Mer pengar ger inte automatiskt ökad förmåga 

Nedskärningar har vänts till tillväxt och framtidstro. Men mer resurser innebär inte per automatik ökad försvarsförmåga. Expansionen måste ske kontrollerat och med personalen för ögonen, annars finns risk att den förväntade outputen uteblir. Intervjuer med anställda och värnpliktiga tyder på att organisationen inte hänger med i alla delar i den pågående förändringen.

Under tillväxt ökar risken för rollkonflikter. Det kan i sin tur leda till att medarbetare inte trivs på sina arbetsplatser eller blir mindre effektiva.

Mellan 2019 och 2021 har jag och kollegor genomfört cirka 130 intervjuer ute på förband och flottiljer. Informanterna har inbegripit allt ifrån kompanibefäluttagna (KB) värnpliktiga till rutinerade specialistofficerare och officerare som utbildats i det gamla NBO-systemet. Syftet med intervjuerna har varit att studera viljan till fortsatt engagemang i Försvarsmakten, inträdet i arbetslivet (alltså Försvarsmakten) och kunskap i officersyrket. Som ett övergripande tema har organisatorisk tillväxt hovrat över intervju- och analysarbetet. Det har knappast undgått någon i denna läsekrets att Försvarsmakten genomgår en tillväxtfas efter flera decennier av nedskärningar. Men vad är tillväxt egentligen och hur är tillväxt för Försvarsmakten definierad? Om vi problematiserar begreppet kan vi konstatera att tillväxt inte är ett entydigt begrepp. Det kanske viktigaste att ha i åtanke är att tillväxt inte per automatik betyder mer, det vill säga mer input står inte nödvändigtvis i proportion till output. Tillväxt kan därutöver vara svår att realisera: Externa omständigheter påverkar och kan vara svåra att kalkylera med, som covid-19-pandemin. I ljuset av att Försvarsmaktens tillväxtfas sträcker sig över minst ett drygt decennium behöver den rimligtvis placeras i relation till personalens arbetsbelastning: ”Det spelar ingen roll hur mycket pengar vi har, för att vi har inte tillräckligt med folk som kan utbilda om vi inte börjar stryka saker”, som en major uttryckte det. Tillväxt tar tid, den sker inte över en natt och kommer inte automatiskt med en knapptryckning eller politiska beslut. Och, nota bene, tillväxt är inte bara en fråga om att växa genom rekrytering. Det handlar minst lika mycket om att personal ska vilja stanna kvar i Försvarsmakten.

Ett stort förändringsarbete kommer ofta med ett starkt budskap eller ett antal generaliseringar som motiverar sagda transformation. ”Organisationen behöver gå i en annan riktning”, ”Vi måste möta samhällets/omvärldens krav” och ”Se hur de gör i andra organisationer”, är budskap som känns igen från de allra flesta organisatoriska förändringsarbeten, Försvarsmakten inkluderad. Att se fram emot att den nya ordningen utvecklas till en lämplig strategi för organisationen och de anställda, för ingen vill ju bli betraktad som en dinosaurie?! Vad som är mindre självklart är hur ovanstående retoriska budskap ska omsättas i praktiken. För Försvarsmakten är det därför extra tydligt att organisationen måste hjälpa de anställda att navigera i arbetet. De strategiska målsättningarna är satta till 2025, 2030, 2035, men för de anställda är arbetsbelastningen här och nu.   

» Tillväxt tar tid; den sker inte över en natt och kommer inte automatiskt med en knapp­tryckning eller politiska beslut. «

För organisationen innebär också ofta ett grundläggande förändringsarbete risken att klampa i endera framgångsfällan eller misslyckandefällan. Framgångsfällan innebär att handlingar som tidigare ledde till framgång upprepas och organisationen utvecklar färdigheter som inte passar för nya idéer eller utmaningar. Kanske likt den informant som sa: ”Hurra, värnplikten löser alla problem!” med tankarna tillbaka till åttiotalets värnpliktsutbildning som inte är värnplikt anno 2022. Misslyckandefällan betyder att organisationen ägnar alltför mycket energi och resurser åt utforskande och otålighet. Misslyckas man prövar man något nytt och överdrivet mycket tid går åt till att utforska. ”Vi behöver inte göra för stora roderutslag” formulerade en kapten sig. Svaret på vilken väg man bör gå finns sannolikt någonstans däremellan. 

Någonting som också kan vara tätt sammankopplat med förändringsarbete och tillväxt, är synen på roller och rollkonflikter. Det har varit framträdande i vårt intervjuunderlag. Under KB-intervjuerna har det framkommit att det råder oklarheter om vad ett kompanibefäl är, det vill säga vilken roll ett kompanibefäl ska ha i grundorganisationen, men även i krigsorganisationen. Det beror delvis på att kategorin är återinförd och att det organisatoriska minnet verkar vara kort, men även för att det inte verkar finnas information tillgänglig hos varken KB-elever eller befäl. För nyutexaminerade fänrikar och sergeanter manifesterar sig de otydliga rollerna på flera sätt. Vissa fänrikar kommer ut som plutonchefer direkt efter Officersprogrammet, medan andra börjar som instruktörer eller motsvarande och blir plutonchefer först efter tre, fyra år. Flera sergeanter menar att de inte alls landade där de ville efter examen, utan hamnade på grundutbildningskompaniet där det saknades personal. Ibland var det oklart vem i den befintliga personalen som skulle sätta in den nya i jobbet. Följden blev att det kunde ta månader innan datorn kom eller tills de fick ett passerkort så att de kunde gå på toaletten själva, utan att behöva be en kollega följa med. Den erfarna NBO-officeren fastställde: ”Det här är den första gången i min yrkeskarriär som jag inte ska tänka nedskärning inför nästa år, vilken roll ska jag ikläda mig nu? Nu ska jag attrahera, rekrytera och behålla personal.” 

Rollkonflikter kan ta sig olika uttryck och en och samma roll kan innehålla oförenliga förväntningar. Som plutonchefsrollen där cheferna kräver en sak, soldaterna en annan och medarbetarna en tredje. Det kan finnas konflikter mellan samtidiga roller, du är bataljon-chef, mamma och tränare för fotbollslaget. För Försvarsmakten är kanske specifikt konflikt mellan egen uppfattning om roll och andras förväntningar på rollen den konflikt som är mest märkbar. Om man som officer också känner att det råder en konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem, uppstår ytterligare en rollkonflikt. 

Ovanstående beskriver de potentiella rollkonflikter som kan uppstå i en organisation som karakteriseras av tillväxt. Lägg därtill implementering av trebefälssystem, återinförd reservofficersutbildning, värnplikt och en specialistofficerskår där karriärvägarna är tämligen otydliga, så framstår det tämligen angeläget med tydlighet på alla nivåer avseende vad som förväntas av individ, grupp, kategori och så vidare. Tydlighet i uppdrag, roller och förväntningar och klarhet i beslutsprocesser är en grundförutsättning för en god samarbetskultur som förebygger rollkonflikter. Därutöver fordras olika typer av forum för att kunna väcka diskussioner, prata om kultur, värdegrund och diskutera hur man kan förbättra sina roller. Samtliga informanter i våra intervjuer beskriver situationen på jobbet som ganska rörig just nu, och det är av vikt att medarbetare har en rimlig arbetssituation där den tillfälligt (?) höga arbetsbelastningen och röran inte får bli ett permanent förhållande. En god balans mellan arbete och övrig tid för medarbetarna är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna behålla sin personal över tid och således kunna tillväxa i planerad takt. Sist men inte minst krävs ett gott ledarskap. Chefer på alla nivåer måste ges förutsättningar att praktisera ett gott ledarskap och samtidigt få handledning och stöd, något som är lätt att prioritera ner när organisationen växer. Viktigt är att inte: 1. tro att saker löser sig med tiden (bara vi kör på ett tag försvinner konflikten), 2. utse syndabockar (jobbiga officerare som motsätter sig omgalonering) och 3. strunta i rollkonflikten och låtsas att den inte finns (det vi inte pratar om finns inte).

johan österberg
Johan Österberg, filosofie doktor i psykologi vid Försvarshögskolan och forskar om personalför­sörjning inom Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Gerhard Kronberg fick bidrag till en segway-rullstol för att kunna leda utbildningar i fält. Och Tobias Danielsson fick stipendium för sin insats med att bena ut pensionsavtalet och göra det mer begripligt för andra medlemmar.

Det finns pengar att söka från fonder och stiftelser för dig som är yrkesofficer, militärt anställd eller anhörig. Pengar som är tänkta att underlätta tillvaron efter dödsfall, olycka, vid rehabilitering, studiebesök eller som uppmuntran för ett gott fackligt arbete. 

När Gerhard Kronberg var 37 år ramlade han ner från ett tak och bröt ryggen. Det blev omöjligt för honom att fortsätta hålla sjukvårdsutbildningar ombord på olika fartyg. Han  fortsatte med undervisning på land, men ville i möjligaste mån vara med sina elever i fält. Till en början räckte käpp eller krycka när han skulle gå, men med åldern blev det svårare att klara terrängen och han började snegla mot segway-rullstolen som var ny på marknaden. Den kostade 200 000 kronor. Försäkringskassan sa nej och det gjorde också Förvaltningsrätten. 

– Då var det en kollega på Försvarsmedicincentrum som tipsade om att jag kunde söka pengar från en fond. Jag hade inte en susning om att den fanns, men sökte i två omgångar och fick beviljat 50.000 kronor ena året och 50.000 kronor året därpå. 

Gerhard Kronberg fick fondpengar för att köpa en rullstol som möjliggör för honom att bedriva utbildning i fält.

Samtidigt hade han hittat en begagnad segway-rullstol för 150.000 och med 50.000 ur egen ficka och pengarna från Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond kunde han äntligen slå till.  

– Jag har såklart fått rullstolar, käppar och kryckor av landstinget, men inget hjälpmedel som funkade för mig ute i fält. Det finns inte så många handikappade inom Försvarsmakten. Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark och den klarar även ett mindre trappsteg, säger Gerhard Kronberg.

För två år sedan fick han beviljat ytterligare ett bidrag på 38.795 kronor från samma fond för nya kraftfulla litiumbatterier till rullstolen och en låda med reservskruvar.  

Är det svårt att söka pengar från fonden?

– Inte alls. Vi inom Försvarsmakten är ju rätt vana att skriva brev och skrivelser. Jag skickade in en kort ansökan och fick besked ganska snabbt om att jag hade beviljats pengarna. 

Tobias Danielsson

För Tobias Danielsson kom pengarna en annan väg. Han sökte inte själv utan blev nominerad och fick 20.000 kronor från Officersförbundets stipendiestiftelse. Dåvarande ordförande i lokalföreningen på Sjöstridsskolan nominerade honom. Motiveringen var hans idoga arbete med att sätta sig in i statens pensionsavtal för att kunna hjälpa andra medlemmar.

– Jag är intresserad av ekonomi och märkte att det fanns en lucka i kunskapen om våra pensionsavtal bland medlemmarna. För att man ska kunna göra kloka val tidigt i karriären gäller det att förstå helheten, säger Tobias Danielsson som är chef för drift- och utvecklingssektionen på Sjöstridsskolans marinstridsavdelning.

Tobias vet inte hur många timmar han lagt ned på att sätta sig in i pensionsavtalet, men många timmar är det. Han håller pensionsutbildningar och svarar på frågor när medlemmarna ringer. Mestadels är det de som är nära pension som är intresserade, men han hoppas nå ut även till de yngre.

Vad sa du när Officersförbundet ringde och sa att du var en av stipendiaterna?

– Det är såklart alltid roligt att få uppskattning, men pengarna är faktiskt sekundära för mig. Att kunna bidra till mervärde för medlemmarna är både roligt och stimulerande och jag lär mig mycket själv. Egentligen skulle jag fått stipendiet vid förbundsstämman under högtidliga former, men på grund av pandemin blev det inte så. 

Har du köpt något speciellt för de 20.000 kronorna?

– Nej, jag har faktiskt inte det. 

Numer är Tobias Danielsson vice ordförande i Officersförbundets lokalförening på Sjöstridsskolan och nyligen invald som suppleant i förbundsstyrelsen.

HÄR FINNS PENGARNA

Officersförbundets ­stipendiestiftelse

Vem kan söka: Den som varit facklig medlem i tre år kan blir nominerad av annan medlem, kollega, närmsta chef eller överordnad chef. 

Vad: 25 000 kronor för den som står för ett gott fackligt ledarskap, stimulerar engagemang för yrkesfrågor, bidrar till facklig verksamheten eller driver en viktig fråga. Helt enkelt en eldsjäl på det fackliga området. 

Ansökan: Hela året 

Kontakt: stipendiestiftelsen@officersforbundet.se

Herman Friedländers ­militära stipendium

Vem kan söka: yrkesofficerare i aktiv tjänst inom Försvarsmakten eller annan myndighet.

Vad: Stipendier för studieresor utomlands som anses vara till nytta för Försvarsmakten. Exempelvis kurs, mässa eller att följa ett förband. 

Ansökan: Senast september 2023 

Kontakt: www.fhs.se (mer info finns på Emilia)

Kungafonden

Vem kan söka: Anställda inom Försvarsmakten som drabbats av sjukdom eller skada i samband med tjänstgöring. 

Vad: Bidrag för rehabilitering och för att förbättra möjligheterna till ett fungerande liv. Även bidrag till efterlevande i samband med dödsfall. Delar ut bidrag flera gånger per år, större belopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: info@kungafonden.se

H.M. Konungens Militär­hospitals- och Medaljfonder

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande make, maka eller barn utan större förmögenhet och med en inkomst på max 16.000 kronor (fyra basbelopp). 

Vad: Flerårigt stöd på grund av låg pension, kostnad för tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel. Begravningshjälp. Specifikt för barnen bidrag eller stipendier för studier eller fritidsaktiviteter. 

Ansökan: Senast 31 mars 2023 

Kontakt: kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond

Vem kan söka: Yrkesofficerare som råkat ut för olycka, sjukdom eller bestående skada

Vad: Hjälpmedel, kostnader för rehabilitering, psykologbehandling eller underlättande vid annan livskris. Begravningshjälp. Engångsbelopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)


Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar till
avlidna militärer

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande med låg inkomst  

Vad: Ekonomiskt bidrag. Engångsbelopp som räknas ut på individbasis.

Ansökan: Hela året 

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)

Utöver dessa fonder och stipendier finns också stipendier och bidrag att söka lokalt för den som är militärt anställd. Gå in under stiftelser.lansstyrelsen.se och sök på ”officer” eller ”soldat”.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försenade leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myndigheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hittills inte startat.    

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräknat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande att utarbeta rutiner för att hantera information och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Följderna för de anställda har varit att rutiner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifikationshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort.

Vad tänker du om förseningen?

– Naturligtvis är en försening inte vad vi önskat, men de leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll. 

Nu är produktionsutrustningen slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas. 

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

kuller-768x1022
Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef

Det var våren 2021 som beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas personuppgifter. 

– Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post