Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinstaben: Går inte att häva redan fattade beslut om höjda löner

Flera av marinens förbandschefer har fattat beslut om att lönerna för GSS/K ska höjas omgående. Marinstaben har undersökt förutsättningarna att återkalla besluten, men meddelar nu att det inte går. På tre förband har de nya lönerna aktiverats och där kan inte besluten hävas. Däremot får övriga förband vänta till höstens lönerevision.

Josefine Owetz
Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men snart kom uppgifter om att Försvarsmakten ville återkalla besluten, något som Officerstidningen rapporterade om i tisdags. På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras och betalas ut. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har justeringen av de nya lönerna pausats eller stoppats.

–  Marinstaben blev uppmärksammade på att det fattats beslut om lönejusteringar för GSS. Vi kallade till en konferens i torsdags i förra veckan och förbandscheferna redovisade då vad de tyckte och tänkte. Vi ville diskutera med cheferna och få en uppfattning varför man tagit det här beslutet. Jag gav sedan i uppdrag åt Marinstaben att kontrollera vad det fanns för förutsättningar att häva besluten, säger kommendör Håkan Nilsson, som är chef för Marinstaben.

Liknande läsning:

Han förklarar att de sedan dess har utrett frågan och under torsdagseftermiddagen kom Marinstaben fram till att det inte går att häva besluten på de förband där nya lönerna redan har aktiverats.

– Det finns inte förutsättningar att avbryta där man tagit beslut. På förbanden där man redan har knappat in i Prio och haft löneråd och samverkan, där kommer inte besluten att återtas. De besluten är fattade. Sedan kan vi ha synpunkter på lovligheten och vilka mandat man har som förbandschef, det är nämligen inte helt tydligt.

» I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet. «

Har inte förbandscheferna mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det?

– Inte enligt de styrmetoder som vi har för lönesättning i Försvarsmakten. Ska man ändra lön utanför avtalet och lönerevisionsprocessen så ska lönen ändras vid väsentligt förändrade arbetsuppgifter. I det här fallet är det ingen av soldaterna eller sjömännen som har fått förändrade arbetsuppgifter, säger Håkan Nilsson och tillägger:

– Sedan finns det en passus i avtalet att man ska hantera oskäliga löneskillnander, men det gör man inom lönen för ordinarie Rals-arbete. I grund och botten fanns det helt enkelt anledning för oss att titta om det gick att återkalla beslutet.

 Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan hör till de förband där de nya lönerna har aktiverats. På Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregementet, Marinbasen och Första ubåtsflottiljen har besluten ännu inte verkställts, enligt Håkan Nilsson. På dessa förband kommer lönejusteringarna för GSS/K i höstens Rals:

– På förbanden där man inte fattat beslut får man vänta till i höst så att man följer Försvarsmaktens lönepolicy. De kommer hantera lönerna i årets Rals inom ramen för det arbetet.

Vad tänker du om att GSS/K på vissa marina förband nu får höjda löner medan andra får vänta?

– Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. Det är alltid besvärligt och innebär ledarskapsutmaningar för förbandschefer att hantera centrala beslut. Det kommer att vara löneskillnader mellan GSS/K på förbanden i några månader, men sedan kommer dessa att justeras och rättas till.

» Jag är helt övertygad om att det kommer bli en utmaning för förbandscheferna att hantera detta. «

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter.

– Min bedömning att behålla-perspektivet har varit en stark grund för förbandscheferna i detta. Men förutsättningarna att fatta beslutet om att höja lönerna saknas om vi ska följa de mekanismer som gäller för lönebildningar i Försvarsmakten. Det är olyckligt att vi hamnat i den här situationen. Och de löneskillnaderna som finns nu bland GSS på förbanden kommer att hanteras i årets lönerevision, säger Håkan Nilsson, chef för Marinstaben.

Officersförbundet välkomnar beskedet från Marinstaben. Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet, kommenterar det så här:

– Det är glädjande att Försvarsmakten kommit fram till samma sak som oss, nämligen att det inte går att riva upp redan fattade beslut och att de därmed nu håller de ingångna överenskommelserna. Däremot är det märkligt att man så tydligt tar avstånd från förbandscheferna och deras behov av att höja lönerna för sina GSS och att man inte heller låter de övriga förbanden få fullfölja sina löneförhöjningar. Det kommer skapa ledarskapsutmaningar – inte för Marinstaben utan för förbandscheferna. De här pengarna betyder mycket för den enskilde soldaten och sjömannen men är småpengar för Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: