Senast publicerat
Senast publicerat:

Vådaskott bakom flera hörselskador

Antalet bullerrelaterade hörselskador ökar kraftigt i i Försvarsmakten och omfattar samtliga personalkategorier. Den allmänt förhöjda skaderisken för kvinnor kvarstår, men den analys av bakomliggande orsaker som beslutades redan förra året har fortfarande inte genomförts.

Linda Sundgren
Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Hörselskador har varit ett prioriterat skadeområde inom Försvarsmakten i flera år. Ändå har antalet inrapporterade hörselskador ökat de senaste åren. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Ett av de skadeområden som sticker ut i mängden i årets arbetsskaderapport från Försvarsmedicincentrum (Fömedc), är antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador. Enligt rapporten har de ökat kraftigt, från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol. Ökningen syns bland såväl yrkesofficerare som gruppbefäl, soldater och sjömän.  

– En delförklaring till ökningen 2020 kan härledas till ett fall med en vådaskjutning i hemvärnet. Den händelsen inträffade inomhus med en AK 4 och en skottskadades och 23 anmälde hörselskador, säger Björn Skoog vid Fömedc som upprättat arbetsskaderapporten. 

Men vådaskottet förklarar bara en del av uppgången i skadestatistiken. Vilka andra faktorer som kan ligga bakom ökningen är under utredning. 

– Jag håller på med en djupare analys av bullerskadorna och den ska bli klar i mitten av juni. Jag vill inte förekomma resultaten, men förmodligen beror en del av ökningen bland värnpliktiga på att fler gör grundutbildningen. Om det sedan också skett en relativ ökning av bullerrelaterade hörselskador återstår att se, säger Björn Skoog. 

Kvinnor i Försvarsmakten löper större risk att drabbas av arbetsskador än män, något som noterades redan i förra årets arbetsskaderapport. Efter arbetsskaderapporten 2020 beslutades om en djupare analys av orsaken bakom kvinnors förhöjda skaderisk, men den utredningen kommer inte att genomföras förrän i höst. Även en beslutad utredning om belastningsskador har blivit framflyttad. 

– De här utredningarna har inte kunnat genomföras enligt tidsplan på grund av hög arbetsbelastning och en vakant arbetsmiljöingenjörsbefattning, säger Björn Skoog. 

»  Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade. «

De problem med inrapporteringen av arbetsskador som uppstod 2016 i samband med att rapporteringen flyttades över från system Lisa till system Prio består. Fortfarande rapporteras färre arbetsskador i Försvarsmakten än till Försäkringskassan, även om gapet minskat, och felkodning av händelser är ett fortsatt bekymmer. 

Liknande läsning:

– När jag gör kvalitetskontroller av det som rapporteras in hittar jag stora mängder felkodade rapporter. Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade, men det finns det inte tid till, säger Björn Skoog. 

I höstas startade ett förbättringsarbete av rapporteringen av arbetsskador i Prio. Syftet är att öka inrapporteringen till systemet och förenkla kodningen. Arbetet ska vara slutfört innan jul. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: