Senast publicerat
Senast publicerat:

Fortsatt väntan på höjda löner för GSS/K på fyra förband i marinen 

I slutet av maj slöts en överenskommelse på flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS/K så att de stämmer överens med Försvarsmaktens egen lönestruktur. På tre förband har lönerna aktiverats och överenskommelsen gäller, men på fyra förband har lönerna stoppats. Officersförbundet är nu beredda att tvisteförhandla..

Cecilia Gustafsson
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Förbandscheferna i marinen har diskuterat med officersföreningarna lokalt och flera av cheferna har fattat beslut om att höja lönerna för samtliga GSS/K retroaktivt från 1 april i år. Enligt Rals-avtalet har förbandscheferna det fulla mandatet att höja löner för sin personal. 

Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. I år höjdes lönerna så att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 är 24 000 kronor. 

Eftersom det är Försvarsmaktens egen lönestruktur det rör sig om är frågan när, inte om, lönerna för GSS/K ska höjas, men när förbandschefernas beslut blev känt för högre chefer centralt gavs order om att lönehöjningarna skulle stoppas.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att högre chefer centralt ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut som dessutom bara följer Försvarsmaktens egen lönestruktur, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

»Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvars­makten.«

På Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan har de nya lönerna aktiverats och överenskommelserna gäller. På Marinbasen, Första ubåtsflottiljen, Amf 1 och Amf 4 har lönerna stoppats.

– Om förbandscheferna har sagt att lönerna ska höjas retroaktivt från den 1 april och officersföreningen sagt ok till det finns det en muntlig överenskommelse och då kan vi tvisteförhandla på det. I nuläget pågår förhandling på Marinbasen. På Första ubåtsflottiljen kommer förhandling påkallas och på Amf 1 och Amf 4 pågår förberedelser, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

För GSS/K i de andra försvarsgrenarna och stridskrafterna ser löneläget annorlunda ut. På de flesta förband ser man behovet av att höja lönerna från 1 april. Det pågår diskussioner centralt mellan Officersförbundet och Försvarsmakten, men Försvarsmakten hävdar att en höjning inte behöver ske förrän den första oktober i samband med Rals. 

Liknande läsning:

– Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvarsmakten. Nu när det är extra viktigt att behålla all personal så är Försvarsmaktens agerande märkligt, säger Lars Fresker, förbundsordförande Officersförbundet. 

Stefan Morin förbundsordforande

För snart en månad sedan satt jag i en bil på väg hem från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Medan ett snötäckt Dalarna passerade utanför sidorutorna försökte jag sammanfatta och analysera tre mycket intensiva dagar. Budskapet från politiken och Försvarsmakten var mycket tydligt. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och säkerhetsläget är allvarligare än på länge. Vi som samhälle och medborgare måste stå beredda och försvarsvilliga. Som yrkesofficer kände jag mig inte särskilt förvånad eller provocerad av budskapet. Det har väl varit tydligt sedan 2014 när Ryssland först annekterade Krim att omvärldsläget förändrats? Men för en stor del av befolkningen blev det ett dramatiskt uppvaknande. Telefonen gick varm med frågor från mina barn, grannar och bekanta. ”Kommer kriget nu?”

Under en kaffepaus i Rättvik med utsikt över en frusen Siljan funderade jag över om budskapet träffat rätt? Jag landar i att det var helt rätt att förmedla budskapet, men att det saknades en förklaring till allmänheten vad som nu konkret och skyndsamt görs för att förhindra att kriget når svensk mark. Utan den försäkran finns risk för oro och rädsla. Trots det är jag övertygad om att tydligheten skapat större kunskap i samhället om det allvarliga säkerhetsläget

»Gissa vilken kompetens som då kommer efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer?«

I mina vidare slutsatser känner jag mig kluven. Å ena sidan vill jag inte att Officersförbundet ska uppfattas som en problemsökande antagonistisk motpart, utan som en pragmatisk och rättvis medspelare i laget ”totalförsvar”. Å andra sidan kunde jag inte riktigt släppa elefanten i rummet. I viljan att uppfattas som rättvis börjar jag med det positiva. Försvarsmaktens representanter upplevdes samordnade och professionella, bra! Chefen försvarsstaben, Michael Claesson, höll ett utmärkt anförande och utstrålade i enlighet med sitt eget uttryck: ”ansvarsglädje”. Marinchefen, Ewa Skoog Haslum, var tydlig och mycket förklarande. Hon uttryckte dessutom två gånger stolthet över sin marina personal. Stolt bör hon också vara då marinens personal levererat hög kvalitet trots vakanser under tider av stor omstrukturering. 

Elefanten i rummet då? Trots fokus på Försvarsmaktens tillväxt och Sveriges försvarsförmåga fanns ingen programpunkt eller talare som fokuserade på den viktigaste försvarsresursen, den militära personalen. En liten ljusning var regeringens beslutande personalutredning som bland annat ska se över GSS tidsbegränsade anställningar. Dock betyder det troligen att inget beslut i den frågan sker innan utredningen är klar 2025. Behovet av yrkesofficerare lämnades tyvärr helt utanför agendan. Inte heller Försvarsmakten tog tillfället i akt att sända ett budskap om hur personalen förtjänar konkurrensstarka avtal och villkor för att behålla dem i Försvarsmakten i tid av tillväxt. I stället får vi nu arbeta för att försvarsberedningen berör behovet av att behålla yrkesofficerare i sin kommande rapport. Konkurrensen om yrkesofficerskompetensen kommer att växa. Talarna på scenen var eniga, hela Sverige behöver vara bättre förberedda om kriget kommer. Gissa vilken kompetens som då kommer att efterfrågas i näringslivet, kommuner och organisationer? 

Utanför bilen har snötäckta granar bytts ut mot stadsmiljö. Samtidigt som jag ser tornen på Uppsala domkyrka passera utanför bilen säger jag till mina medpassagerare: jag hoppas att 2024 blir året då den militära kompetensen värderas på riktigt!

Ur arkivet: