Senast publicerat
Senast publicerat:

Fuktskador, ventilationsfel och bristande el några av problemen på barackboendet Tillfälligheten

Fuktbubblor i golven, svarta mögelliknande ansamlingar, vatten som läcker ut genom väggarna, strejkande avlopp och ventilation. Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg har dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck

Problemen i det tillfälliga barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg började när de första kadetterna flyttade in hösten 2019. Vissa kadetter har anmält formellt, men upplever att problemen inte tas på allvar. Andra vågar inte anmäla till skolledningen av rädsla för att behöva flytta bort från campus. Oron över boendemiljön är stor hos flera som Officerstidningen träffar på skolan.  

På grusplanen utanför de 108 barackerna som utgör kadettboendet Tillfälligheten står en klunga kadetter. Resultaten på den senaste tentan har precis kommit, och vissa ser avslappnade och lättade ut, samtidigt som andra ser betydligt mer bekymrade ut.

Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, har ännu inte hunnit kolla sina egna resultat. Studentrådet fungerar som en länk mellan kadetterna vid Försvarsmaktens skolor, Officersförbundet och Försvarsmakten. Som representanter för kadetterna på Karlberg visar de runt i rummen och berättar om boendesituationen. 

– Eftersom kadettflygeln renoveras har de 270 personerna i vår årskull placerats ut på olika ställen, säger Alexander Sima.

Liknande läsning:
för oss blir det inte något tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg.

Glenn Olsson, vice ordförande i Studentrådet

108 av dessa kadetter har fått boende i Tillfälligheten som, precis som namnet antyder, är tänkt att vara ett tillfälligt boende under den fem år långa renoveringen på Karlbergs slott. 

– Men för oss blir det inte ett tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg, konstaterar Glenn Olsson. 

Boendet är kanske inte det mysigaste, men det är något man kan leva med, förklarar kadetterna som står i snålblåsten och jämför sina tentaresultat. 

– För vissa av oss började problemen redan tidigt i höstas. Det har varit kök som inte fungerar, el som inte har tillräcklig kapacitet, proppar som har gått, vattenläckage, stopp i rören och något som verkar vara mögel i vissa av rummen, säger Alexander Sima. 

Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, fungerar som en länk mellan kadetterna och skolans ledning.

Visserligen har skolans ledning varit tydliga med att studenterna ska göra felanmälan, men enligt Studentrådets representanter är många rädda för att anmäla. Risken är att då att man får ett nytt boende på ett lägenhetshotell i Bromma, och därför måste flytta ifrån skolan. 

– Flera av våra kvinnliga medlemmar som bor där upplever att det känns otryggt eftersom det bor andra, mer stökiga individer, på hotellet. Det är dessutom långt och krångligt att ta sig mellan Karlberg och lägenhetshotellet, vilket medför att de flesta då föredrar att bo kvar här, säger Glenn Olsson, samtidigt som han visar vägen till det rum som kadetten Gustav Petschler precis har tilldelats. 

Han är en av dem som har haft otur, och med en uppgiven min öppnar han ytterdörren till sitt tio kvadratmeter stora rum. 

– Det här är mitt tredje boende sedan i höstas. I mitt första rum, som ligger mitt emot det här, stökade elen. Jag fick ett nytt rum, men såg svarta ansamlingar på väggen och något som såg ut som en fuktskada. Nu på senare tid har jag även känt av att det kliar i ögonen, vilket jag förstått kan tyda på en ökning av sporer eller svampar, säger han.

Istället fick Gustav Petschler ett annat rum, det som vi nu befinner oss i. Även det rummet hade problem med att vägguttagen hängde löst, smutsiga luftfläktar och smutsiga väggar.

– Jag känner mig både orolig och stressad eftersom jag har hört talas om en kadett som fått astma och varit tvungen att sluta i Försvarsmakten efter att ha bott i ett mögelangripet rum. Nu är jag rädd för att samma sak ska drabba även mig. Att bli officer, det är ju det jag vill. 

Gustav Petschler berättar att han anmält problemet till skolledningen, men att han nu fått order av sin kompanichef att flytta in i det rummet vi befinner oss i inom tre dagar, trots sin anmälan och oro. 

– Efter det tog jag kontakt med skyddsombudet som säger att jag inte behöver flytta in, så nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra.

I ett rum på bottenvåningen är Hanna Ottenstedt på väg ut för fysträning. Även hon har haft problem med sitt rum. 

– Jag en vattenläcka som någon kom och stoppade. Dessutom byttes röret ut. Men efter det har det blivit en vattenskada och bubblor i golvet, säger Hanna Ottenstedt.

Vid undersökning konstaterades det först att Karlbergs egna jour inte kunde göra något. Ytterligare en vecka gick med rinnande vatten i väntan på rätt person och verktyg. 

– Vid detta tillfälle konstaterades det även att köket skulle behöva tas ut på grund av den vattenmängd som hade hunnit krypa under golv och in i väggar. När röret sedan byttes fick jag veta att de inte längre kommer att byta ut köket och därmed låta vattnet vara, säger Hanna Ottenstedt.

Alexander Sima och Glenn Olsson tycker visserligen att ledningen tagit kadetternas oro på allvar, men menar att det tar för lång tid att lösa problemen. 

– Till viss del handlar det naturligtvis om eget ansvar. Vill man att problemen ska åtgärdas måste man anmäla den formella vägen till skolans ledning, säger Alexander Sima.

Hur många som drabbats är oklart, eftersom alla inte vill anmäla bristerna i sina rum av rädsla att förflyttas till ett lägenhetshotell i Bromma.

– Det finns vissa extrema exempel där Försvarshälsan har kopplats in. Det finns också boende som varit med om att halva Tillfälligheten slocknat när de försökt koka lite vatten och någon märkte att det saknades rör i diskhon, berättar Alexander Sima. 

Många av oss upplever att de är sjukare än tidigare, att de har snuva och hosta.

”Klara”, kadett

På gårdsplanen stöter vi på en annan kadett som är väl medveten om problemen med rummen. 

– Jag har inte märkt av något mögel, däremot har jag haft stopp i avloppet och märker att vattnet inte rinner av när jag har duschat, säger Klara, som i verkligheten heter något annat. 

Efter någon månad märkte hon hur det rann vatten från väggen som skiljer badrummet från köket. 

– Det där händer ofta när jag duschar, även om jag försöker vara noggrann och torka upp efter mig. 

Klara kan inte minnas att hon fått några förhållningsregler om att fuktiga kläder inte ska hängas på tork i torkrummet. Inte heller har hon fått några förhållningsregler om att inte stänga av ventilationen. 

– De flesta av oss har inte någon aning om hur ventilationen fungerar, och jag tror inte att problemen beror på att vi stängt av tilluftventilen, säger Klara. 

Däremot har hon förstått att flera kadetter blivit tillsagda att lämna badrumsdörren öppen. 

– Men vem gör det? Vi bor på tio kvadratmeter och lagar vår mat precis utanför toaletten. Sedan ska vi äta den i samma rum. Det är väl självklart att man stänger dörren, eftersom det är det rummet vi lever och bor i, säger hon. 

Även om Klara var orolig för att förflyttas till lägenhetshotellet i Bromma anmälde hon att vattnet rann ut under väggen från badrummet. 

– Jag anmälde den formella vägen, och när jag anmält kom någon och spacklade över. Det tog tre månader, sedan kom de och mätte fukten vid väggen. Då fanns det inga tecken på ökad fukt, men jag vet andra som fått mögel precis vid den väggen, säger hon. 

Klara själv har inte märkt av att hennes hälsa försämrats sedan hon flyttade in i Tillfälligheten. 

– Det där är ju svårt att avgöra. Många av oss upplever att de är sjukare än tidigare, att de har snuva och hosta. Visst, det kan vara psykosomatiska besvär som uppstår i och med att vi hört rykten om svartmögel. Det kan också handla om att vi levt i en pandemi där förkylningssymptom hör till vardagen. Men det kan också bero på möglet, och vi är nog alla rädda för att få kroniska problem som gör att vi tvingas hoppa av utbildningen. 

Klara ser fram emot att fortsätta arbeta inom Försvarsmakten, även om starten inte blivit riktigt som hon tänkt sig. 

– Jag kan sakna att vi inte har någon gemensam lokal att hänga i på eftermiddagarna och kvällarna. De boende på Dianeberg har ett stort kök där de kan laga mat tillsammans. När vi försökte laga mat tillsammans här, en kompis och jag, small det till och det började brinna i en kabel under spisen, säger Klara.

Alexander Sima och Glenn Olsson har hört talas om planerna på att framöver låta kadetterna dela rum på nybyggda Dianeberg. 

– Spontant känns det som att det kommer att bli trångt med två sängar i varje rum och att det kan bli svårt att skapa en bra studiemiljö. Dessutom, att dela rum med en person man inte känner under ett helt år är inte ultimat. Det är inte det här som kadetterna blev lovade när de sökte in, säger Glenn Olsson.

lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Hallå där! 

Känner du till kritiken om boendemiljön på MHS Karlberg?

– Ja, vi har fått rapport från Studentrådet och jag har träffat kadetter som har berättat om sin situation. Jag förstår kadetternas oro över boendemiljön i det tillfälliga boendet och jag skulle känna samma oro om jag var i deras situation. De ska kunna fokusera på studierna och inte behöva oroa sig för sin hälsa på grund av boendet. 

Är det en bra lösning att placera vissa kadetter på ett lägenhetshotell?

– Jag förstår att det inte är lätt att ordna boende kortsiktigt, men långsiktigt borde det kunna lösas.

Vad tänker du om situationen?

– Jag vet att det råder växtvärk och att det finns utmaningar, men det är oacceptabelt att det drar ut på tiden. Det är också lite anmärkningsvärt att det rör sig om ett tillfälligt boende som verkar ha flera konstruktionsfel. Jag hoppas att Försvarsmakten följer Rambolls rekommendation om en fördjupad teknisk utredning. 

FAKTA

Så gör du när du har ett arbetsmiljöproblem
rata med din chef. Beskriv vad du upplever som dåligt eller riskfyllt. Får du inget gehör, vänd dig till ditt skyddsombud. Skyddsombuden har bra koll på olika arbetsmiljöfaktorer och hur brister i arbetsmiljön ska hanteras.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

Josefine Owetz
Mikael Vinde
"Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

Foto: Officersförbundet

Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

– Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

– Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

– Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

– Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

– Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

– Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

– Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

– Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

Läs hela repliken här.

Ur arkivet: