Vådaskott bakom flera hörselskador

Antalet bullerrelaterade hörselskador ökar kraftigt i i Försvarsmakten och omfattar samtliga personalkategorier. Den allmänt förhöjda skaderisken för kvinnor kvarstår, men den analys av bakomliggande orsaker som beslutades redan förra året har fortfarande inte genomförts.

Hörselskador har varit ett prioriterat skadeområde inom Försvarsmakten i flera år. Ändå har antalet inrapporterade hörselskador ökat de senaste åren. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Ett av de skadeområden som sticker ut i mängden i årets arbetsskaderapport från Försvarsmedicincentrum (Fömedc), är antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador. Enligt rapporten har de ökat kraftigt, från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol. Ökningen syns bland såväl yrkesofficerare som gruppbefäl, soldater och sjömän.  

– En delförklaring till ökningen 2020 kan härledas till ett fall med en vådaskjutning i hemvärnet. Den händelsen inträffade inomhus med en AK 4 och en skottskadades och 23 anmälde hörselskador, säger Björn Skoog vid Fömedc som upprättat arbetsskaderapporten. 

Men vådaskottet förklarar bara en del av uppgången i skadestatistiken. Vilka andra faktorer som kan ligga bakom ökningen är under utredning. 

– Jag håller på med en djupare analys av bullerskadorna och den ska bli klar i mitten av juni. Jag vill inte förekomma resultaten, men förmodligen beror en del av ökningen bland värnpliktiga på att fler gör grundutbildningen. Om det sedan också skett en relativ ökning av bullerrelaterade hörselskador återstår att se, säger Björn Skoog. 

Kvinnor i Försvarsmakten löper större risk att drabbas av arbetsskador än män, något som noterades redan i förra årets arbetsskaderapport. Efter arbetsskaderapporten 2020 beslutades om en djupare analys av orsaken bakom kvinnors förhöjda skaderisk, men den utredningen kommer inte att genomföras förrän i höst. Även en beslutad utredning om belastningsskador har blivit framflyttad. 

– De här utredningarna har inte kunnat genomföras enligt tidsplan på grund av hög arbetsbelastning och en vakant arbetsmiljöingenjörsbefattning, säger Björn Skoog. 

»  Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade. «

De problem med inrapporteringen av arbetsskador som uppstod 2016 i samband med att rapporteringen flyttades över från system Lisa till system Prio består. Fortfarande rapporteras färre arbetsskador i Försvarsmakten än till Försäkringskassan, även om gapet minskat, och felkodning av händelser är ett fortsatt bekymmer. 

– När jag gör kvalitetskontroller av det som rapporteras in hittar jag stora mängder felkodade rapporter. Egentligen skulle man behöva gå igenom varenda rapport för att säkerställa att de är rätt kodade, men det finns det inte tid till, säger Björn Skoog. 

I höstas startade ett förbättringsarbete av rapporteringen av arbetsskador i Prio. Syftet är att öka inrapporteringen till systemet och förenkla kodningen. Arbetet ska vara slutfört innan jul. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post