Senast publicerat
Senast publicerat:

Fortsatt väntan på höjda löner för GSS/K på fyra förband i marinen 

I slutet av maj slöts en överenskommelse på flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS/K så att de stämmer överens med Försvarsmaktens egen lönestruktur. På tre förband har lönerna aktiverats och överenskommelsen gäller, men på fyra förband har lönerna stoppats. Officersförbundet är nu beredda att tvisteförhandla..

Cecilia Gustafsson
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Förbandscheferna i marinen har diskuterat med officersföreningarna lokalt och flera av cheferna har fattat beslut om att höja lönerna för samtliga GSS/K retroaktivt från 1 april i år. Enligt Rals-avtalet har förbandscheferna det fulla mandatet att höja löner för sin personal. 

Försvarsmaktens lönestruktur är det ramverk som används för att arbeta med personalens lön efter arbetsområde och nivå på alla förband. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön. I år höjdes lönerna så att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 är 22 000 kronor och GSS/K OR 4–5 är 24 000 kronor. 

Eftersom det är Försvarsmaktens egen lönestruktur det rör sig om är frågan när, inte om, lönerna för GSS/K ska höjas, men när förbandschefernas beslut blev känt för högre chefer centralt gavs order om att lönehöjningarna skulle stoppas.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att högre chefer centralt ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut som dessutom bara följer Försvarsmaktens egen lönestruktur, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

»Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvars­makten.«

På Tredje sjöstridsflottiljen, Fjärde sjöstridsflottiljen och Sjöstridsskolan har de nya lönerna aktiverats och överenskommelserna gäller. På Marinbasen, Första ubåtsflottiljen, Amf 1 och Amf 4 har lönerna stoppats.

– Om förbandscheferna har sagt att lönerna ska höjas retroaktivt från den 1 april och officersföreningen sagt ok till det finns det en muntlig överenskommelse och då kan vi tvisteförhandla på det. I nuläget pågår förhandling på Marinbasen. På Första ubåtsflottiljen kommer förhandling påkallas och på Amf 1 och Amf 4 pågår förberedelser, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

För GSS/K i de andra försvarsgrenarna och stridskrafterna ser löneläget annorlunda ut. På de flesta förband ser man behovet av att höja lönerna från 1 april. Det pågår diskussioner centralt mellan Officersförbundet och Försvarsmakten, men Försvarsmakten hävdar att en höjning inte behöver ske förrän den första oktober i samband med Rals. 

– Det här är stora pengar för den enskilde, men små för Försvarsmakten. Nu när det är extra viktigt att behålla all personal så är Försvarsmaktens agerande märkligt, säger Lars Fresker, förbundsordförande Officersförbundet. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under våren och sommaren har Officersförbundet avslutat 27 tvister med Försvarsmakten. Resultatet är knappt 300 000 kronor i skadestånd till förbundet och drygt 32 000 kronor i skadestånd till enskilda medlemmar.

    Cecilia Gustafsson
    Istock
    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Foto: Istock

    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Tvisterna rör brott mot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet samt att medlemmar har fått vänta på att få rätt lön utbetalad. I tvisterna om löner har fyra medlemmar, en på Amf 1, en på F21, en på LSS och en på LedR fått för låga löner under flera månader. En femte medlem på Marinbasen har fått för lite semestertillägg. De fem medlemmarna får rätt lön retroaktivt och sammanlagt 32 000 kronor i skadestånd.

    – Det är ett återkommande problem att våra medlemmar inte får rätt lön, men det känns bra när det rättas till och de också får skadestånd, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    14 tvister om arbetstidsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot arbetstidsavtalet handlar om att medlemmar gjort för mycket övertid, jour eller beredskap. En arbetstagare får göra högst 50 timmar i månaden och högst 200 timmar under ett år i övertid. Vad gäller jour är det högst 50 timmar i månaden och högst 150 timmar under ett kvartal och vad gäller beredskap tillåter avtalet 1000 timmar per år. 

    På F 21 rör det sig om 13 medlemmar, på Fjärde Sjöstridsflottiljen elva medlemmarna och på F 7 tio medlemmar som har gjort antingen för mycket övertid, jour eller beredskap. Utöver dessa berörs sex medlemmar på Livgardet, fyra medlemmar på Marinstaben, och tre medlemmar på LSS, LedR respektive T2. Två tvister vid LedR har handlat om att arbetstidslistor inte har förhandlats eller fastställts. 

    – Det är inte bara regelrätta brott mot arbetstidsavtalet som resulterar i tvister. Det är av yttersta vikt att chefer är observanta på ohälsosam arbetsbelastning och att det finns tid för återhämtning. Förra året visade en undersökning från Försvarshögskolan att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer. De har en sämre balans mellan arbetsliv och privatliv. Officersförbundet har kommit överens med Försvarsmakten om avtalet och att följa avtalet handlar inte enbart om att göra det man sagt att man ska göra, utan ytterst om att den militära personalen ska må bra och ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Martin Sachs, ombudsman med ansvar för arbetsmiljö.

    1 tvist om samverkansavtal

    P 18 fattade beslut om ändrade fysiska krav för ett antal befattningar utan att samverka med officersföreningen. 

    7 tvister om rörlighetsavtalet

    De flesta av tvisterna om brott mot rörlighetsavtalet handlar om anvisat boende. Enligt avtalet har arbetsgivaren skyldighet att informera officersföreningen när det beslutas om anvisat boende, men i dessa fall har arbetsgivaren inte gjort det. De förband det rör sig om är F7, LSS, LedR, FMTS, Amf 1 och Skaraborgs regemente.

    Tvist om trebefälssystemet 

    23 tvister är ännu olösta, varav en är den om trebefälssystemet. – Förhandlingar har påbörjats och vi har haft tre möten. Det är fortfarande för tidigt att ge någon prognos om tid eller resultat, säger Peter Löfvendahl.

    Ur arkivet: