Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens marknadschef om beslutet att skaffa Tiktok

Nyligen meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktigt för oss att vara där målgruppen är”, säger Försvarsmaktens marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande. I en intervju med Officerstidningen berättar han mer om skälen bakom beslutet och bemöter den kritik som har uppstått.

Josefine Owetz
En anledning till att Försvarsmakten nu ger sig ut på Tiktok är för att kunna gå ut och bemöta desinformation. ”Vi måste kunna bemöta osanningar som riktar sig mot svenska intressen även på Tiktok”, säger marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 30 september meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det finns flera skäl till att Försvarsmakten nu ger sig ut på plattformen, förklarar marknadschef Johan Landeström. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger han i ett pressmeddelande.
 

Vilka är målsättningarna med Försvarsmaktens konto på Tiktok?

– 3,2 miljoner svenskar, i huvudsak i åldrarna 10–30 år, är på plattformen och de spenderar 100 minuter om dagen på Tiktok. Det är en ansenlig del av svenska befolkningen som använder Tiktok och det finns ett skäl för oss ur ett folkförankringsperspektiv att också finnas där. Det är också en intressant och viktig målgrupp för oss att ha kontakt med för rekrytering. Mertalet av användarna är dessutom unga kvinnor, så det är också ett skäl eftersom vi vill nå denna målgrupp, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef till Officerstidningen och fortsätter:

– Sedan har vi identifierat att det pågår desinformation som vi har behov av att kunna gå ut och bemöta. Tidigare har vi behövt använda profiler i form av influencers för att nå ut med vårt budskap på plattformen. Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Vad är dina tankar om de reaktioner som beslutet har fått?

– Mycket av reaktioner hänger ihop med att Försvarsmakten har gått ut sagt att de anställda inte får ha Tiktok som app på tjänstemobilerna. I de frågor som har kommit in så blandar man ihop de här två frågorna lite har vi kunnat notera. Den säkerhetsbedömningen som man gjort gällande förbudet på tjänstemobilerna blandas ihop med detta beslut och frågorna hålls inte isär.

Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Men hur ser du på signaleffekten att Försvarsmakten skaffar konto på plattformen när myndigheten förbjudit de anställda att ladda ned Tiktok på tjänstemobilerna eftersom det bedöms vara en säkerhetsrisk?

– Det är egentligen två saker. Det ena är att vi inte uppmuntrar anställda att installera appen. Men 3,2 svenskar använder Tiktok dagligen. Huruvida vi är där eller inte gör inte någon skillnad, men jag tror att det är bra om det är många som värnar det demokratiska samtalet också finns på Tiktok. Som exempel är det många svenska mediehus som har konton där. Man ska inte glömma bort att många på Tiktok använder plattformen för att söka efter information. Och då är det viktigt att det finns saklig information där, annars är det helt öppet för troll och desinformation. Men sedan finns det ju inga garantier för att Försvarsmaktens innehåll kommer att uppfattas som intressant. Men hittills är det 850 000 personer som har sett det första inlägget.

Vad för slags innehåll kommer ni att lägga upp på kontot?

– Tiktok-kulturen är speciell. Vi kommer därför inte ha snygga reklamfilmer på kontot, utan lägga upp klipp som upplevs som autentiskt. Det kommer att vara en slagsida på innehåll kring hur är det att göra värnplikt och verksamheten. Det finns fortfarande en del stereotypa bilder om vad det innebär och som vi behöver bemöta. Vi vill visa upp verksamheten för en målgrupp som kommer att pliktas in. Det är viktigt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vill kommunicera med alla unga svenskar som är på Tiktok, just eftersom det är så många som använder plattformen. Det är inte ofta som vi har direktkontakt med denna målgrupp.

“Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger du i ett pressmeddelande. Men en ny undersökning från Internetstiftelsen visar att användandet hos unga minskar. Vad tänker du om det?

– Det är framför allt hos den yngsta målgruppen som användandet ser ut att minska, det vill säga de under 16 år Vi vill inte nå de som är under 16 år dock, utan vår målgrupp är de som är 16 år och uppåt.

Liknande läsning:

Men finns det en risk att betydelsen av Tiktok hos de unga övervärderas?

– Det kan svänga rätt fort i hur plattformar används. Den yngre målgruppen flyttar sig, det har vi sett på Facebook, Instagram, Snapchat och nu Tiktok. De här förändringarna är något som man givetvis behöver förhålla sig till.

Väldigt få andra försvarsmakter använder Tiktok i sin kommunikation. Hur kommer det sig att ni gör en helt annan bedömning än många andra länders försvarsmakter tror du? 

– Det kan inte jag svara på. Jag kan inte svara på vad de har haft för motiv till att inte ha konton. Men nu är det så att det är många unga svenskar som är på plattformen och vi har våra skäl att finnas där. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur andra länder har gjort. Vi har tagit fram en egen strategi kring hur vi ska uppträda. Tiktok är speciellt jämfört med många andra kanaler. Det handlar mycket om att se hur kulturen ser ut och försöka göra oss relevanta.

Vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten.

Som innehållsskapare på Tiktok har man liten kontroll över hur ens innehåll används. Har ni gjort någon bedömning av de risker som kommer med att Tiktok genom sina algoritmer kan styra i vilka sammanhang Försvarsmaktens flöde syns eller inte syns? Och hur det kan skapa intryck hos användare som inte är i linje med Försvarsmaktens intressen?

– Det pratas mycket om algoritmerna och riskerna med dessa. Men det är ingen utanför Tiktok som faktiskt vet hur de fungerar. Man får förhålla sig till hur saker och ting fungerar. Det vi vet är att det som trendar hos en individ, det syns också mer hos individen. Det finns vissa knep man kan förhålla sig till, som längd på klippen och sånt. Huruvida det styr algoritmerna kan jag inte svara på.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning
av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen
hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiska appen Tiktok från företaget Bytedance är en plattform för skapande och delning av video och livesändningar.

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I en intervju med Yle om att Försvarsmakten skaffat Tiktok-konto säger den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen: “Genom att legitimera den kinesiska plattformen Tiktok demonstrerar Försvarsmakten att de inte förstår det övergripande strategiska problemet på den kognitiva arenan”. Vad är din kommentar till det? 

– Jag kan inte svara på vad han menar med det. Plattformen är väldigt stor och många svenskar finns där. Sedan finns det också oegentligheter där. Men vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten. Sedan angående det kinesiska inflytandet, det här är en utmaning, men det gäller inte bara Tiktok utan hela det svenska samhället, till exempel att kinesiska företag kliver in som ägare i svenska verksamheter.

Vad tänker du om signalvärdet – vad gör Försvarsmakten i kinesiska statens påverkanskanal?

– Nu vet man inte om det är kinesiska statens påverkanskanal. Det är ett antagande och vi vet inte. Det är ett privatägt företag och som lyder under de författningar som stipulerats. Skulle det vara så att den kinesiska lagstiftningen kan tvinga Tiktok att vidareförmedla data till statliga organ, om det sker så är det givetvis ett problem. Å andra sidan så är ändå 3,2 miljoner svenskar där, och då är det viktigt att vi lär oss vad som händer där och kan identifiera desinformation.

Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst.

Jag har pratat med ett antal kommunikatörer i Försvarsmakten om beslutet och flera har reagerat på den bristfälliga informationen om beslutet att aktivera ett Tiktok-konto. Är beslutet tillräckligt förankrat bland kommunikatörerna ute på förbanden skulle du säga? 

– Vi har gått ut via Emilia med information om att beslutet är taget och vad det innebär. Och att man linjevägen ska kommunicera det här. Det är möjligt att det har funnits behov av mer information. Vi har fått en del frågor, de flesta har handlat om att det är förbjudet att ha Tiktok på tjänstemobilerna och hur vi då kan skaffa ett konto. Vi har förhoppningsvis lyckats reda ut att det är två helt olika frågor.

Vad säger Must om att Försvarsmakten aktiverar Tiktok-kontot? Jag har sett att de i ett PM har sammanfattat sina synpunkter kring Försvarsmaktens användning av Tiktok för extern kommunikation.

– Jag kan inte kommentera vad de skriver i sitt PM. Stora delar av PM:et är hemligstämplat. I PM:et finns vissa saker kring hur vi sköter förvaltningen. Det är bra att vi blir uppmärksammade på en del frågor. I det här fallet så har vi en specifik hantering av kontot. Telefonerna som används är inlåsta när de inte används och det finns ingen risk att metadata kan spridas. När man gör en riskbedömning så får man väga in både för- och nackdelar och sannolikheten för eventuella risker. Jag kan inte gå in på det som Must har skrivit i sin riskbedömning. Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Han var ett välkänt ansikte i media som expert på kriget i Ukraina – tills han blev ökänd som ”toppmilitären som greps i razzia”, misstänkt för brott mot rikets säkerhet. Närmare tre år efter att överstelöjtnant Johan Huovinen greps är misstankarna mot både honom och frun Lena avskrivna – och livet börjar återgå till det normala.

    Annica Ögren
    Johan Huovinen
    Även om gripandet 2023 har satt spår i Johan Huovinen säger han att det samtidigt stärkt hans relation med frun Lena.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Johan Huovinen sitter bakåtlutad i en av mässens soffor på Försvarshögskolan, FHS, i Stockholm. Han är klädd i en ljusgrå kostym. Det har gått nästan två och ett halvt år sedan vi sågs för att göra detta personporträtt. Han är sig lik, bortsett från håret som har hunnit bli lite gråare.

    När vi träffades senast, hösten 2023, ringde Johan Huovinens telefon i ett. Då var han klädd i sin marinblå uniform och svarade på frågor om den senaste utvecklingen i kriget i Ukraina.

    – Ibland kan det ringa fem gånger om dagen från olika mediehus, förklarade han då.

    På det högra ficklocket på uniformen hade han fäst ryska generalstabsakademins utbildningstecken, vit och rombformad med en örn på. Ovanför den i höjd med bröstet syntes det ukrainska märket ”znak poshany” som på engelska blir ”badge of honour”, som Johan Huovinen tilldelades 2015 av dåvarande ukrainska försvarsministern Stepan Poltorak. Att han placerade det ryska tecknet under det ukrainska på uniformen var en symbolhandling, berättade han.

    – Jag tycker att jag har förtjänat det och är stolt över att jag gått där. Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan, sa Johan Huovinen då.

    Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan.

    Jobbet som lärare i militärstrategi vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan hade han vid den tidpunkten haft i ett år. Kontoret låg på markplan och delades med ”den andra finnen” som han själv beskrev det, överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

    De båda blev efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 snabbt välkända ansikten i media som experter på kriget. Johan Huovinen har synts i intervjuer i SVT:s Aktuellt, i TV4:s Nyhetsmorgon, i Sveriges Radio, SvD och DN. Arbetet som militär lärare var en annorlunda roll för honom, som närmast kom från en treårig tjänst som militär rådgivare vid Sveriges ständiga delegation vid OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i Wien.

    – Jag har aldrig varit lärare förut och jag har heller aldrig pratat med media tidigare egentligen. Jag har gjort kanske två eller tre intervjuer tidigare någon gång på rysk tv, på ryska, that’s it, sa han då.

    Men mycket har hänt sedan den oktoberdagen. Och vi återkommer dit snart.

    Johan Huovinen föddes 1967 och växte upp i ett hus i Bålsta utanför Stockholm i en familj med föräldrar och två yngre syskon. Mamman jobbade som lärare och pappan drev en bilfirma och arbetade senare som flygplanstekniker.

    Några officerare har inte funnits i familjen. Militäryrket var heller inget som han själv eftersträvade som barn.

    – Jag ville bli polis. Det var min dröm.

    Under sommarloven från Sigtunaskolan humanistiska läroverket jobbade han extra i den kiosk som hans föräldrar om somrarna drev vid ett bad i Bålsta. Rätt ofta stannade de patrullerande poliserna i området för en fikapaus.

    – Jag brukade prata med dem och blev väl lite fascinerad. Någon gång fick jag också åka med på en kvällspatrull, det tyckte jag var kul.

    Johan Huovinen

    Johan Huovinen tog examen från Ryska federationens väpnade styrkors generalstabs­akademi i Moskva med högsta betyg.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    För att skynda på processen mot Polishögskolan ansökte han om att få mönstra tidigare och beta av värnplikten så tidigt som möjligt. Men under värnpliktstjänstgöringen på Norrbottens regemente förändrades drömmen.

    – Det var väl äventyret som lockade: utbildningen, att få gå i befattning och ordning och reda. En organiserad strukturerad verksamhet.

    Nästan direkt efter muck började han jobba på Roslagens luftvärnskår, Lv 3, i Norrtälje där han stannade tills regementet lades ned 2000. I någon slags panik över framtiden anmälde han sig som frivillig till kontingenten, KS 03, i Kosovo för att skaffa sig lite betänketid.

    – Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

    Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

    För väl hemma från missionen låg ett kuvert på köksbordet. Det visade sig att Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, skulle sätta upp en ny internationell underrättelseavdelning med ansvar för bland annat Kosovo och Bosnien. Johan Huovinen sökte sig dit och arbetade där fram till 2004. Efter det läste den högre officersutbildningen på Försvarshögskolan, följt av två år som elev – och som tredje svensk någonsin – vid den Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi i Moskva. Han lämnade med högsta betyg.

    Tillsammans med fru och två småbarn flyttade familjen sedan till Moskva där han de tre kommande åren var Sveriges armé- och flygattaché i Ryssland men även i Belarus.

    – De fem åren var den lyckligaste tiden i livet. Barnen var små, vi hade inte samma stress som många andra med hämtning och lämning eftersom Lena kunde vara hemma med dem. Vi var ute på ett enda äventyr hela familjen, med möjlighet att resa. Det var en bra tid.

    Att tala ryska är än idag inga problem, säger han, trots att han inte skulle kalla sig själv för flytande.

    – Jag tycker man ska vara ödmjuk inför språk. Det finns alltid någon som kan det bättre.

    Under åren som attaché representerade han Sveriges intressen under en period som präglades av kriget i Georgien 2008 och där Sverige hade avbrutit de bilaterala och militärdiplomatiska förhållandena med Ryssland.

    – Det var en svår balansgång där en del av jobbet var att återupprätta relationerna och en annan del att utbyta information, ta emot besök från de övriga 104 länderna som hade militärattachéer i Ryssland. Och samtidigt skulle man försöka komma ut och se saker i landet.

    Under dessa år påbörjade Ryssland dessutom en stor militär reform som lett fram till där vi är idag, vilket Johan Huovinen följde i detalj under sin tid i landet. 2014 till 2017 jobbade han även tre år som EU:s första militära rådgivare i Ukraina. Ett uppdrag som han trivdes med.

    – Uppdraget var väldigt fritt, det var att samverka med interlokutörer och att rapportera till EU. Jag fick träffa alla möjliga människor, samarbeta med försvarsattachéer och rådgivare, internationella organisationer och ukrainska generalstaben, säkerhetstjänsten SBU och alla frivilligorganisationer. Det gav en enorm inblick i ett land som varit under stor press sedan 2014, om vad som fungerade och inte. Kontakter jag har nytta av än i dag.

    Några dagar efter vår intervju i oktober 2023 skulle den här artikeln gå till tryck. I ett mejl den 16 oktober skriver Johan Huovinen att ”Jag läser detta ikväll och så får du svar under morgondagen, senast”. Men något svar kommer aldrig. Följande gryning, runt klockan fem på morgonen den 17 oktober står Johan Huovinen, som varje morgon i badrummet och rakar sig, till ljudet av den ukrainska piloten Denys Davidovs YouTube-kanal, med nästan en miljon prenumeranter.

    – Min fru är så otroligt trött på det där. ”Nej, inte den mannen igen” brukar hon säga. ”Skaffa hörlurar”.

    Men just den här morgonen hinner hon inte säga något. I stället reagerar Johan Huovinen på ett ljud från ytterdörren och börjar gå mot hallen. Halvvägs framme möts han av nationella insatsstyrkan som stormar in, ledd av Säpo. En av männen skriker ”polis, polis, ta det lugnt” och visar upp en polisbricka.

    Johan Huovinen grips och förs till Kronobergshäktet, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, ett brott mot rikets säkerhet. Det innebär att någon utan lov skaffar sig eller röjer uppgifter om Sveriges försvar som kan skada Sveriges säkerhet om uppgifterna röjs för främmande makt. Brottet kan ge fängelse i upp till fyra år. Även frun Lena, som under 28 år jobbat på Försvarets radioanstalt, FRA, grips och misstänks för samma brott.

    Johan Huovinen

    ”Jag trivs bra med mitt jobb idag. Men de allra roligaste eller mest spännande uppdragen är så klart sådant som jag inte kan prata om”, säger Johan Huovinen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Efterföljande dygn försöker jag kontakta Johan Huovinen igen. Officerstidningen har pressläggning och citaten från intervjun några dagar tidigare behöver hans godkännande. Media känner ännu inte till att han sitter inlåst i en cell, utan någon möjlighet till kontakt med omvärlden.

    Ett dygn senare kommer en push-notis från Expressen i mobilen. ”Svensk toppmilitär och hans fru gripna i razzia” intill en pixlad bild som jag känner igen. Artikeln ställs.

    I åtta veckor satt Johan Huovinen häktad med fulla restriktioner utan kontakt med omvärlden och det skulle dröja nästan ett år innan åklagaren avskrev honom från utredningen. Under tiden i häktet hann han tänka tillbaka på vår intervju och om artikeln ändå publicerades till slut, berättar han när vi ses igen.

    – Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

    Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

    Men sedan september 2024 är Johan Huovinen att betrakta som juridiskt oskyldig. Gripandet har satt spår i honom och påverkat hans relationer med kollegor och vänner. Han beskriver att många till en början tog avstånd och att han upplevde att hans förtroende var borta. Planen då var att rida ut stormen de sista åren till pension, vilket man inom Försvarsmakten kan ta ut som 61-åring.

    Men så här nästan två år efter att Johan Huovinen kom tillbaka till sin tjänst på Försvarshögskolan – och snart tre år efter gripandet – har något hänt. Förutom att han flyttat upp en våning på jobbet till ett eget kontorsrum och att kontorskollegan Joakim Paasikivi gått i pension, har hans telefon börjat ringa igen. Media fortsätter att ställa frågor om kriget i Ukraina och vänner har börjat höra av sig.

    Och i början av juli i år meddelar chefsåklagaren i fallet, Per Lindqvist, att utredningen läggs ned, inkluderat misstankarna mot Johans fru Lena. ”Jag har lagt ned förundersökningen på grund av att brott inte kan styrkas. Skälet är att det inte är möjligt att i alla delar förhöra de vittnen som är nödvändiga. Vittnena är på grund av sekretess förhindrade att förhöras om vissa uppgifter”, skriver chefsåklagaren i ett pressmeddelande.

    Upplever du att du har lyckats vända på skutan nu?

    – Ja, det tycker jag. Samtidigt finns det ju de som säger ”ingen rök utan eld”. Och det finns ingen transparens i detta. Jag kan inte transparent förklara vad som ligger bakom. Det skulle annars kanske lägga saker till rätta.

    Så, vad var det som hände? Hela rättsfallet har omgärdats av omfattande sekretess och Johan Huovinen är belagd med yppandeförbud, vilket hindrar honom från att kunna berätta om fallet. Det är frustrerande, förklarar han.

    – Det finns ju en story där även om jag inte har något med den att göra.

    Har du en förhoppning om att alla uppgifter ska komma fram till slut?

    – Ja, och det finns en del som pekar på det. Vi får se. Det hade känts bra och som en slags återupprättelse.

    Johan Huovinen

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Fakta

    JOHAN HUOVINEN

    Ålder: 58 år.

    Yrke: Lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

    Familj: Fru och två vuxna barn.

    Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm.

    Läser: ”Baltikums befrielse” av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg.

    Lyssnar på just nu: ”Sommar i P1” med bland andra Martin Kragh.

    Karriär i urval:
    1986: Värnplikt, gruppchef, I 19/P 5.

    1991: Officersexamen, därefter instruktör robot 70-pluton, Lv 3.

    1997–1998: Stf Sektionschef S5/BA 09 och BA 10, Bosnien.

    2000: Sektions­chef S5/KS 03, Kosovo.

    2009–2012: Sveriges armé- och flyg­attaché i Ryssland.

    2014–2017: EU:s militära rådgivare i Ukraina.

    2017–2022: Militärrådgivare vid Sveriges ständiga delegation till OSSE i Wien.

    2022–: Militär lärare på FHS.

    Ur arkivet: