Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens marknadschef om beslutet att skaffa Tiktok

Nyligen meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktigt för oss att vara där målgruppen är”, säger Försvarsmaktens marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande. I en intervju med Officerstidningen berättar han mer om skälen bakom beslutet och bemöter den kritik som har uppstått.

Josefine Owetz
En anledning till att Försvarsmakten nu ger sig ut på Tiktok är för att kunna gå ut och bemöta desinformation. ”Vi måste kunna bemöta osanningar som riktar sig mot svenska intressen även på Tiktok”, säger marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 30 september meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det finns flera skäl till att Försvarsmakten nu ger sig ut på plattformen, förklarar marknadschef Johan Landeström. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger han i ett pressmeddelande.
 

Vilka är målsättningarna med Försvarsmaktens konto på Tiktok?

– 3,2 miljoner svenskar, i huvudsak i åldrarna 10–30 år, är på plattformen och de spenderar 100 minuter om dagen på Tiktok. Det är en ansenlig del av svenska befolkningen som använder Tiktok och det finns ett skäl för oss ur ett folkförankringsperspektiv att också finnas där. Det är också en intressant och viktig målgrupp för oss att ha kontakt med för rekrytering. Mertalet av användarna är dessutom unga kvinnor, så det är också ett skäl eftersom vi vill nå denna målgrupp, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef till Officerstidningen och fortsätter:

– Sedan har vi identifierat att det pågår desinformation som vi har behov av att kunna gå ut och bemöta. Tidigare har vi behövt använda profiler i form av influencers för att nå ut med vårt budskap på plattformen. Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Vad är dina tankar om de reaktioner som beslutet har fått?

– Mycket av reaktioner hänger ihop med att Försvarsmakten har gått ut sagt att de anställda inte får ha Tiktok som app på tjänstemobilerna. I de frågor som har kommit in så blandar man ihop de här två frågorna lite har vi kunnat notera. Den säkerhetsbedömningen som man gjort gällande förbudet på tjänstemobilerna blandas ihop med detta beslut och frågorna hålls inte isär.

Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Men hur ser du på signaleffekten att Försvarsmakten skaffar konto på plattformen när myndigheten förbjudit de anställda att ladda ned Tiktok på tjänstemobilerna eftersom det bedöms vara en säkerhetsrisk?

– Det är egentligen två saker. Det ena är att vi inte uppmuntrar anställda att installera appen. Men 3,2 svenskar använder Tiktok dagligen. Huruvida vi är där eller inte gör inte någon skillnad, men jag tror att det är bra om det är många som värnar det demokratiska samtalet också finns på Tiktok. Som exempel är det många svenska mediehus som har konton där. Man ska inte glömma bort att många på Tiktok använder plattformen för att söka efter information. Och då är det viktigt att det finns saklig information där, annars är det helt öppet för troll och desinformation. Men sedan finns det ju inga garantier för att Försvarsmaktens innehåll kommer att uppfattas som intressant. Men hittills är det 850 000 personer som har sett det första inlägget.

Vad för slags innehåll kommer ni att lägga upp på kontot?

– Tiktok-kulturen är speciell. Vi kommer därför inte ha snygga reklamfilmer på kontot, utan lägga upp klipp som upplevs som autentiskt. Det kommer att vara en slagsida på innehåll kring hur är det att göra värnplikt och verksamheten. Det finns fortfarande en del stereotypa bilder om vad det innebär och som vi behöver bemöta. Vi vill visa upp verksamheten för en målgrupp som kommer att pliktas in. Det är viktigt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vill kommunicera med alla unga svenskar som är på Tiktok, just eftersom det är så många som använder plattformen. Det är inte ofta som vi har direktkontakt med denna målgrupp.

“Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger du i ett pressmeddelande. Men en ny undersökning från Internetstiftelsen visar att användandet hos unga minskar. Vad tänker du om det?

– Det är framför allt hos den yngsta målgruppen som användandet ser ut att minska, det vill säga de under 16 år Vi vill inte nå de som är under 16 år dock, utan vår målgrupp är de som är 16 år och uppåt.

Liknande läsning:

Men finns det en risk att betydelsen av Tiktok hos de unga övervärderas?

– Det kan svänga rätt fort i hur plattformar används. Den yngre målgruppen flyttar sig, det har vi sett på Facebook, Instagram, Snapchat och nu Tiktok. De här förändringarna är något som man givetvis behöver förhålla sig till.

Väldigt få andra försvarsmakter använder Tiktok i sin kommunikation. Hur kommer det sig att ni gör en helt annan bedömning än många andra länders försvarsmakter tror du? 

– Det kan inte jag svara på. Jag kan inte svara på vad de har haft för motiv till att inte ha konton. Men nu är det så att det är många unga svenskar som är på plattformen och vi har våra skäl att finnas där. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur andra länder har gjort. Vi har tagit fram en egen strategi kring hur vi ska uppträda. Tiktok är speciellt jämfört med många andra kanaler. Det handlar mycket om att se hur kulturen ser ut och försöka göra oss relevanta.

Vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten.

Som innehållsskapare på Tiktok har man liten kontroll över hur ens innehåll används. Har ni gjort någon bedömning av de risker som kommer med att Tiktok genom sina algoritmer kan styra i vilka sammanhang Försvarsmaktens flöde syns eller inte syns? Och hur det kan skapa intryck hos användare som inte är i linje med Försvarsmaktens intressen?

– Det pratas mycket om algoritmerna och riskerna med dessa. Men det är ingen utanför Tiktok som faktiskt vet hur de fungerar. Man får förhålla sig till hur saker och ting fungerar. Det vi vet är att det som trendar hos en individ, det syns också mer hos individen. Det finns vissa knep man kan förhålla sig till, som längd på klippen och sånt. Huruvida det styr algoritmerna kan jag inte svara på.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning
av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen
hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiska appen Tiktok från företaget Bytedance är en plattform för skapande och delning av video och livesändningar.

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I en intervju med Yle om att Försvarsmakten skaffat Tiktok-konto säger den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen: “Genom att legitimera den kinesiska plattformen Tiktok demonstrerar Försvarsmakten att de inte förstår det övergripande strategiska problemet på den kognitiva arenan”. Vad är din kommentar till det? 

– Jag kan inte svara på vad han menar med det. Plattformen är väldigt stor och många svenskar finns där. Sedan finns det också oegentligheter där. Men vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten. Sedan angående det kinesiska inflytandet, det här är en utmaning, men det gäller inte bara Tiktok utan hela det svenska samhället, till exempel att kinesiska företag kliver in som ägare i svenska verksamheter.

Vad tänker du om signalvärdet – vad gör Försvarsmakten i kinesiska statens påverkanskanal?

– Nu vet man inte om det är kinesiska statens påverkanskanal. Det är ett antagande och vi vet inte. Det är ett privatägt företag och som lyder under de författningar som stipulerats. Skulle det vara så att den kinesiska lagstiftningen kan tvinga Tiktok att vidareförmedla data till statliga organ, om det sker så är det givetvis ett problem. Å andra sidan så är ändå 3,2 miljoner svenskar där, och då är det viktigt att vi lär oss vad som händer där och kan identifiera desinformation.

Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst.

Jag har pratat med ett antal kommunikatörer i Försvarsmakten om beslutet och flera har reagerat på den bristfälliga informationen om beslutet att aktivera ett Tiktok-konto. Är beslutet tillräckligt förankrat bland kommunikatörerna ute på förbanden skulle du säga? 

– Vi har gått ut via Emilia med information om att beslutet är taget och vad det innebär. Och att man linjevägen ska kommunicera det här. Det är möjligt att det har funnits behov av mer information. Vi har fått en del frågor, de flesta har handlat om att det är förbjudet att ha Tiktok på tjänstemobilerna och hur vi då kan skaffa ett konto. Vi har förhoppningsvis lyckats reda ut att det är två helt olika frågor.

Vad säger Must om att Försvarsmakten aktiverar Tiktok-kontot? Jag har sett att de i ett PM har sammanfattat sina synpunkter kring Försvarsmaktens användning av Tiktok för extern kommunikation.

– Jag kan inte kommentera vad de skriver i sitt PM. Stora delar av PM:et är hemligstämplat. I PM:et finns vissa saker kring hur vi sköter förvaltningen. Det är bra att vi blir uppmärksammade på en del frågor. I det här fallet så har vi en specifik hantering av kontot. Telefonerna som används är inlåsta när de inte används och det finns ingen risk att metadata kan spridas. När man gör en riskbedömning så får man väga in både för- och nackdelar och sannolikheten för eventuella risker. Jag kan inte gå in på det som Must har skrivit i sin riskbedömning. Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

    Linda Sundgren
    Aurora 26 pressade logistiken
    På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

    På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

    – Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

    Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

    – Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.  

    Värdlandsstödet handlar till stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

    – Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

    FM_Log_10

    Major Kristoffer Wallin

    Chef för transportplaneringsavdelningen

    Aurora 26, krigsgravtjänst

    Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

    Foto: Försvarsmakten

    Ledningen av operativa transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer. På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

    – När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

    När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

    Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

    – Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället. Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

    Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genomföras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

    – Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

    FM Log under Aurora 26

    Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

    Foto: Filip Erlind

    Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

    Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten.

    – Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

    Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

    – Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

    – Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

    De stora förflyttningarna hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

    – Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

    Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

    – Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

    – Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

    Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden.

    Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

    – Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

    Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

    – Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

    Aurora 26

    De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

    Foto: Filip Erlind

    Försvarsmakten har kommit långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

    – Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

    I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över gods- och personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

    – Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

    Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övningen samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

    – I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

    Totalt finns det 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

    – Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

    – Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

    Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

    – De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

    Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren.

    20260507_majlin06_Aurora26_FömedC_Norrtälje_Uppsala-99

    Omhändertagande av skadade övades under Aurora 26.

    Foto: Försvarsmakten

    Fakta

    Aurora 26

    Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

    Ur arkivet: