Senast publicerat
Senast publicerat:

Ryssland dåligt förberett på kriget

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Redaktionen
Sergey Bobok / Getty
Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

Liknande läsning:

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten stärker sin förmåga inom långräckviddig precisionsbekämpning genom anskaffning av det amerikanska raketartillerisystemet Himars. Första leveransen väntas ske under 2027.

    Linda Sundgren
    Himars
    Oscar Elardt, FMV, Finlands försvarsminister Antti Häkkänen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Johan Pekkari, arméchef.

    Foto: August Järpemo/Försvarsmakten

    I september kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att anskaffa det amerikanska raketartillerisystemet Himars (High Mobility Artillery Rocket System – M142). Det ska stärka Försvarsmaktens möjlighet att verka över stora ytor och på större avstånd jämfört med dagens system. Chefen för armén, generalmajor Johan Pekkari, välkomnar regeringens beslut:

    – Att vi nu anskaffar Himars och får långräckviddig precisionsbekämpningsförmåga på marken är viktigt – inte bara för armén utan för Försvarsmakten som helhet och för våra allierade, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett välbeprövat amerikanskt hjulburet raket- och robotsystem som används i både USA och i flera andra Natoländer. Systemets förmåga och effekt bestäms till stor del av vilken robot eller raket det laddas med, men med den ammunition som finns idag är räckvidden mellan 80 och 300 kilometer, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats. Systemet monteras på ett 6×6-lastbilschassi och har en besättning på 3 personer.

    – Systemet kommer organiseras som ett raketartilleriförband i den division som upprättats i enlighet med försvarsbeslut 24. Det ger divisionen förmåga att påverka motståndaren på det taktiska djupet bortom motståndarens främre linjer, säger Johan Pekkari i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning.

    Himars-systemet produceras av den amerikanska leverantören Lockheed Martin. Första leveranserna kommer att ske under 2027. Kostnaden för anskaffningen är runt sju miljarder kronor och finansieras genom Försvarsmaktens ordinarie investeringsplan.

    – Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning, säger Oscar Elardt, avdelningschef armé systemledning på Försvarets materielverk i ett uttalande på myndighetens webbplats.

    Himars

    Foto: FMV

    Ur arkivet: