Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler incitament behövs för att konvertera till specialistofficer

Det behövs fler incitament till varför man ska konvertera från officer till specialistofficer, menar insändarskribenten Håkan Lindberg och resonerar kring vad som gjorde att han konverterade 2013. ”När jag i dag får frågan varför man skall konvertera så kan jag tyvärr inte peka på några självklara anledningar”, skriver han.

Håkan Lindberg, Förvaltare
Foto: Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Beslutet att införa trebefälsystemet i Försvarsmakten har skapat stor diskussion. Huruvida beslutet är rätt eller fel avser jag inte ha någon synpunkt på då det är ett beslut som är taget och därmed är jag lojal med beslutet. Däremot vill jag ta upp frågan om motiv till att man skall konvertera till specialistofficer. Som läget är nu så kan jag inte i dag peka på några konkreta anledningar till att konvertera från officer till specialistofficer. När jag själv konverterade 2013 så fanns det två incitament. Dels bestod min tjänstegren av enbart specialistofficerare och skulle jag då fortsätta inneha en ledande ställning inom tjänstegrenen så var det omöjligt för mig ur ledarskapssynpunkt att kvarstå såsom kapten medan jag skulle försöka motivera de yngre att bli specialistofficerare. Och dels var det en fråga om lön då jag fick rekommendationen att byta till specialistofficer därför att det fanns ett annat löneutrymme än det att jag skulle ha haft som kapten.

När jag i dag får frågan varför man skall konvertera från officer till specialistofficer så kan jag tyvärr inte peka på några självklara anledningar. En gissning jag har är att löneutvecklingen kommer att bli bättre men det förutsätter att dagens lönestruktur där löneökningar bygger på byte av befattning i stället för yrkesskicklighet förändras till att premiera det senare för specialistofficerare framför att byta befattning. Tyvärr är ju detta endast en spekulation från min sida men det förutsätter som sagt en ändring av formerna för lönebildning inom Försvarsmakten. Jag hade oerhört gärna velat kunna peka på att det finns helt andra möjligheter för kompetensutveckling för en specialistofficer inom det område som vederbörande vill fördjupa sig i men även här har jag svårt att hitta kvalificerade fördjupningsmöjligheter. Det finns helt enkelt för lite tänkt i utvecklingen av specialistofficerare. Det enda jag kan peka på som händer med den som konverterar är att man får andra gradbeteckningar och i marinen får man samma mössmärke som när man var kadett. Det kan synas som en liten detalj, men när det kommer till detta att många ser konverteringen till specialistofficer och fanjunkares grad som en degradering – då framstår bytet av mössmärke till det man hade under sin officersutbildning som ytterligare ett bevis på att man inte uppskattas av arbetsgivaren. 

Att personal tvingas konvertera till specialistofficerare och i huvudsak får en grad som i praktiken tjänsteställningsmässigt sett innebär en degradering gör detta svårt. Detta kommer inte på något sätt att gagna den uppbyggnad av skrå- och kåranda som har påbörjats inom specialistofficerskåren i marinen. Snarare så kommer det att ha nedbrytande effekt då kåren skall fyllas på med personal som absolut inte ser sig vara varken specialistofficer eller har någon djupare kunskap inom någon tjänstegren eller funktion. 

» Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialist­officerarna. «

Ett problem som kommer att uppstå främst inom marinen är att ett stort antal av de berörda officerarna är i teknisk tjänst. Då marinen inte har någon grundrekrytering av tekniska officerare så är ju denna kategori synnerligen viktig att omhänderta. Skulle det bli ett stort tapp här av personal så kommer marinen att lida allvarligt avbräck både i sitt vidmakthållande, sitt utvecklingsarbete och i arbetet på högre staber

Som jag tidigare nämnt ska vi inte gå i polemik mot detta beslut då det är att betrakta som en order som skall genomföras. Vad jag däremot vill göra är att komma med ett antal förslag för att att underlätta den kommande processen att konvertera officerare till specialistofficerare. Mitt förslag är att man genomför ett arbete för att generellt sett höja statusen bland specialistofficerarna både sådana som konverteras i och med detta beslut och dem som redan är specialist-officerare i marinen. 

Mina förslag för marinen är som följer:

• Skapa ett lönesystem som inte enbart kräver att man byter organisationsenhet eller befattning för att få högre lön utan att även djup yrkesskicklighet belönas. Observera dock att djup yrkesskicklighet inte alltid är lika med lång tjänstetid eller tid i befattning.

Liknande läsning:

• Företrädare för specialistofficerarna måste sitta med i lokal PFN och tala för specialistofficerarna ur ett yrkesskicklighetsperspektiv.

• Yrkesutvecklingsplanerna måste utvecklas så att de även skapar förutsättningar för individen att komplettera den gymnasiekompetens som fördjupande kortare högskolekurser kräver. Samt att dessa kortare högskolekurser blir en del av specialistofficerens yrkesutveckling.

• Ge tekniker möjlighet att bli högskoleingenjörer så att de blir konverteringsbara till OF.

• Skicka SO ur marinen på befattningar på högre utländska staber eller som lärare på utländska skolor. Detta skall vara kvalificerade befattningar och inte kaffekokar- eller chaufförsjobb.

• Marinen behöver få igång ett diskussionsforum för ledarskapsutveckling och utveckling av SO-systemet som inte bara är begränsat till aktiviteter kopplade till SOU och HSOU.

• Ge marinens specialistofficerare ett värdigt mössmärke. 

Det måste till ett ”stimulanspaket” liknande de ovan beskrivna punkterna för SO om vi skall klara av att slutföra utvecklingen av trebefälssystemet. 

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: