Senast publicerat
Senast publicerat:

Lägesrapport trebefäls­systemet – eventuella individuella prövningar väntar

Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

Redaktionen
Joel Thungren/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

– Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

»Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

– Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nu har det gått tre månader sedan första löneutbetalningen, efter att det nya avtalet U-stat trädde i kraft. Vi frågade förhandlingschef Susanne Hultgren hur resan sett ut och vilka reaktioner som har kommit in.

    Fredrik B Nilsson
    U-stat-avtalet
    U-stat är det nya avtalet för längre utlandsstationeringar i Försvarsmakten, som trädde i kraft 1 juni 2026 och ersätter det tidigare URA-avtalet.

    Foto: Foto: Elisa Schu/DPA/TT

    – Generellt kan sägas att det faktiskt inte har varit så många reaktioner alls. Men några frågor har kommit in och det lär ta ett tag till innan allting finns på plats och synkar i samtliga system, säger Susanne Hultgren.
    För någon som tjänstgör utomlands och därmed har blivit påverkad av övergången från URA till U-stat har det nya avtalet inneburit en förändring av ersättningar eftersom vissa förband tidigare hade beslutat om egna lösningar i form av lönetillägg. Susanne förklarar:

    – När avtal förhandlas med Arbetsgivarverket som motpart så gäller avtalet därefter för hela statliga sektorn. Det innebär att det är svårt att överblicka alla enskilda individbeslut som arbetsgivaren har medgett i form av lön och tillägg för arbete på olika orter. Vissa har fått ett lönetillägg som Försvarsmakten har satt, förmodligen för att kompensera för bland annat arbetstid och eventuellt utebliven ny i-lön – de flesta har även fått ett beslut som säger bibehållen i-lön när de utstationeras.

    Susanne Hultgren

    Susanne Hultgren

    Förhandlingschef

    Det som nu händer är att individen ska få sin lön värderad utifrån samma principer som hemma, plus ersättning för uppdragsanpassad arbetstid med rätt faktor och därutöver det nya Särskilda kostnadsersättningstillägget (SKE).

    – Dessa tre faktorer tillsammans ska jämföras med det tidigare lönetillägget som vi informerats om kunde ligga mellan 2 500 och 7 500 kronor per månad. För alla individer innebär detta sammantaget en bättre ersättning och tydligare modell för vad arbetsgivaren faktiskt ersätter arbetstagaren för, säger Susanne Hultgren.

    För alla individer innebär detta sammantaget en bättre ersättning och tydligare modell för vad arbetsgivaren faktiskt ersätter arbetstagaren för.

    I protokoll har säkerställts att ingen ska få lägre ersättning gällande det sammantagna värdet av lönetilläggen – lön, arbetstid och SKE – efter omregleringen från URA till U-stat. Men det finns fortfarande områden där

    Officersförbundet vill fortsätta utveckla avtalet och där arbete pågår.

    – Den omoderna konstruktionen av medföljandetillägg är en av parametrarna som vi behöver jobba vidare med tillsammans med Försvarsmakten. Och dessa samtal förs löpande, berättar Susanne Hultgren.
    Det partsgemensamma arbetet fortsätter nu under hösten med att bland annat ta fram nya tillämpningsbestämmelser för det nya avtalet. En kontinuerlig översyn ska också ske kopplat till den uppdragsanpassade arbetstidsersättningen.

    – Om du upplever att något är felaktigt, kontakta din officersförening på det utsändande förbandet för stöd, säger Susanne Hultgren.

    U-stat

    Det nya avtalet ska ses som en helhet och innehåller ett flertal nya konstruktioner. Det har lett till förbättringar på olika områden. Här hittar du exempel.

    Ur arkivet: