Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsberedningen: fler värnpliktiga, stärkt luftförsvar och fyra brigader 2030

Försvarsberedningen föreslår att Försvarsmakten budget ökas med 52,8 miljarder kronor fram till 2030. Pengarna ska bland annat gå till att utöka antalet värnpliktiga och ett starkare luftförsvar. Utöver ÖB:s militära råd, som utgör grunden i rapporten, föreslås ytterligare åtgärder, däribland tidigareläggning av brigaduppbyggnaden och anskaffning av raketartilleri.

Josefine Owetz

2024-04-26

I dag presenterar försvarsberedningen sin slutrapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” om det svenska militära försvarets framtid. I rapporten konstateras att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar. Beredningens bedömning är att det säkerhetspolitiska läget har skärpts sedan förra året. Även om medlemskapet i Nato har förbättrat säkerheten så har hotet mot Sverige ökat.

– Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan användas mot Sverige eller våra allierade, säger Hans Wallmark (M), ordförande i försvarsberedningen, på en pressträff.

Han underströk vikten av att samtliga åtta riksdagspartier står bakom rapporten och att det finns en bred politisk enighet. Detta är den fjärde och avslutande rapporten som denna beredning lägger fram.

– När det gäller försvarsberedningens förslag i vår slutrapport kan man enkelt sammanfatta det med att det gäller att fånga det som vi kan göra här och nu. Delvis har vi väl också blivit inspirerade av president Stubb när han var här på statsbesök. Vi kanske ska förbereda mer och prata mindre, sa Hans Wallmark.

Försvarsberedningen delar Försvarsmaktens analys och bejakar de förslag som myndigheten redovisat i bland annat överbefälhavarens militära råd. Dessa utgör grunden i de förslag som beredningen lämnar. Utöver ÖB:s militära råd föreslår försvarsberedningen ytterligare åtgärder för att stärka krigsorganisationen.

Det handlar bland annat förslag om att tidigarelägga brigaduppbyggnaden och beredningen vill se fyra brigader till 2030. I ÖB:s militära råd i höstas sa Försvarsmakten att det var nödvändigt att skjuta på färdigställandet av de två återstående brigaderna till 2035 på grund av de stora stödpaketen till Ukraina.

Men försvarsberedningen vill se en tidigareläggning av brigaderna, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad ”i allt väsentligt operativa” år 2030, skriver beredningen.

Liknande läsning:

Ett nytt krigsförband i form av ett Norrlandsinfanteriregemente föreslås bildas. Det ska tillföras krigsorganisationen 2025 och vara operativt senast 2032. Det ska ha i uppgift att försvara, fördröja och skydda viktiga områden.

– Jag vill understryka att det här innebär inte att vi lägger några förslag om nya organisationsenheter, utan vi satsar och bygger utifrån det befintliga, sa Hans Wallmark.

Jag vill understryka att det här innebär inte att vi lägger några förslag om nya organisationsenheter, utan vi satsar och bygger utifrån det befintliga.

Ytterligare förslag handlar om en utveckling av förmågan till långräckviddig bekämpning, med anskaffning av en första raketartillerienhet till 2030.

Beredningen vill se en utökad grundutbildning av värnpliktiga, från dagens 8.000 till 10.000 värnpliktiga år 2030 och 12.000 år 2032. En ytterligare utökning till 14.000 värnpliktiga år 2035 ska övervägas.

För marinens del föreslås en förstärkt personaltillgång att säkerställa det operativa nyttjandet. Beredningen har identifierat att det finns brist på personal i flottan i dag och vill att personaltillgången ska stärkas så att fartygen kan vara ute till sjöss mer.

Därutöver föreslås en utökad luftvärnsförmåga, genom fortsatt utveckling och leverans till luftvärnsbataljonerna och att i allt väsentligt full förmåga med luftvärnssystem 103 uppnås. Därtill påbörjas anskaffning av brigadluftvärn, vilket omfattar eldenheter inklusive luftvärnsrobotar, spaningsradar och stridsledningssystem.

– Vi tar hela det som ÖB har i sitt militära råd, till det adderar vi till och kompletterar på bredden med ytterligare luftvärnsförmåga. Det handlar framför allt om system som kan bekämpa UAV:er och helikoptrar. Det är erfarenheter som vi bär med oss från den fruktansvärda fullskaliga invasionen i Ukraina, sa Hans Wallmark.

”Försvarsberedningen föreslår därför att ytterligare luftvärn anskaffas i form av till exempel luftvärnsautomatkanoner, enkla korträckviddiga luftvärnsrobotar eller system med andra verkansformer”, skriver beredningen i rapporten och tillägger att även ytterligare luftvärn utöver det beredningen föreslår bör övervägas.

Partierna i beredningen är överens om att öka försvarsbudgeten till 185 miljarder 2030 i löpande priser. Jämfört med vad som tidigare beslutas om innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor fram till 2030.

Detta innebär att anslagen till det militära försvaret föreslås utökas med ytterligare 20 miljarder utöver ÖB:s militära råd. Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition. Centerpartiet anser att det behövs 3 procent.

Det är en brist att det inte finns en överenskommelse om finansieringen

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i en avvikande uppfattning att de skulle vilja ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras.

– Det är en brist att det inte finns en överenskommelse om finansieringen när det gäller det här omfattande förslaget, sa Peter Hultqvist och pekade på ekonomiska osäkerheter och osäkerheter i genomförandet av förslagen i rapporten, som en följd av bland annat prishöjningar.

Försvarsbereredningens slutrapport, med förslag på inriktning och ekonomi för totalförsvaret åren 2025–2030, kommer att utgöra grunden för det kommande försvarsbeslutet i höst.

En som inte är nöjd med försvarsberedningens slutrapport är Patrik Oksanen, resident senior fellow på tankesmedjan Frivärld. Han kommenterar försvarsberedningens rapport så här:

– Det här är ännu en i raden av misslyckanden för svensk beslutsprocess kring försvar och säkerhet. Konstruktionen är gjord för nedrustning, och att göra alla delaktiga i besparingen. Här har bromsen och försiktigheten i att hålla i pengar alltid trumfat risker och förmåga. Det gjorde att försvarsberedningarna drog ned när riskerna ökade, och sedan när andelen av BNP väl började gå upp så har det varit för lite och för sent. Den här rapporten är inget undantag. Jag kan nu bara hoppas att regeringen till sist förstår att de styr riket och att risktagningen Sverige gör i den här tiden, när det kommer till egen förmåga, är alldeles för stor, säger Patrik Oksanen.

Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén

Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, tycker genomgående att kvaliteten på rapporten är väldigt god och välkomnar ambitionsökningen, men anser inte att det är den är tillräcklig gentemot omvärldsläget. Även han är orolig för finansieringen.

– Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén. Det innebär kraftsplittring eftersom fyra halva brigader kan ha sämre förmåga än två fulla. Det innebär också att andra saker får lägre prioritet. Helheten behövs, säger Oscar Jonsson.

Bland de positiva delarna i rapporten framhåller han särskilt satsningarna på luftvärn, UAV:er, långräckviddig bekämpning, raketartilleri samt uthållighet vad gäller lagerhållning av ammunition och förnödenheter.

Men även om de föreslagna satsningarna på luftvärnsförmågan är välkomna betonar han det finns en stor risk för fördyringar – och att kostnaderna för dyra system äter upp behov inom andra områden.

– Luftvärn är extremt kostsamt och behöver både fler system, för att kunna täcka en större yta, och uthållighet. Min känsla är att det är många stora, dyra och långsiktiga system som ska beställas och en farhåga är att de äter upp budgeten så kittet som håller allt tillsammans inte blir tillräckligt, säger han och fortsätter:

– Jag är också oroad över det potentiella glappet mellan retorik och praktik. Det är en sak att säga att drönare är viktiga, men en annan att kunna bekämpa och bygga dem i skala med beväpning och sensorer, säger Oscar Jonsson.

Fakta

Försvarsberedningens förslag

• Tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.

• Ett nytt fältförband, Norrlands infanteriregemente, i krigsorganisationen.

• Utbildning av värnpliktiga utökas från 8.000 till 10.000 år 2030 och 12.000 år 2032.

• Marinens personal förstärks.

• Utökad luftvärnsförmåga.

• Satsning på flygbaser för att kunna sprida ut stridsflyget.

• Mer ammunition och reservdelar, fler jakt- och kryssningsrobotar.

• Nya territorialförband, organiserade i ett tjugotal kompanier och plutoner.

• Mer repetitionsutbildning för krigsorganisationens krav.

• Förstärkning till de frivilliga försvarsorganisationerna.

• Utökning av officersutbildningen.

Källa: Försvarsberedningen

Läs mer:

Tre experter om försvarsberedningens slutrapport

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Politik

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

3D-skanning kan lösa mätproblem med nya uniformssystemet

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren

2026-07-02

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Senast publicerat

Senast publicerat:

Försvarsberedningen: fler värnpliktiga, stärkt luftförsvar och fyra brigader 2030

Liknande läsning:

Läs mer:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Mest läst:

Läs mer:

Läs mer:

Ur arkivet: