Senast publicerat
Senast publicerat:

Utflytt ur det tillfälliga barackboendet vid årsskiftet 

Ända sedan de första kadetterna flyttade in i det tillfälliga boendet har det rapporterats om brister och problem, däribland bristfällig ventilation och strejkande avlopp. Ett år senare ser det lite ljusare ut.

Redaktionen
Faksimil från Officerstidningen nr 2, 2022

När Officerstidningen för ett år sedan besökte Militärhögskolan Karlberg var stämningen i det närmaste uppgiven bland kadetterna. De uppgav att deras klagomål ignorerades av skolledningen. Överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg, menade dock att situationen var under kontroll. 

När skolledningen fick anmälningar om problemen har dessa utretts och åtgärdats. Utredningarna visade att luftkvaliteten var godkänd, men att det fanns en mikrobiell tillväxt runt skohylla och badrum i vissa av rummen. Det var även problem med luftgenomströmningen. Alla 108 rum i Tillfälligheten har undersökts och i de fyra rum som sedan tidigare har evakuerats hittades indikationer på fukt. 

Ett år senare ser läget något annorlunda ut.

– Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln samt i Rukebo, säger Johan Martinsson och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi har också tydliggjort för våra kadetter hur de ska gå tillväga för att anmäla problemen, så att vi ska kunna åtgärda dessa. Där har vi kanske inte varit supertydliga tidigare.

» Tillfälligheten kommer nu att avvecklas och under tidig vår kommer kadetterna att kunna flytta in i den nyrenoverade kadettflygeln. «

Enligt Jan Zetterman, regionchef på Fortifikationsverket, har ytterligare åtgärder gjorts i väntan på att den permanenta flygeln och Rukebo ska bli färdiga att flytta in i. 

– Vi har förbättrat ventilation och ökat luftflödet. Vi har även satt ventilationsgaller i badrumsdörrarna så att dessa inte längre måste stå öppna. 

Erik Frisk på Officersförbundets studentråd menar att kadetterna i stort sett är nöjda med de åtgärder som har gjorts på Tillfälligheten. Däremot lyfter han en annan boendeproblematik: nämligen att studenter tvingas dela rum på Dianeberg som en följd av platsbristen. 

– Vi har stor förståelse för att det finns platsbrist och förstår att skolledningen har en utmaning med att lösa detta. Men att dela på rum som är byggda för att vara enkelrum är ingen ultimat lösning. Det finns ingen plats att studera på, varken i rummen eller i Dianebergs pentryn, säger han. 

Johan Martinsson beskriver att det är en utmaning med den ökade tillströmningen av kadetter på Officersprogrammet. 

– Förra året hade vi 273 kadetter på Karlberg istället för de 250 vi räknat med från början. Att vi behöver officerare är ett faktum och tillströmningen är stor. 

Vid årsskiftet planeras det för utflytt ur Tillfälligheten. 

FAKTA

Barackboendet Tillfälligheten på MHS Karlberg

Då: Fuktbubblor i golven, vatten som läckte ut genom väggarna, strejkande avlopp och bristfällig ventilation. Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg hade dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

Nu: Att hitta boende åt samtliga kadetter på MHS Karlberg, som har varit ökande i antal, är en utmaning i och med att den ordinarie kadettflygeln renoveras. För att lösa situationen har skolan, förutom invigningen av boendet Dianeberg 2020, tagit till en rad tillfälliga lösningar. Däribland barackboendet Tillfälligheten. Men nu är lösningen nära: vid årsskiftet kan kadetterna i Tillfälligheten flytta in i permanenta rum.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: