Fler incitament behövs för att konvertera till specialistofficer

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.

Beslutet att införa trebefälsystemet i Försvarsmakten har skapat stor diskussion. Huruvida beslutet är rätt eller fel avser jag inte ha någon synpunkt på då det är ett beslut som är taget och därmed är jag lojal med beslutet. Däremot vill jag ta upp frågan om motiv till att man skall konvertera till specialistofficer. Som läget är nu så kan jag inte i dag peka på några konkreta anledningar till att konvertera från officer till specialistofficer. När jag själv konverterade 2013 så fanns det två incitament. Dels bestod min tjänstegren av enbart specialistofficerare och skulle jag då fortsätta inneha en ledande ställning inom tjänstegrenen så var det omöjligt för mig ur ledarskapssynpunkt att kvarstå såsom kapten medan jag skulle försöka motivera de yngre att bli specialistofficerare. Och dels var det en fråga om lön då jag fick rekommendationen att byta till specialistofficer därför att det fanns ett annat löneutrymme än det att jag skulle ha haft som kapten.

När jag i dag får frågan varför man skall konvertera från officer till specialistofficer så kan jag tyvärr inte peka på några självklara anledningar. En gissning jag har är att löneutvecklingen kommer att bli bättre men det förutsätter att dagens lönestruktur där löneökningar bygger på byte av befattning i stället för yrkesskicklighet förändras till att premiera det senare för specialistofficerare framför att byta befattning. Tyvärr är ju detta endast en spekulation från min sida men det förutsätter som sagt en ändring av formerna för lönebildning inom Försvarsmakten. Jag hade oerhört gärna velat kunna peka på att det finns helt andra möjligheter för kompetensutveckling för en specialistofficer inom det område som vederbörande vill fördjupa sig i men även här har jag svårt att hitta kvalificerade fördjupningsmöjligheter. Det finns helt enkelt för lite tänkt i utvecklingen av specialistofficerare. Det enda jag kan peka på som händer med den som konverterar är att man får andra gradbeteckningar och i marinen får man samma mössmärke som när man var kadett. Det kan synas som en liten detalj, men när det kommer till detta att många ser konverteringen till specialistofficer och fanjunkares grad som en degradering – då framstår bytet av mössmärke till det man hade under sin officersutbildning som ytterligare ett bevis på att man inte uppskattas av arbetsgivaren. 

Att personal tvingas konvertera till specialistofficerare och i huvudsak får en grad som i praktiken tjänsteställningsmässigt sett innebär en degradering gör detta svårt. Detta kommer inte på något sätt att gagna den uppbyggnad av skrå- och kåranda som har påbörjats inom specialistofficerskåren i marinen. Snarare så kommer det att ha nedbrytande effekt då kåren skall fyllas på med personal som absolut inte ser sig vara varken specialistofficer eller har någon djupare kunskap inom någon tjänstegren eller funktion. 

» Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialist­officerarna. «

Ett problem som kommer att uppstå främst inom marinen är att ett stort antal av de berörda officerarna är i teknisk tjänst. Då marinen inte har någon grundrekrytering av tekniska officerare så är ju denna kategori synnerligen viktig att omhänderta. Skulle det bli ett stort tapp här av personal så kommer marinen att lida allvarligt avbräck både i sitt vidmakthållande, sitt utvecklingsarbete och i arbetet på högre staber

Som jag tidigare nämnt ska vi inte gå i polemik mot detta beslut då det är att betrakta som en order som skall genomföras. Vad jag däremot vill göra är att komma med ett antal förslag för att att underlätta den kommande processen att konvertera officerare till specialistofficerare. Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialistofficerarna både sådana som konverteras i och med detta beslut och dem som redan är specialist-officerare i marinen. 

Mina förslag för marinen är som följer:

• Skapa ett lönesystem som inte enbart kräver att man byter organisationsenhet eller befattning för att få högre lön utan att även djup yrkesskicklighet belönas. Observera dock att djup yrkesskicklighet inte alltid är lika med lång tjänstetid eller tid i befattning.

• Företrädare för specialistofficerarna måste sitta med i lokal PFN och tala för specialistofficerarna ur ett yrkesskicklighetsperspektiv.

• Yrkesutvecklingsplanerna måste utvecklas så att de även skapar förutsättningar för individen att komplettera den gymnasiekompetens som fördjupande kortare högskolekurser kräver. Samt att dessa kortare högskolekurser blir en del av specialistofficerens yrkesutveckling.

• Ge tekniker möjlighet att bli högskoleingenjörer så att de blir konverteringsbara till OF.

• Skicka SO ur marinen på befattningar på högre utländska staber eller som lärare på utländska skolor. Detta skall vara kvalificerade befattningar och inte kaffekokar- eller chaufförsjobb.

• Marinen behöver få igång ett diskussionsforum för ledarskapsutveckling och utveckling av SO-systemet som inte bara är begränsat till aktiviteter kopplade till SOU och HSOU.

• Ge marinens specialistofficerare ett värdigt mössmärke. 

Det måste till ett ”stimulanspaket” liknande de ovan beskrivna punkterna för SO om vi skall klara av att slutföra utvecklingen av trebefälssystemet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post