Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens marknadschef om beslutet att skaffa Tiktok

Nyligen meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktigt för oss att vara där målgruppen är”, säger Försvarsmaktens marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande. I en intervju med Officerstidningen berättar han mer om skälen bakom beslutet och bemöter den kritik som har uppstått.

Josefine Owetz
En anledning till att Försvarsmakten nu ger sig ut på Tiktok är för att kunna gå ut och bemöta desinformation. ”Vi måste kunna bemöta osanningar som riktar sig mot svenska intressen även på Tiktok”, säger marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 30 september meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det finns flera skäl till att Försvarsmakten nu ger sig ut på plattformen, förklarar marknadschef Johan Landeström. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger han i ett pressmeddelande.
 

Vilka är målsättningarna med Försvarsmaktens konto på Tiktok?

– 3,2 miljoner svenskar, i huvudsak i åldrarna 10–30 år, är på plattformen och de spenderar 100 minuter om dagen på Tiktok. Det är en ansenlig del av svenska befolkningen som använder Tiktok och det finns ett skäl för oss ur ett folkförankringsperspektiv att också finnas där. Det är också en intressant och viktig målgrupp för oss att ha kontakt med för rekrytering. Mertalet av användarna är dessutom unga kvinnor, så det är också ett skäl eftersom vi vill nå denna målgrupp, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef till Officerstidningen och fortsätter:

– Sedan har vi identifierat att det pågår desinformation som vi har behov av att kunna gå ut och bemöta. Tidigare har vi behövt använda profiler i form av influencers för att nå ut med vårt budskap på plattformen. Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Vad är dina tankar om de reaktioner som beslutet har fått?

– Mycket av reaktioner hänger ihop med att Försvarsmakten har gått ut sagt att de anställda inte får ha Tiktok som app på tjänstemobilerna. I de frågor som har kommit in så blandar man ihop de här två frågorna lite har vi kunnat notera. Den säkerhetsbedömningen som man gjort gällande förbudet på tjänstemobilerna blandas ihop med detta beslut och frågorna hålls inte isär.

Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Men hur ser du på signaleffekten att Försvarsmakten skaffar konto på plattformen när myndigheten förbjudit de anställda att ladda ned Tiktok på tjänstemobilerna eftersom det bedöms vara en säkerhetsrisk?

– Det är egentligen två saker. Det ena är att vi inte uppmuntrar anställda att installera appen. Men 3,2 svenskar använder Tiktok dagligen. Huruvida vi är där eller inte gör inte någon skillnad, men jag tror att det är bra om det är många som värnar det demokratiska samtalet också finns på Tiktok. Som exempel är det många svenska mediehus som har konton där. Man ska inte glömma bort att många på Tiktok använder plattformen för att söka efter information. Och då är det viktigt att det finns saklig information där, annars är det helt öppet för troll och desinformation. Men sedan finns det ju inga garantier för att Försvarsmaktens innehåll kommer att uppfattas som intressant. Men hittills är det 850 000 personer som har sett det första inlägget.

Vad för slags innehåll kommer ni att lägga upp på kontot?

– Tiktok-kulturen är speciell. Vi kommer därför inte ha snygga reklamfilmer på kontot, utan lägga upp klipp som upplevs som autentiskt. Det kommer att vara en slagsida på innehåll kring hur är det att göra värnplikt och verksamheten. Det finns fortfarande en del stereotypa bilder om vad det innebär och som vi behöver bemöta. Vi vill visa upp verksamheten för en målgrupp som kommer att pliktas in. Det är viktigt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vill kommunicera med alla unga svenskar som är på Tiktok, just eftersom det är så många som använder plattformen. Det är inte ofta som vi har direktkontakt med denna målgrupp.

“Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger du i ett pressmeddelande. Men en ny undersökning från Internetstiftelsen visar att användandet hos unga minskar. Vad tänker du om det?

– Det är framför allt hos den yngsta målgruppen som användandet ser ut att minska, det vill säga de under 16 år Vi vill inte nå de som är under 16 år dock, utan vår målgrupp är de som är 16 år och uppåt.

Liknande läsning:

Men finns det en risk att betydelsen av Tiktok hos de unga övervärderas?

– Det kan svänga rätt fort i hur plattformar används. Den yngre målgruppen flyttar sig, det har vi sett på Facebook, Instagram, Snapchat och nu Tiktok. De här förändringarna är något som man givetvis behöver förhålla sig till.

Väldigt få andra försvarsmakter använder Tiktok i sin kommunikation. Hur kommer det sig att ni gör en helt annan bedömning än många andra länders försvarsmakter tror du? 

– Det kan inte jag svara på. Jag kan inte svara på vad de har haft för motiv till att inte ha konton. Men nu är det så att det är många unga svenskar som är på plattformen och vi har våra skäl att finnas där. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur andra länder har gjort. Vi har tagit fram en egen strategi kring hur vi ska uppträda. Tiktok är speciellt jämfört med många andra kanaler. Det handlar mycket om att se hur kulturen ser ut och försöka göra oss relevanta.

Vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten.

Som innehållsskapare på Tiktok har man liten kontroll över hur ens innehåll används. Har ni gjort någon bedömning av de risker som kommer med att Tiktok genom sina algoritmer kan styra i vilka sammanhang Försvarsmaktens flöde syns eller inte syns? Och hur det kan skapa intryck hos användare som inte är i linje med Försvarsmaktens intressen?

– Det pratas mycket om algoritmerna och riskerna med dessa. Men det är ingen utanför Tiktok som faktiskt vet hur de fungerar. Man får förhålla sig till hur saker och ting fungerar. Det vi vet är att det som trendar hos en individ, det syns också mer hos individen. Det finns vissa knep man kan förhålla sig till, som längd på klippen och sånt. Huruvida det styr algoritmerna kan jag inte svara på.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning
av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen
hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiska appen Tiktok från företaget Bytedance är en plattform för skapande och delning av video och livesändningar.

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I en intervju med Yle om att Försvarsmakten skaffat Tiktok-konto säger den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen: “Genom att legitimera den kinesiska plattformen Tiktok demonstrerar Försvarsmakten att de inte förstår det övergripande strategiska problemet på den kognitiva arenan”. Vad är din kommentar till det? 

– Jag kan inte svara på vad han menar med det. Plattformen är väldigt stor och många svenskar finns där. Sedan finns det också oegentligheter där. Men vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten. Sedan angående det kinesiska inflytandet, det här är en utmaning, men det gäller inte bara Tiktok utan hela det svenska samhället, till exempel att kinesiska företag kliver in som ägare i svenska verksamheter.

Vad tänker du om signalvärdet – vad gör Försvarsmakten i kinesiska statens påverkanskanal?

– Nu vet man inte om det är kinesiska statens påverkanskanal. Det är ett antagande och vi vet inte. Det är ett privatägt företag och som lyder under de författningar som stipulerats. Skulle det vara så att den kinesiska lagstiftningen kan tvinga Tiktok att vidareförmedla data till statliga organ, om det sker så är det givetvis ett problem. Å andra sidan så är ändå 3,2 miljoner svenskar där, och då är det viktigt att vi lär oss vad som händer där och kan identifiera desinformation.

Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst.

Jag har pratat med ett antal kommunikatörer i Försvarsmakten om beslutet och flera har reagerat på den bristfälliga informationen om beslutet att aktivera ett Tiktok-konto. Är beslutet tillräckligt förankrat bland kommunikatörerna ute på förbanden skulle du säga? 

– Vi har gått ut via Emilia med information om att beslutet är taget och vad det innebär. Och att man linjevägen ska kommunicera det här. Det är möjligt att det har funnits behov av mer information. Vi har fått en del frågor, de flesta har handlat om att det är förbjudet att ha Tiktok på tjänstemobilerna och hur vi då kan skaffa ett konto. Vi har förhoppningsvis lyckats reda ut att det är två helt olika frågor.

Vad säger Must om att Försvarsmakten aktiverar Tiktok-kontot? Jag har sett att de i ett PM har sammanfattat sina synpunkter kring Försvarsmaktens användning av Tiktok för extern kommunikation.

– Jag kan inte kommentera vad de skriver i sitt PM. Stora delar av PM:et är hemligstämplat. I PM:et finns vissa saker kring hur vi sköter förvaltningen. Det är bra att vi blir uppmärksammade på en del frågor. I det här fallet så har vi en specifik hantering av kontot. Telefonerna som används är inlåsta när de inte används och det finns ingen risk att metadata kan spridas. När man gör en riskbedömning så får man väga in både för- och nackdelar och sannolikheten för eventuella risker. Jag kan inte gå in på det som Must har skrivit i sin riskbedömning. Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: