Mer pengar ger inte automatiskt ökad förmåga 

Nedskärningar har vänts till tillväxt och framtidstro. Men mer resurser innebär inte per automatik ökad försvarsförmåga. Expansionen måste ske kontrollerat och med personalen för ögonen, annars finns risk att den förväntade outputen uteblir. Intervjuer med anställda och värnpliktiga tyder på att organisationen inte hänger med i alla delar i den pågående förändringen.

Under tillväxt ökar risken för rollkonflikter. Det kan i sin tur leda till att medarbetare inte trivs på sina arbetsplatser eller blir mindre effektiva.

Mellan 2019 och 2021 har jag och kollegor genomfört cirka 130 intervjuer ute på förband och flottiljer. Informanterna har inbegripit allt ifrån kompanibefäluttagna (KB) värnpliktiga till rutinerade specialistofficerare och officerare som utbildats i det gamla NBO-systemet. Syftet med intervjuerna har varit att studera viljan till fortsatt engagemang i Försvarsmakten, inträdet i arbetslivet (alltså Försvarsmakten) och kunskap i officersyrket. Som ett övergripande tema har organisatorisk tillväxt hovrat över intervju- och analysarbetet. Det har knappast undgått någon i denna läsekrets att Försvarsmakten genomgår en tillväxtfas efter flera decennier av nedskärningar. Men vad är tillväxt egentligen och hur är tillväxt för Försvarsmakten definierad? Om vi problematiserar begreppet kan vi konstatera att tillväxt inte är ett entydigt begrepp. Det kanske viktigaste att ha i åtanke är att tillväxt inte per automatik betyder mer, det vill säga mer input står inte nödvändigtvis i proportion till output. Tillväxt kan därutöver vara svår att realisera: Externa omständigheter påverkar och kan vara svåra att kalkylera med, som covid-19-pandemin. I ljuset av att Försvarsmaktens tillväxtfas sträcker sig över minst ett drygt decennium behöver den rimligtvis placeras i relation till personalens arbetsbelastning: ”Det spelar ingen roll hur mycket pengar vi har, för att vi har inte tillräckligt med folk som kan utbilda om vi inte börjar stryka saker”, som en major uttryckte det. Tillväxt tar tid, den sker inte över en natt och kommer inte automatiskt med en knapptryckning eller politiska beslut. Och, nota bene, tillväxt är inte bara en fråga om att växa genom rekrytering. Det handlar minst lika mycket om att personal ska vilja stanna kvar i Försvarsmakten.

Ett stort förändringsarbete kommer ofta med ett starkt budskap eller ett antal generaliseringar som motiverar sagda transformation. ”Organisationen behöver gå i en annan riktning”, ”Vi måste möta samhällets/omvärldens krav” och ”Se hur de gör i andra organisationer”, är budskap som känns igen från de allra flesta organisatoriska förändringsarbeten, Försvarsmakten inkluderad. Att se fram emot att den nya ordningen utvecklas till en lämplig strategi för organisationen och de anställda, för ingen vill ju bli betraktad som en dinosaurie?! Vad som är mindre självklart är hur ovanstående retoriska budskap ska omsättas i praktiken. För Försvarsmakten är det därför extra tydligt att organisationen måste hjälpa de anställda att navigera i arbetet. De strategiska målsättningarna är satta till 2025, 2030, 2035, men för de anställda är arbetsbelastningen här och nu.   

» Tillväxt tar tid; den sker inte över en natt och kommer inte automatiskt med en knapp­tryckning eller politiska beslut. «

För organisationen innebär också ofta ett grundläggande förändringsarbete risken att klampa i endera framgångsfällan eller misslyckandefällan. Framgångsfällan innebär att handlingar som tidigare ledde till framgång upprepas och organisationen utvecklar färdigheter som inte passar för nya idéer eller utmaningar. Kanske likt den informant som sa: ”Hurra, värnplikten löser alla problem!” med tankarna tillbaka till åttiotalets värnpliktsutbildning som inte är värnplikt anno 2022. Misslyckandefällan betyder att organisationen ägnar alltför mycket energi och resurser åt utforskande och otålighet. Misslyckas man prövar man något nytt och överdrivet mycket tid går åt till att utforska. ”Vi behöver inte göra för stora roderutslag” formulerade en kapten sig. Svaret på vilken väg man bör gå finns sannolikt någonstans däremellan. 

Någonting som också kan vara tätt sammankopplat med förändringsarbete och tillväxt, är synen på roller och rollkonflikter. Det har varit framträdande i vårt intervjuunderlag. Under KB-intervjuerna har det framkommit att det råder oklarheter om vad ett kompanibefäl är, det vill säga vilken roll ett kompanibefäl ska ha i grundorganisationen, men även i krigsorganisationen. Det beror delvis på att kategorin är återinförd och att det organisatoriska minnet verkar vara kort, men även för att det inte verkar finnas information tillgänglig hos varken KB-elever eller befäl. För nyutexaminerade fänrikar och sergeanter manifesterar sig de otydliga rollerna på flera sätt. Vissa fänrikar kommer ut som plutonchefer direkt efter Officersprogrammet, medan andra börjar som instruktörer eller motsvarande och blir plutonchefer först efter tre, fyra år. Flera sergeanter menar att de inte alls landade där de ville efter examen, utan hamnade på grundutbildningskompaniet där det saknades personal. Ibland var det oklart vem i den befintliga personalen som skulle sätta in den nya i jobbet. Följden blev att det kunde ta månader innan datorn kom eller tills de fick ett passerkort så att de kunde gå på toaletten själva, utan att behöva be en kollega följa med. Den erfarna NBO-officeren fastställde: ”Det här är den första gången i min yrkeskarriär som jag inte ska tänka nedskärning inför nästa år, vilken roll ska jag ikläda mig nu? Nu ska jag attrahera, rekrytera och behålla personal.” 

Rollkonflikter kan ta sig olika uttryck och en och samma roll kan innehålla oförenliga förväntningar. Som plutonchefsrollen där cheferna kräver en sak, soldaterna en annan och medarbetarna en tredje. Det kan finnas konflikter mellan samtidiga roller, du är bataljon-chef, mamma och tränare för fotbollslaget. För Försvarsmakten är kanske specifikt konflikt mellan egen uppfattning om roll och andras förväntningar på rollen den konflikt som är mest märkbar. Om man som officer också känner att det råder en konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem, uppstår ytterligare en rollkonflikt. 

Ovanstående beskriver de potentiella rollkonflikter som kan uppstå i en organisation som karakteriseras av tillväxt. Lägg därtill implementering av trebefälssystem, återinförd reservofficersutbildning, värnplikt och en specialistofficerskår där karriärvägarna är tämligen otydliga, så framstår det tämligen angeläget med tydlighet på alla nivåer avseende vad som förväntas av individ, grupp, kategori och så vidare. Tydlighet i uppdrag, roller och förväntningar och klarhet i beslutsprocesser är en grundförutsättning för en god samarbetskultur som förebygger rollkonflikter. Därutöver fordras olika typer av forum för att kunna väcka diskussioner, prata om kultur, värdegrund och diskutera hur man kan förbättra sina roller. Samtliga informanter i våra intervjuer beskriver situationen på jobbet som ganska rörig just nu, och det är av vikt att medarbetare har en rimlig arbetssituation där den tillfälligt (?) höga arbetsbelastningen och röran inte får bli ett permanent förhållande. En god balans mellan arbete och övrig tid för medarbetarna är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna behålla sin personal över tid och således kunna tillväxa i planerad takt. Sist men inte minst krävs ett gott ledarskap. Chefer på alla nivåer måste ges förutsättningar att praktisera ett gott ledarskap och samtidigt få handledning och stöd, något som är lätt att prioritera ner när organisationen växer. Viktigt är att inte: 1. tro att saker löser sig med tiden (bara vi kör på ett tag försvinner konflikten), 2. utse syndabockar (jobbiga officerare som motsätter sig omgalonering) och 3. strunta i rollkonflikten och låtsas att den inte finns (det vi inte pratar om finns inte).

johan österberg
Johan Österberg, filosofie doktor i psykologi vid Försvarshögskolan och forskar om personalför­sörjning inom Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Förra våren tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning av automatkarbin 24, skriver FMV i en artikel. Under våren kommer runt 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök.
Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24. Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat eld- och utgångshastighet och träffbild.

Försvarsmakten har länge haft behov av att modernisera sina eldhandvapen. Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24, automatkarbinen i kaliber 5,56, skriver myndigheten i en artikel. Försvarsmaktens benämning på vapnet är automatkarbin 24.

– Vi gör en slitageskjutning, vilket innebär att vi under testperioden skjuter 30 000 skott med ett vapen. Antalet skott motsvarar vapnets livslängd. Vi ser så att alla delar håller, att inget går sönder och att vapnet fungerar enligt krav, säger Tony Ferm, systemingenjör vid FMV test och evaluering, i artikeln på FMV:s webbplats.

Innan leverans sker till Försvarsmakten genomför FMV verifiering och validering av de nya eldhandvapnen. I det här fallet innebär det att provskjutningen görs enligt Natostandard D14, skriver FMV. I standarden står beskrivet vilka krav som vapnet ska klara, hur testet ska genomföras och hur man ska bedöma fel som kan uppstå, som exempelvis eldavbrott.

» Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat. «

Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat sådant som eld- och utgångshastighet och träffbild. Säkerhetsgränser fastställs också, som hur många skott man kan skjuta innan pipan behöver bytas och hur mycket man kan skjuta innan vapnet blir för varmt, skriver FMV.

Syftet med verifieringen och valideringen är att kontrollera att vapnen uppfyller de krav som Försvarsmakten ställt. Leverantören Sako har också genomfört slitageskjutningar.

– Vi måste verifiera deras resultat. En skillnad mellan leverantören och FMV är att vi skjuter med olika ammunition, de använder Natoammunition medan vi skjuter med den ammunition som Försvarsmakten använder, säger Tony Ferm i artikeln. 

Hittills har provskjutningen av självskyddsvapen, SSV 24, gått bra, enligt Försvarets materielverk.

– Vi skjuter 2 000 skott om dagen, vilket är vad en soldat gör på ett år. Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat, säger Niklas Magnusson, FMV verksamhetsområde armé, som ansvarar för verifieringen av eldhandvapnen, i artikeln.

Under våren, när verifieringen av vapnen är klar, kommer FMV att leverera runt 200 vapen till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök. Innan årets slut kommer FMV att leverera mellan 5 000 och 7000 vapen till Försvarsmakten, skriver FMV.

I ett nyhetsbrev från arméns införandegrupp för eldhandvapen den 23 februari står att leveranser av vapen kommer att ske i mindre omgångar över tid istället för större engångsleveranser. ”Det gör att fler vapen kommer på plats tidigare och underlättar även för logistiken vid mottagandet”, skriver överste Michael Carlén, chef för Fjärde brigaden och införandeledare för nya eldhandvapen i nyhetsbrevet.

Han fortsätter: ”Med nuvarande tidslinjal kommer de första leveranserna påbörjas under våren 2024 för att därefter skalas upp under resten av året. De initiala vapnen kommer att användas för utbildning av instruktörer och tekniker för att därefter övergå i truppförsök på förband. Utbildningen för instruktörer liksom utbildningen för tekniker är båda planerade att genomföras under våren.”

De förband som initialt är utpekade för inledande truppförsök är K 4, F 21, Amf 1 samt P 7, skriver införandeledaren. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Ett fel i en nödutfällningsventil var den utlösande faktorn när ett Jas 39 C Gripen landade i för hög fart och utan bromsförmåga på Ronneby flygplats i november 2022. Nu vill Statens haverikommission att såväl Försvarsmakten som flygplanstillverkaren Saab vidtar åtgärder.
Under en mörkerövning vid F 17 drabbades ett av flygplanen av en felindikation på landningsstället. Piloten avbröt och gjorde en nödlandning i Ronneby med skador på planet som följd. Vid utredningen fann man att liknande incidenter också hänt i Ungern och Grekland.

Den 7 november 2022 genomförde flera förband från Blekinge flygflottilj, F 17, en mörkerövning öster om Öland. Cirka 40 minuter in i övningen fick piloten i ett av planen en felindikation om att landstället inte var låst i uppfällt läge. Därefter följde en rad felmeddelanden och varningar och styrförmågan försämrades.

Piloten avbröt övningen och vände tillbaka mot flygplatsen i Ronneby där han tvingades landa i för hög fart och utan fungerade bromsar på hjulen. Flygplanet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan. Piloten klarade sig oskadd men planet fick omfattande skador.

– Händelsen var allvarlig. Piloten hamnade i en komplex situation med flera följdfel och han fick en massa varningar som gjorde det svårt att tolka vilken felbild han hade. Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission (SHK). 

Enligt SHK:s rapport som publicerades i början av februari utlöses problemen av ett fel i en nödutfällningsventil som i sin tur triggade igång en mängd andra fel och varningssignaler. I rapporten lyfts också en liknande händelse med ett Jas-plan i Ungern 2015 fram. Även i Grekland uppdagades 2007 ett fel i samma ventilenhet på ett Jas Gripen, men den gången upptäcktes felet innan planet hunnit lyfta från marken.

Efter haveriet i Ronneby har Saab återkallat alla nödutfällningsventiler som är mer än 20 år gamla och även vidtagit vissa andra åtgärder.

» Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt. «

Med hänsyn till de tidigare händelserna, borde Saab ha agerat tidigare?

– Det är svårt för oss att svara på. Vi har inte kunnat ta del av den ungerska haveriutredningen i sin helhet och händelsen i Aten har vi bara hört talas om, säger Håkan Josefsson.

Utöver det som redan har gjorts vill Statens haverikommission att det genomförs en översyn av felpresentationslogiken i den aktuella flygplansmodellen för att minska arbetsbelastningen för piloten om något liknande skulle inträffa igen.

Håkan Josefsson-SHK-2024
Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission

I samband med haveriet i Ronneby uppdagades också problem i kommunikationen mellan den kommunala räddningstjänsten, SOS alarm och den militära räddningsstyrkan inne på flygflottiljen. Missförstånden som uppstod ledde till att räddningsinsatsen blev fördröjd med någon minut.

– I det här fallet var det ingen fara och piloten kunde ta sig ur planet på egen hand. Men om det hade brunnit eller blivit ett större skadeutfall hade tiden varit kritisk och det är därför vi ger rekommendationen att Försvarsmakten och SOS alarm ska säkerställa att kommunikationen mellan dem fungerar, säger Håkan Josefsson.

Senast den 6 maj ska besked om vidtagna åtgärder lämnas till SHK.

Statens haverikommission riktar följande rekommendationer med anledning av olyckan vid Blekinge flygflottilj

Försvarsmakten rekommenderas att:

• I samråd med Saab AB analysera vilka säkerhetsvinster och effekter i övrigt en ändrad delkretsavstängningslogik i hydraulsystemet för Jas 39 Gripen skulle innebära.

• Utvärdera räddningsinsatsen i syfte att säkerställa en tillfredsställande radiokommunikation mellan militära flygplatsers räddningsstyrka och kommunal räddningstjänst.

Saab AB rekommenderas att:

• Genomföra en översyn av felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen vid återkommande fel i syfte att minska arbetsbelastningen för piloten vid en liknande händelse.

• Vidta åtgärder för att säkerställa att felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen ger piloten en tydlig varning vid totalt bromsbortfall.

SOS alarm rekommenderas att:

• Sprida erfarenheterna från den aktuella larmhanteringen till övriga larmcentraler inom SOS alarm.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Svenska stabsofficerare kommer att delta i den EU-ledda insatsen Aspides i Röda havet. Det står klart efter ett beslut från regeringen på torsdagen. Operationen ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat Huthirebellerna.
En italiensk fregatt eskorterar ett civilt handelsfartyg i operation Aspides. Foto: Italienska marinen.

Efter huthiernas attacker mot internationell sjöfart i Röda havet beslutade EU:s utrikesråd i februari att inrätta en militär marin insats som ska bidra till att skydda civila fartyg i området.

Sjöfartsskyddsinsatsen Eunavfor Aspides, eller operation Aspides, har i uppgift är att ledsaga och skydda fartyg mot attacker i Röda havet och i närliggande områden. På torsdagen kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att placera upp till tio stabsofficerare i den EU-ledda insatsen.

– Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. Attackerna mot civila fartyg är ett allvarligt hot mot detta och behöver motverkas. Sveriges bidrag till EU-insatsen Eunavfor Aspides är därför viktigt för vår gemensamma säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

» Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. «

Ambitionen är att ha officerare på plats i början av mars, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Inledningsvis planerar Försvarsmakten för att ha tre stabsofficerare på det operativa högkvarteret i Larissa i Grekland. En stabsofficer kommer också att placeras på styrkans ledningsfartyg ute till havs, enligt myndigheten.

Operationsområdet sträcker sig främst över de stora sjö- och handelsvägarna i Röda havet samt i vattnen utanför Yemen och Oman.

Beslutet om svenskt deltagande med upp till tio stabsofficerare i Eunavfor Aspides gäller fram till och med den 19 februari 2025.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.