I studien har forskare vid FOI studerat återetableringen av regementena i Kristinehamn, Falun och Sollefteå – inklusive Östersund – och bedömt anläggningstiden utifrån ett infrastrukturperspektiv. Med hänvisning till bygglovsprocesser och miljötillstånd drar rapportförfattarna slutsatsen att det kommer ta någonstans mellan fem och tio år att få den permanenta infrastrukturen på plats. Det ska ställas mot totalförsvarsbeslutet med krav på etablering av nya regementen 2021-2025 med full kapacitet 2026-2030.
– Tidsplanen är väldigt ambitiös och med tydliga tidsspann. Troligen kommer infrastrukturen vara på plats närmare 2030 snarare än 2026. Det kan vara bra för Försvarsmakten att ha med sig i planeringen av övriga delar av verksamheten så att förväntningarna blir realistiska och motsvarar verkligheten, säger Maria Ädel, forskare vid FOI som lett arbetet med studien.
En av flaskhalsarna i upprättandet av infrastruktur är bygglovstillstånd. Bygglovsärenden hanteras i respektive kommun och är ofta omfattande och tidskrävande processer med möjligheter till överklaganden. I FOI-rapporten lyfts återetableringen av P 18 på Gotland fram som exempel. Beslutet om en permanent stridsgrupp på ön fattades i juni 2015 och fortfarande är inte alla permanenta byggnader färdigställda. Detta trots att Försvarsmakten slapp kravet om upprättande av detaljplan på Gotland, något som annars brukar ta minst 1,5 och 4 år. Finns det dessutom konkurrerande intressen kan det ta fem år eller mer innan en detaljplan är på plats.
– På Gotland slapp man kravet på detaljplan men det var gränsfall. Sannolikt kommer det att behövas detaljplaner på de orter där man nu ska bygga nytt, säger Maria Ädel.
Maria Ädel, forskare vid FOI
En annan tidskritisk faktor under tillväxten är miljötillstånd för skjut- och övningsfält. Att få utökade eller nya miljötillstånd är ofta omfattande processer där ett stort antal frågor kopplade till människor, djur och natur ska utredas. Enligt FOI-rapporten tar det i normalfallet mellan sju och tio år att få ett miljötillstånd på plats. På de orter där Försvarsmakten nu ska återetableras finns redan vissa miljötillstånd, men enligt FOI-rapporten går det inte att utesluta att miljötillstånden kommer att behöva omprövas.
– I exempelvis Sollefteå är miljötillståndet från 1994. Sedan dess har miljöbalken införts i miljölagstiftningen och tillståndet är heller inte prövat mot EU:s lagstiftning. Försvarsmakten kan också vilja utöka verksamheten på skjutfälten eller ha en annan typ av verksamhet och det kräver också nya miljötillstånd. Det är viktigt att se över detta tidigt i processen eftersom miljötillstånden är gränssättande för övningsverksamheten, säger Maria Ädel.
Hon konstaterar också att processerna kring bygglov och miljötillstånd inte går att runda eller skynda på. De följer vissa på förhand givna steg som måste följas. Försvarsmakten har i sitt budgetunderlag föreslagit vissa regellättnader för att snabba på den byråkratiska hanteringen vid tillståndsgivning och därmed underlätta tillväxten. Bland annat vill man ha en ändring i miljöbalken som gör att kravet om yttrande från domstolen tas bort så att ärenden kan överlämnas direkt till regeringen för avgörande. Totalförsvarets forskningsinstitut rekommenderar i sin rapport en mer strategisk styrning av infrastrukturinvesteringar som är mindre detaljerade och där flera rambeslut ska kunna fattas vid ett och samma tillfälle. Ett annat sätt att hantera de långdragna tillståndsprövningarna är att hitta tillfälliga lösningar medan de juridiska processerna har sin gång.
– Ett alternativ för att komma på plats tidigare är att bygga baracker eller hyra in sig i befintliga lokaler, som man gjorde på Gotland. Men den typen av temporära lösningar innebär merkostnader som måste tas ställning till. För miljötillstånden finns en möjlighet att ansöka om ett verkställighetsförordnande för att kunna öva under tiden som miljöprövningsprocessen pågår, men det är inte självklart att ett sådant godkänns, säger Maria Ädel.
