Senast publicerat
Senast publicerat:

Tydligare fokus på personalfrågan behövs

Herr Flax
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Vi är mitt inne i en upprustningsresa mot ett större och starkare försvar. Problemen, svårigheterna och utmaningarna kommer att vara många på vägen, precis som glädjeämnena, stimulansen och känslan av angelägenheten i det vi nu tar oss an. Trots att stärkandet av det militära försvaret sker med en orolig omvärld i bakgrunden, så är det ändå kittlande att få vara en del av att bygga nytt, att utöka, att återta! 

På den senaste tiden är det däremot något som kommit att bekymra mig när jag försöker navigera i allt det som ska ske under 2020- och 2030-talen. I princip alla tillförda medel i hela försvarsbeslutsperioden, och tiden bortom denna, verkar läggas på infrastruktur och stora materielprojekt.

Men ingenstans har jag sett något konkret kring hur FM avser lösa personalförsörjningsfrågan, framförallt ur behålla-perspektivet. Det är som vanligt mycket prat om grundrekrytering till Officersprogrammet, OP, och specialistofficersutbildningen, SOU, utökade värnpliktskullar och höjda ingångslöner för våra yngsta. Däremot pratas det nästan aldrig om hur vi kan göra vardagen mer dräglig för den redan utbildade och kompetenta personalen!

Framtiden kommer att avkräva mången kommendering, bemanningsuppdrag och pendlingsliv från oss officerare och specialistofficerare och en kort gallup bland min generation (30–40-åriga OF 1–OF 3/OR 6–OR 7) ger vid handen att detta oundvikligen kommer att bli en stor puck för FM att hantera om några år. Den moderna livssituationen är betydligt mer mångfacetterad och komplex än vad den var senast vi rustade upp. En partner och familj ställer i dag inte upp i samma grad på ständiga flyttar, veckopendlingar och kommenderingar som förr. Fler av oss lever varannan vecka-liv. I princip alla som lever i en relation har en partner vars karriär också räknas. Inte sällan med en bättre lön.

Det är inte bara dessa ”yttre” förutsättningar som har genomgått en omvandling. Vi som arbetstagare har också förändrats. Väldigt få i de unga generationerna ser sig själva jobba för samma arbetsgivare hela sin karriär. Många söker ständig utveckling och nya utmaningar, men på sina villkor. De som prioriterar karriär och jobb före familjeliv och social samvaro är numera i stark minoritet.

» Det är för sent att agera när vi står mitt i det, vi måste börja i går! «

För att Försvarsmakten ska kunna behålla denna nya generation av yrkesofficerare, som är ett resultat av samhällsutvecklingen, så finns det bara en sak att göra. FM måste som arbetsgivare ligga på förhand och anpassa sig till den moderna familjebild och den mer komplexa livssituation som dagens samhälle ibland ställer oss inför. Det är för sent att agera när vi står mitt i det, vi måste börja i går!

Jag önskar se framåtlutade förslag på hur vi löser mer arbete på distans, framförallt efter covid-årets erfarenheter. Det vore tacksamt med en genomlysning av hur många bemanningsuppdrag och instruktörstärkningar som verkligen behövs, det kan omöjligen vara rätt nivå just nu. Tänk om någon kunde ta sig an hur vi bättre kan kompenseras för längre bortavaro från familj och anhöriga, till exempel genom höjd pendlingsersättning och extra ledighet. Det vore nyttigt med ett besked om hur vi ser på vakanser i våra förband och staber och hur dessa bör fördelas, det är aldrig bra att täcka vakanser med oerfaren personal.

Jag önskar alltså ett tydligare fokus på personalfrågan under 2020-talet. Man hör ofta sägas att personalen är vår största styrka. Låt det nu visa sig i hur vi tar oss an upprustningen. Tillse att även personalfrågan rustas upp! Annars är risken överhängande att det inte blir särskilt mycket verkstad av 20-talets försvarssatsningar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: