrade omvärldsläget växer FRA nu kraftigt. På bara några år trefaldigas budgeten, från 1,2 miljarder kronor år 2020 till 3,6 miljarder 2027, enligt det senaste försvarsbeslutet.

Vi är en myndighet som växer snabbt nu, vilket avspeglar säkerhetssituationen

I år är budgeten 2,8 miljarder, efter en ökning av myndighetens anslag med 400 miljoner kronor. Pengarna används framför allt till mer personal, men också för att stärka teknologi och skalskydd.

Liknande läsning:

– Vi är en myndighet som växer snabbt nu, vilket avspeglar säkerhetssituationen. Vi tycker det är en klok satsning. En hel del av budgeten går till att rekrytera nya medarbetare, säger Ola Billger.

Verksamheten är samtidigt teknikintensiv och kräver stora investeringar.

– Vi behöver hänga med i den tekniska utvecklingen och investera bara för att kunna hålla jämna steg med motståndaren. Det handlar om investeringar för att möta att volymerna av material hela tiden ökar och att det finns nya sätt att kommunicera på.

Försvarsmaktens flygplan S102 B har som främsta uppgift att bedriva flygburen signalspaning åt FRA. Signalspaningsfartyget HMS Artemis driftsattes i april förra året som del av Första ubåtsflottiljen för att efter 40 år ersätta HMS Orion.

Men vilka investeringar som krävs för framtiden vill Ola Billger i dagsläget inte svara på.

– Vi får se lite vad vi har för behov framöver. Det finns inga detaljer jag kan dela än. Sverige är ett av få länder i vår storlek som har både flyg-, sjö- och markburen signalspaning.

Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, blev i november del av FRA för att bredda myndighetens cybersäkerhetsarbete. Arbetet i NCSC utförs bland annat i samverkan med Försvarsmakten.

Exakt hur många som arbetar på FRA är hemligt, men 2025 är man ungefär 1 200 medarbetare, jämfört med cirka 800 personer år 2019.

– Jag kan säga som så att vi har ökat med 50 procent i personalstyrka under 20-talet, säger Ola Billger och fortsätter:

– Det finns så klart lite växtvärk, men hittills har vi klarat tillväxten väldigt bra. Sedan kan det så klart finnas utmaningar inom vissa områden, som när det gäller att hitta rätt kompetens inom analys, it och cybersäkerhet.

FRA:s huvudkontor finns sedan många år på Lovön i Mälaren. En del av den ökade budgeten går till om- och nybyggnad, bland annat på det inhängande kontorsområdet. Många av FRA:s lokaler är byggda under 40-talet, där bland annat tekniska installationer och system behöver utvecklas.

Även säkerhetsskyddet utökas. Under 2024 har skyddsområdet runt FRA:s anläggningar vidgats och man har flyttat ut staketen.

– Del av byggnaden jag sitter i här på Lovön och tittar ut över nu kommer att rivas och ersättas av nytt. Vi tittar tio år framåt på vettig lokalförsörjning, säger Ola Billger.

Vi hoppas att det kommer ett lagförslag under året som bland annat hjälper oss arbeta med signalspaning i krig och krigsfara

Den lagstiftning som reglerar FRA:s underrättelseverksamhet, signalspaningslagen, trädde i kraft 2009. Under 2024 föreslog regeringens utredare att lagen ska moderniseras. Vid sidan av den lag som tillämpas i fredstid föreslås en ny lag som reglerar signalspaningen vid krig och krigsfara.

– Vi hoppas att det kommer ett lagförslag under året som bland annat hjälper oss arbeta med signalspaning i krig och krigsfara, den lagstiftning som finns nu är inte anpassad för det nya säkerhetsläget.

Förbudet mot att inhämta signaler där både sändare och mottagare befinner sig i Sverige, och förstöringsskyldigheten av dessa signaler, föreslås få ett undantag.

– I dag om vi exempelvis har spaning på en terrorgrupp i Köpenhamn som reser över bron är vi tvungna att släppa dem, för vi får inte signalspana när mottagaren befinner sig i Sverige. Utredaren tittar på särskilda undantag i sådana nödliknande situationer. Det är vi positiva till.

FRA vill också öka förmågan att samverka med Försvarsmakten under krigstida förhållanden. Av den anledningen behöver FRA kunna delta i övningsverksamhet i skarp signalmiljö, enskilt eller tillsammans med exempelvis Försvarsmakten. I dag tillåter inte lagstiftningen detta.

– Det hade direkt förbättrat oss om vi kan få möjlighet till det. Rent allmänt är det av vikt att vi har ett större utbyte med Försvarsmakten, vi är ett riktigt viktigt stöd.

Hur har Natomedlemsskapet påverkat FRA?

– Det finns viktiga samarbeten inom Natokontexten där FRA har en given del. Det ska bli intressant att se hur det utvecklas inom de närmsta åren, det kändes skönt när vi kunde hissa Natoflaggan här på Lovön.

Fakta

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt, FRA, är en civil myndighet som lyder under Försvarsdepartementet. FRA är en del av Sveriges underrättelsetjänst och rapporterar om hot i omvärlden som riktar sig mot Sverige. FRA bedriver signalspaning mot utrikes företeelser på uppdrag av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten. FRA:s underrättelser är ett stöd för regeringen i dess utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska arbete. Myndigheten arbetar också med cybersäkerhet inom Sverige. Sedan november 2024 ansvarar FRA också för Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) som har i uppdrag att förbättra cybersäkerheten bredare i samhället.

Källa: FRA och regeringen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Säkerhetsläget

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.