Framtida hot i fokus på riks­konferensen

Hur ska Sveriges militära försvar rustas för framtiden och hur kommer hotbilderna att se ut? Det var några av frågorna som togs upp på Folk och försvars rikskonferens, som i år genomfördes i digitalt format.

Jonas Haggren, chef för Ledningsstaben.

Den 11–12 januari var det dags för Folk och försvars rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik. Det övergripande temat för årets konferens var ”Sveriges förmåga att möta hot och kriser i en omvärld under omdaning”.

Sveriges säkerhetspolitik efter pandemin, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och framtidens krigföring och konflikter var några av de många ämnesområden som avhandlades. 

På konferensens andra dag höll överbefälhavare Micael Bydén sitt anförande. Han inledde med att summera föregående försvarsbeslutsperiod: 

– Den ekonomi som tillförts har gett effekt i militär förmåga och direkt gripbara förband. Vi står helt enkelt bättre rustade, sa ÖB.

» Den ekonomi som tillförts har gett effekt i militär förmåga och direkt gripbara förband. «

Han talade också om vad det nya försvarsbeslutet för åren 2021–2025 innebär för Försvarsmaktens utveckling de kommande åren. Han konstaterade att det ger Försvarsmakten förutsättningar att fortsätta bygga försvarskraft med både bredd och spets. Han tog upp att en avgörande faktor för att nå framgång är en stabil och långsiktig personalförsörjning. 

– Det är personalen, anställda och frivilliga, som utvecklar vår förmåga, nyttjar tekniken och bygger totalförsvaret, sa Micael Bydén.

Chefen för ledningsstaben, viceamiral Jonas Haggren, deltog också på konferensen och delade med sig av insikter om arbetet med Perspektivstudien, utvecklingen av svenskt försvar fram till 2045. Han beskrev några av de teman som Försvarsmakten bedömer kommer att påverka utvecklingen i omvärlden.

– Vi ser att den sammantagna hotbilden har blivit alltmer komplex. Konflikternas karaktär har förändrats. De utspelas oftare i det fördolda och förnekbara, förs ibland genom ombud, på många olika domäner och med både militära och en bred palett av andra maktmedel, sa han.

Jonas Haggren underströk behovet av att Försvarsmakten snabbt behöver kunna anpassa sig och agera inom såväl det traditionella stridsfältet som inom nya domäner som rymd, cyber och AI. Det var något som även ÖB tog upp:

– Vi behöver tänka nytt. Det kräver att vi utmanar oss själva, våra arbetssätt och våra regelverk. Det måste också gå fortare än i dag. Vi måste hålla oss i framkant och dra nytta av en teknisk utveckling av till exempel obemannade system, artificiell intelligens samt ökat nyttjande av rymden för militära ändamål, sa Micael Bydén i sitt anförande. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Inkorrekta löneutbetalningar har skapat bekymmer för anställda i Försvarsmakten och arbetsgivaren driver varje år ett antal tvisteärenden mot anställda som fått fel ersättning. Erik och Per är två av dem som drabbats av återbetalningskrav från Försvarsmakten.

Erik, som egentligen heter något annat, hade fått sin tjänstledighet från förbandet förlängd för att kunna fortsätta arbeta på Försvarshögskolan. Vid samma tid hade han slutit ett avtal med Försvarsmakten om att fortsätta jobba ytterligare ett par år, trots att han egentligen uppnått pensionsålder. I gengäld skulle arbetsgivaren avsätta 30 procent extra till hans tjänstepension. När Erik fick sin första lön enligt det nya avtalet reagerade han på att summan var betydligt större än förväntat. Han tänkte att det måste vara den extra tjänstepensionen som av misstag lagts på lönen istället för att betalas in till pensionsförvaltaren, men beslöt att avvakta för att se om felet skulle rätta till sig till månaden efter. När även nästa lön var oväntat stor kontaktade han förbandet. Det visade sig att hans chef glömt att anmäla att tjänstledigheten blivit förlängd och därmed fick Erik lön från både förbandet och Försvarshögskolan. 

– Dessutom hade de betalat ut min tjänstepension som lön. Jag ringde till SPV (Statens tjänstepensionsverk, reds. anm.) men de hade inte fått in några pengar. Men istället för att stoppa utbetalningarna sa förbandet att de tänkte låta det flyta på fram till jul. De sa också att jag troligen skulle bli återbetalningsskyldig efter det. Varför de fortsatte betala ut pengar fast de visste att det var fel vet jag inte, men det gjorde de, säger Erik.

»Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. «

I januari kom sedan en faktura om återbetalning. När Erik såg summan fick han en smärre chock. Arbetsgivaren ville inte bara ha tillbaka de cirka 200.000 extra som betalats ut i pension och lön. De ville att Erik också skulle inkomma med de runt 100.000 kronor som Försvarsmakten betalat in i skatt och arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Totalt cirka 300.000 kronor. 

– De 100.000 som betalats in i skatt och arbetsgivaravgifter har ju inte jag fått, de har Försvarsmakten betalat in till Skatteverket. Ändå vill de att jag ska betala de pengarna. Det märkliga i den här situationen är att jag inte gjort något fel. Tvärt om var det jag som drog i handbromsen och kontaktade Försvarsmakten när jag upptäckte att det inte stämde. Det känns jäkligt surt. 

Enligt Skatteverket har Försvarsmakten rätt att kräva Erik på hela beloppet, inklusive de 100.000 kronorna i skatt och arbetsgivaravgifter. Erik skulle sedan få tillbaka 100.000 i skatteåterbäring på deklarationen året efter. Hos Skatteverket finns en möjlighet att för de som hamnar i samma sits som Erik, få skatten utbetald i förtid genom så kallad förtidsåterbetalning. För det krävs en formell ansökan och att en handläggare beviljar den. 

– Försvarsmakten har erbjudit mig jämkning på lönen, men det känns ju tråkigt att få lönen sänkt. Det fanns inte in min sinnevärld att Försvarsmakten skulle kunna göra bort sig på det här sättet och att jag sedan skulle behöva betala för det, säger Erik.   

En annan som drabbats av felaktig löneutbetalning i Försvarsmakten är Per, som även han heter något annat. Per är officer i grunden, men har arbetat civilt i ett antal år för att sedan återvända till Försvarsmakten på en civil befattning. Det första månadsslutet efter återkomsten till Försvarsmakten tyckte han att summan på lönekontot var ganska hög. Men eftersom han inte visste exakt hur mycket han skulle få ut från Försvarsmakten, och att slutlönen från hans gamla arbetsgivare gick in på samma konto, tänkte han inte mer på det. 

– När jag några veckor senare tittade på min lönespecifikation i Prio för att jämka om mina lån, upptäckte jag att det blivit fel. Försvarsmakten hade angett ett för tidigt anställningsdatum vilket gjorde att jag fick lön för fler dagar än jag borde fått, säger Per.  

»Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. «

Han berättar att han omgående kontaktade sin chef och Försvarsmaktens HR-centrum och förklarade vad som hade hänt.   

– Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. Han sa att pengarna skulle kvittas på min lön de kommande två månaderna. Jag blev rätt irriterad över bemötandet. Dessutom har jag själv jobbat som chef på en statlig myndighet och vet att man inte kan använda kvittningsregeln hur som helst. Det finns tydliga regler för det. När jag påpekade det fick jag höra att om jag inte godkände kvittning skulle ärendet gå vidare till Kronofogden. 

Strax därefter kom ett återbetalningskrav från Försvarsmakten på runt 10.000 kronor. Per bestred kravet och har efter det inte hört något mer i ärendet. Han säger att han inte skulle ha några problem att betala tillbaka pengarna, men att han ogillar arbetsgivarens bemötande och vill att ärendet ska hanteras korrekt. 

– Jag har en eftertraktad kompetens och skulle kunna få jobb i det civila i morgon, så för min del är det här inte något problem. Men jag tänker på de yngre officerarna ute på förbanden som kan drabbas. För dem kan det nog kännas ganska kymigt när arbetsgivaren börjar hota med Kronofogden och det finns nog ett jättestort mörkertal av anställda som bara tiger och betalar, säger Per och fortsätter: 

– Jag gillar heller inte att arbetsgivaren försöker lägga skulden på mig. De använder ett tonläge som är väldigt oskönt och försöker skrämma folk. Hade jag inte ringt HRC skulle det här misstaget sannolikt aldrig ha upptäckts. 

mikael-kenttala-webb-2019
Mikael Kenttälä

Medan Per fortfarande väntar på svar från Försvarsmakten driver arbetsgivaren Eriks fall som ett tvisteärende. I skrivande stund är utgången oviss, men enligt Officersförbundets ombudsman Mikael Kenttälä är den här typen av ärenden inget ovanligt. 

– Vi brukar ha ett 30-tal ärenden om året. Beloppen varierar, från några hundra kronor till ett par hundra tusen, säger han. 

Mikael Kenttälä berättar att problemen med felaktiga löneutbetalningar började när lönehanteringen fördes in i systemet Prio för ett tiotal år sedan. Felen kan uppstå i samband med sådant som sjukskrivningar, övningsdygn, semesterersättningar, tjänstledigheter, studier med mera. 

– Efter förändringar i skattelagstiftningen har Försvarsmakten blivit mycket hårdare med att driva in skulder. I dag ska varenda krona drivas in och vi har ett antal tvisteärenden på grund av felaktiga löneutbetalningar varje år. Utgången varierar men rör det sig om större belopp landar det ofta i en avbetalningsplan, säger Mikael Kenttälä. 

»Det är väldigt viktigt att man som chef tar sig tid och säkerställer att de uppgifter som rapporteras är korrekta innan man attesterar. «

Den lön som arbetsgivaren betalar ut i slutet av månaden är preliminär. Det betyder att sådant som sjukskrivning eller vabb-dagar sent i månaden kan komma att regleras på nästkommande lön. Arbetsgivaren kan korrigera löneutbetalningar upp till tre månader efter att felet begåtts. Om misstaget upptäcks senare kan arbetsgivaren inte per automatik återkräva beloppet. Det finns en möjlighet att använda sig av kvittningsregeln, men det förutsätter att den drabbade själv godkänner en kvittning på lönen.  

– Ibland kan god tro-begreppet träda i kraft, alltså att arbetstagaren inte förstått att något var fel och redan använt pengarna. Oftast är det lättare att hävda god tro om det rör sig om mindre summor. Som anställd i Försvarsmakten kan lönen variera ganska mycket från månad till månad beroende på hur man tjänstgjort och det kan vara svårt att veta exakt hur mycket man ska få ut, säger Mikael Kenttälä.

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter ­Löfvendahl

Enligt Peter Löfvendahl, förbundssekreterare vid Officersförbundet, uppstår lönefelen oftast ute på förbanden. I majoriteten av fallen är det löneattesterande chef som rapporterat in fel uppgifter i Prio eller inte gjort det i rätt tid.  

– Att cheferna inte alltid gör tillräckligt noggranna kontroller kan bero på en kombination av en stressig arbetssituation och bristande kunskap. Men det är väldigt viktigt att man som chef tar sig tid och säkerställer att de uppgifter som rapporteras är korrekta innan man attesterar, säger Peter Löfvendahl. 

Han påpekar att man som enskild arbetstagare också är skyldig att kontrollera lönespecifikationen varje månad för att förvissa sig om att arbetsgivaren gjort rätt. Men eftersom lönespecifikationer inte längre skickas hem till anställda i Försvarsmakten krävs tillgång till system Prio för att komma åt uppgifterna. 

– Det kan förstås innebära en del problem för den som exempelvis är föräldraledig eller tjänstledig och som måste ta sig in till förbandet för att kontrollera lönespecifikationen. Men är man tjänstledig och ändå får lön från Försvarsmakten borde man reagera på att något inte stämmer, säger Peter Löfvendahl. 

Det pågår ett arbete mellan de fackliga organisationerna och Försvarsmakten för att hitta rutiner för hanteringen av återbetalningskrav, inte minst i de fall som även inkluderar större summor i skatt och arbetsgivaravgifter. 

– Försvarsmakten har blivit mer förstående men vi har ännu inte kommit fram till någon lösning, säger Peter Löfvendahl.

HRC: »medarbetaren får alltid hjälp med avbetalningsplan«

Vid Försvarsmaktens HR-centrum, HRC, finns en skuldgrupp som arbetar med felaktiga löneutbetalningar. Martina Wejdrup, enhetschef på administrativa enheten, vill inte delta i en intervju utan endast ge skriftliga svar på Officerstidningens frågor. 

Hur vanligt är det att felaktiga löne­utbetalningar genomförs?

”Antalet löner som betalas ut per månad kan skilja mellan cirka 31.000 till över 40.000. Av dessa är 0,3-0,4 procent felaktiga (cirka ett 100-tal i månaden, reds. anm.). Vi har de senaste fyra åren legat på en ganska jämn nivå av antal skulder. Det ökade lite under pandemiåret 2020 men nu ser det ut som vi är åter på tidigare nivå och i bästa fall lite under.” 

Vilken är den vanligaste typen av felaktiga löneutbetalningar?

”En skuld kan uppkomma av olika anledningar, den vanligaste skulden hos oss uppstår i regel i samband med en avgång eller en tjänstledighet. Det beror på att tjänstledighet eller avgång inte är inregistrerat i systemet vid brytdatum för löneperioden.  Exempel: När en övning blir inställd och det inte hinns med att ta bort registreringen från systemet. Eller när en person som skulle ha arbetat inte gör det av olika anledningar.”

Var i kedjan uppstår felen?

”Den i särklass största felkällan är att den som har att hantera individen i Prio (regelmässigt den närmaste chefen) inte har vidtagit rätt åtgärder i rätt tid.”

Görs det något för att minska antalet fel?

”Det görs ständigt ett arbete för att minimera risken för en eventuell skuld för våra kollegor. En skuld vet vi påverkar individen dubbelt eftersom det sedan några år är bruttobeloppet du får betala tillbaka, enligt Skatteverkets regler. För att underlätta för cheferna, går en lista ut varje månad där det påminns om vem/vilka som är på väg tillbaka från tjänstledighet. Vi har även ändrat hanteringen av våra sjukärenden, för att minska risken för sjukskrivna kollegor att få en lön utbetald istället för sjukpenningtillägg. Skulle det visa sig att individen ändå arbetat är det bättre att vi betalar lön direkt när det upptäcks.”

Vad har HR-centrum för rutin när det gäller bemötandet av dem som ringer och anmäler felaktiga löner till er? Vilket besked ger ni dem?

”Vi försöker förklara vad som har gått fel, i de fall vi vet det. Annars försöker vi hänvisa till rätt person i kedjan.” 

Vi har pratat med anställda i Försvarsmakten som berättar att de känt sig anklagade när de ringt till HRC för att påtala fel i löneutbetalningar begångna av arbetsgivaren. Hur ser du som chef på det?

”Vi vill bemöta alla med respekt och förståelse. Vi har en strävan att förklara så att individen förstår varför den fått en skuld. Det känns inte alls bra om det är så att någon upplevt att man känt sig anklagad. Då hoppas jag att vi får återkoppling så vi kan arbeta med frågan.” 

Hur arbetar skuldgruppen med dessa ärenden? Vilka rutiner har ni?

”Skuldgruppen arbetar ständigt med förbättringar. Försvarsmakten arbetar med att se över om vissa administrativa arbetsuppgifter kan tas över av annan person än närmaste chef och om formulär kan bli mer automatiserade. Försvarsmakten arbetar också med kommunikation till chefer inför helger och semestrar.”

Vad händer om en anställd inte kan betala tillbaka, exempelvis för att pengarna redan har spenderats?

”Medarbetaren får alltid hjälp med en avbetalningsplan som ska vara rimlig. Inom en myndighet som Försvarsmakten finns det inget lagstöd att exempelvis efterskänka pengar.”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarshögskolan gör fel som låter officerare utan forskarbehörighet fatta beslut i ärenden som kräver vetenskaplig kompetens. Det slår Universitetskanslerämbetet fast i ett yttrande. Hur FHS ska lösa bemanningen av berörda befattningar framöver är ännu inte beslutat.

Professorer vid FHS är kritiska till att Försvarshögskolans ledning inte följer högskolelagens krav om forskarkompetens för beslut som rör vetenskap och forskning.

I februari anmälde en grupp professorer vid Försvarshögskolan sin arbetsgivare till Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Professorerna var kritiska till att Försvarshögskolans ledning inte följde högskolelagens krav om forskarkompetens för beslut som rör vetenskap och forskning. Nu ger UKÄ professorerna rätt och i oktober kom beslutet att Försvarshögskolan måste följa högskolelagen även i detta avseende. Robert Egnell är rektor vid Försvarshögskolan: 

– Det är bra att vi får en avdömning i en fråga som vi brottats med sedan slutet av 1990-talet och definitivt sedan vi inrättades som högskola 2008. Det har varit något av en gråzon, men nu har vi beslut på vad som gäller, säger han.  

»Det har väl inte varit tillräckligt attraktivt att disputera som officer. «

Att Försvarshögskolan inte följt bestämmelserna i högskolelagen förklarar Robert Egnell med FHS behov av såväl vetenskaplig som militär kompetens. Att tillsätta berörda befattningar med disputerade officerare har inte varit möjligt eftersom det inte funnits tillräckligt många med den kompetensen, menar Robert Egnell. Försvarsmakten har de senaste decennierna satsat runt 20 miljoner kronor på att öka antalet forskarutbildade officerare, men intresset har varit svalt. 

– Jag vill inte spekulera i varför vi har för få disputerade officerare, men det har väl inte varit tillräckligt attraktivt att disputera som officer, säger Robert Egnell. 

RobertEgnell-1RE kopiera
Robert Egnell

Genom åren har det även framförts kritik mot att Försvarsmakten och Försvarshögskolan inte varit tillräckligt bra på att fånga upp de officerare som har disputerat och att dessa officerare istället valt en civil karriär. Hur ser du på det?

– Det är förstås lätt att vara efterklok, men här behöver nog både vi och Försvarsmakten vara självkritiska, säger Robert Egnell. 

Nu finns planer på att starta upp ett industridoktorandprogram i Försvarsmakten, något Officerstidningen rapporterade om i förra numret. Hur Försvarshögskolan ska lösa bemanningen efter kritiken från UKÄ är ännu oklart, men den 17 december ska FHS presentera en åtgärdsplan. 

– Innan vi återrapporterar till UKÄ kan jag inte svara på vilka förändringar det här kommer att medföra och vilka befattningar som berörs. Men vi bedriver redan högkvalitativa utbildningar på FHS. De medarbetare vi har i dag gör ett fantastiskt arbete och de kommer att behövas även framöver, säger Robert Egnell. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan sommaren 2020 har Försvarsmakten stått utan avtal för produktion av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Från och med i vår kommer denna kapacitet att finnas inom myndigheten. Hanteringen av skyddsvärd information och att kunna trycka tjänstekort i alla beredskaps­nivåer är två anledningar till beslutet.

Exempel ur "Försvarsmaktens interna bestämmelser om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar."

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar för att styrka innehavarens behörighet att fullgöra sina uppgifter. Det kan handla om att inneha skjutvapen i tjänsten eller att styrka sin identitet eller tjänsteställning för att få tillträde till objekt, lokaler och områden.

Sedan sommaren 2020 har Försvarsmakten inte haft något ramavtal för produktion av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Tidigare har tillverkning och förvaltning skett av extern leverantör, men när dåvarande upphandling löpte ut påbörjades ett arbete för att utreda olika alternativ. 

Det formella inriktningsbeslut som innebar att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort och övriga behörighetshandlingar i egen regi togs i våras. Därefter har en arbetsgrupp utrett och analyserat resurser, kostnader, säkerhetsskydd samt behov av infrastruktur.

Att det blir egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av försvarsmaktsanställdas personuppgifter och att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte ska exponeras utanför Försvarsmaktens lokaler, förklarar Anders Kylesten, chef för säkerhetsavdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet.

– Det som framkom kring Transportstyrelsen (När känslig information från Transportstyrelsen gjordes tillgänglig för icke säkerhetskontrollerad personal i utlandet, reds.anm) för några år sedan fick oss att tänka till. När vi skulle utreda frågan kring produktion av tjänstekort insåg vi snart att det är något som vi bör hålla inom Försvarsmakten. Det bygger på ett informationssäkerhetsperspektiv. Vi vill inte låta någon extern leverantör komma i kontakt med uppgifter om våra anställda, säger Anders Kylesten. 

»Vi vill inte låta någon extern leverantör komma i kontakt med uppgifter om våra anställda. «

En egen produktion innebär också att Försvarsmakten snabbare kan säkerställa sin försörjning av tjänstekort och övriga behörighetshandlingar genom kortare upphandlings- och säkerhetsskyddsprocesser, enligt Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelning på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

– Genom att ha produktion i egen regi kommer vi att ha förmågan oberoende av skyddsnivå. Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett beredskapsförhållanden, säger Maritha Küller. 

Under perioden från förra sommaren fram tills i dag har inte några behörighetshandlingar kunnat utfärdats till anställda inom myndigheten. Maritha Küller kan inte uttala sig kring hur stort behovet av nya tjänstekort kommer att vara när produktionen väl startar, men konstaterar att Försvarsmakten är en expanderande organisation i tillväxt. 

– Man kan anta att det är en kö för tjänstekort. Jag bedömer att kapaciteten vi har kommer att kunna hantera behovet relativt omgående. Det kommer inte att vara hindrande. Vi har satt upp en produktionskapacitet som kommer att kunna hantera tillväxt. Så i nuläget kommer vi att kunna producera det som behövs, säger Maritha Küller. 

kuller
Maritha Küller

Hur många av Försvarsmaktens anställda har inte ett giltigt tjänstekort i dag? Vad blir följderna rent konkret av detta? 

– Hur många det rör sig om kommer vi inte att svara på utifrån ett sekretessperspektiv. Följderna för de anställda blir att man följer lokal rutin hos respektive organisationsenhet. Min bild är att man använder andra identifikationshandlingar och har infört särskilda rutiner och procedurer. 

Produktionsutrustningen är beställd och arbetsgruppen tittar nu på alla rutiner kopplat till produktionen som planeras att starta i vår. 

– Just nu förbereder vi inför att vi ska ha en produktionsutrustning och tillhörande system på plats. När all utrustning är levererad ska den placeras i en lokal. Vi ser att vi kommer att ha allt på plats i februari och då också inleda en testperiod för att pröva helheten med produktionsutrustning och all kringutrustning. Om allt går som planerat kommer vi att trycka det första kortet officiellt den 31 mars, säger Maritha Küller.

FAKTA

Tjänstekort i Försvarsmakten 
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är Försvarsmaktens kravställare avseende tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Det är Must som anger vilka tjänstekort och övriga behörighetshandlingar Försvarsmakten ska ha (tjänstekort, värnpliktskort, militärpoliskort) samt vilken information som ska finnas på Försvarsmaktens tjänstekort och övriga behörighetshandlingar. Varje myndighet som utfärdar tjänstekort har skyldighet att föra ett tjänstekortsregister i enlighet med förordning (1958:272) om tjänstekort.
Källa: Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post