Den 11–12 januari var det dags för Folk och försvars rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. Det övergripande temat för årets konferens var ”Sveriges förmåga att möta hot och kriser i en omvärld under omdaning”.
Sveriges säkerhetspolitik efter pandemin, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och framtidens krigföring och konflikter var några av de många ämnesområden som avhandlades.
På konferensens andra dag höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande. Han inledde med att summera föregående försvarsbeslutsperiod:
– Den ekonomi som tillförts har gett effekt i militär förmåga och direkt gripbara förband. Vi står helt enkelt bättre rustade, sa ÖB.
Han talade också om vad det nya försvarsbeslutet för åren 2021–2025 innebär för Försvarsmaktens utveckling de kommande åren. Han konstaterade att det ger Försvarsmakten förutsättningar att fortsätta bygga försvarskraft med både bredd och spets. Han tog upp att en avgörande faktor för att nå framgång är en stabil och långsiktig personalförsörjning.
– Det är personalen, anställda och frivilliga, som utvecklar vår förmåga, nyttjar tekniken och bygger totalförsvaret, sa Micael Bydén.
Chefen för ledningsstaben, viceamiral Jonas Haggren, deltog också på konferensen och delade med sig av insikter om arbetet med Perspektivstudien, utvecklingen av svenskt försvar fram till 2045. Han beskrev några av de teman som Försvarsmakten bedömer kommer att påverka utvecklingen i omvärlden.
Liknande läsning:
– Vi ser att den sammantagna hotbilden har blivit alltmer komplex. Konflikternas karaktär har förändrats. De utspelas oftare i det fördolda och förnekbara, förs ibland genom ombud, på många olika domäner och med både militära och en bred palett av andra maktmedel, sa han.
Jonas Haggren underströk behovet av att Försvarsmakten snabbt behöver kunna anpassa sig och agera inom såväl det traditionella stridsfältet som inom nya domäner som rymd, cyber och AI. Det var något som även ÖB tog upp:
– Vi behöver tänka nytt. Det kräver att vi utmanar oss själva, våra arbetssätt och våra regelverk. Det måste också gå fortare än i dag. Vi måste hålla oss i framkant och dra nytta av en teknisk utveckling av till exempel obemannade system, artificiell intelligens samt ökat nyttjande av rymden för militära ändamål, sa Micael Bydén i sitt anförande.
