Robert Egnell utsågs 2019 till rektor för Försvarshögskolan, FHS. Efter förslag från skolans styrelse beslutade regeringen den 6 februari att förlänga Robert Egnells uppdrag som rektor under ytterligare en treårsperiod, till och med mars 2028.
– Det känns fantastiskt roligt och hedrande att få fortsatt förtroende, det är ett otroligt roligt och viktigt jobb, säger Robert Egnell.
Han är professor i ledarskap och när han utsågs till rektor för FHS kom han närmast från uppdraget som prefekt för dåvarande institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Mycket har hänt de senaste sex åren, konstaterar han i dag.
– Säkerhetsläget och kriget i Ukraina har förändrat Försvarshögskolans roll i grunden. Jag kan konstatera att vi är nästan dubbelt så stora nu som då. Vi har en helt ny organisation, nästan tre gånger så många utbildningar och syns hela tiden i media. Vi har fått en väldigt viktig roll i totalförsvaret och bland svenska lärosäten, säger Robert Egnell.
Säkerhetsläget och kriget i Ukraina har förändrat Försvarshögskolans roll i grunden.
”2024 lider mot sitt slut med blandade känslor. Den strategiska kontexten och säkerhetsläget mörknar allt mer med ett Ukrainakrig som nu passerat 1 000 dagar, samtidigt som vi också bevittnar fruktansvärd förödelse i kriget i mellanöstern och mer bortglömda konflikter i Sudan och Myanmar. Osäkerheterna späds på av gissningsleken kring konsekvenserna av en andra Trumpadministration i USA och ett regimskifte i Syrien som kan gå åt vilket håll som helst”, skrev Robert Egnell på FHS rektorsblogg i slutet av förra året.
– Vi kan konstatera att Sverige på grund av det mörka omvärldsläget har ett enormt behov av att bygga Försvarsmaktens förmåga och totalförsvaret i stort. Här är kunskapsutveckling helt central. Och det är både en slags positiv känsla att vara viktig och att kunna bidra, samtidigt som det är ett tungt ansvar på axlarna för ett litet lärosäte. Personalen har jobbat hårt under många år nu.
Samtidigt lyfter Robert Egnell den forskningsproposition som regeringens nyligen har beslutat om.
– Det görs stora forskningssatsningar och det omfattar även oss, vi noterar också att säkerhetsfrågorna blir allt viktigare – det kommer in ett strategiskt forskningsområde under Vetenskapsrådet som handlar om just totalförsvar.
Hur påverkar Natomedlemskapet er roll?
– Det påverkar allt vi gör. Vi är nu en försvarshögskola inom Nato och behöver anpassa oss till det. Det handlar bland annat om att anpassa officersutbildningarna efter det faktum att en officer kommer ha delvis internationell karriär, liksom de civila programmen där Natokunskap blir en viktig del i exempelvis statsvetenskaplig och historisk utbildning.
När Officerstidningen besökte Försvarshögskolan för ett år sedan var Robert Egnell tydlig med vikten av att inte vara en bromskloss i Försvarsmaktens tillväxt och behovet av att ligga i framkant med planeringen för att kunna möta efterfrågan. Det handlar bland annat om att möta den kraftiga ökningen kadetter med tillgång på lärare.
– Rekryteringen av lärare går bra. FHS har ett ekonomiskt underskott när vi stänger böckerna för 2024 och det är för att vi rekryterar och utvecklar verksamheten snabbare än budgetprocessen hänger med. Det är en slags aggressiv strategi för att kunna gör så stor skillnad som möjligt nu. Vi måste ligga i framkant snarare än sitta och vänta på pengar. Det är den signal den politiska ledningen sänder: att det är fara i dröjsmål.
Försvarsmaktens nuvarande inriktning är minst trehundra kadetter som påbörjar Officersprogrammet årligen.
– Det ser på årets ansökningar ut som att vi kommer klara det även hösten 2025, men det är så klart så att värnpliktkullarnas storlek begränsar.
Robert Egnell vill se en ökning på Särskild officersutbildning, Sofu, där man i dag utbildar mellan fyrtio och sextio elever årligen.
– I de dialoger vi har med Försvarsmakten pratar vi om att det kanske ska vara uppåt hundra.
Vi ska fortsätta utveckla Officersprogrammet, men även Högre officersprogrammet
Vad är viktigast i ert uppdrag framgent?
– Att kunna kompetensförsörja Försvarsmakten. Vi ska fortsätta utveckla Officersprogrammet, men även Högre officersprogrammet – inte minst kopplat till Natoanpassningar. Vi ska också fortsätta utveckla den vetenskapliga grunden som de här professionerna står på. Vi startar ett institut för krigföring nu, det är otroligt viktigt för den senaste forskningen om Ukraina.
På rektorsbloggen skriver du att FHS har blivit ”det nya Vasamuseet” – varför då?
– Haha, ja vi kan konstatera att det numer är många som vill besöka FHS, över 20 000 besökare förra året. Det är allt från delegationer till presidenter, astronauter och kollegor på försvarshögskolor. Det är väldigt roligt och samtidigt ganska ansträngande.
Vem vill du se besöksanmäld i år?
– Årets önskelista är snart uppfylld – vi hade både försvars- och utbildningsministrarna på besök i januari, rektorn för Nato defense college kommer i maj för att utveckla det samarbetet närmare. Men jag säger såhär: jag skulle vilja ha fler besök och samarbeten med våra ukrainska kollegor så vi kan lära så mycket som möjligt, men också bidra så mycket som möjligt till deras förmåga.
