Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens marknadschef om beslutet att skaffa Tiktok

Nyligen meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktigt för oss att vara där målgruppen är”, säger Försvarsmaktens marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande. I en intervju med Officerstidningen berättar han mer om skälen bakom beslutet och bemöter den kritik som har uppstått.

Josefine Owetz
En anledning till att Försvarsmakten nu ger sig ut på Tiktok är för att kunna gå ut och bemöta desinformation. ”Vi måste kunna bemöta osanningar som riktar sig mot svenska intressen även på Tiktok”, säger marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 30 september meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det finns flera skäl till att Försvarsmakten nu ger sig ut på plattformen, förklarar marknadschef Johan Landeström. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger han i ett pressmeddelande.
 

Vilka är målsättningarna med Försvarsmaktens konto på Tiktok?

– 3,2 miljoner svenskar, i huvudsak i åldrarna 10–30 år, är på plattformen och de spenderar 100 minuter om dagen på Tiktok. Det är en ansenlig del av svenska befolkningen som använder Tiktok och det finns ett skäl för oss ur ett folkförankringsperspektiv att också finnas där. Det är också en intressant och viktig målgrupp för oss att ha kontakt med för rekrytering. Mertalet av användarna är dessutom unga kvinnor, så det är också ett skäl eftersom vi vill nå denna målgrupp, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef till Officerstidningen och fortsätter:

– Sedan har vi identifierat att det pågår desinformation som vi har behov av att kunna gå ut och bemöta. Tidigare har vi behövt använda profiler i form av influencers för att nå ut med vårt budskap på plattformen. Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Vad är dina tankar om de reaktioner som beslutet har fått?

– Mycket av reaktioner hänger ihop med att Försvarsmakten har gått ut sagt att de anställda inte får ha Tiktok som app på tjänstemobilerna. I de frågor som har kommit in så blandar man ihop de här två frågorna lite har vi kunnat notera. Den säkerhetsbedömningen som man gjort gällande förbudet på tjänstemobilerna blandas ihop med detta beslut och frågorna hålls inte isär.

Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Men hur ser du på signaleffekten att Försvarsmakten skaffar konto på plattformen när myndigheten förbjudit de anställda att ladda ned Tiktok på tjänstemobilerna eftersom det bedöms vara en säkerhetsrisk?

– Det är egentligen två saker. Det ena är att vi inte uppmuntrar anställda att installera appen. Men 3,2 svenskar använder Tiktok dagligen. Huruvida vi är där eller inte gör inte någon skillnad, men jag tror att det är bra om det är många som värnar det demokratiska samtalet också finns på Tiktok. Som exempel är det många svenska mediehus som har konton där. Man ska inte glömma bort att många på Tiktok använder plattformen för att söka efter information. Och då är det viktigt att det finns saklig information där, annars är det helt öppet för troll och desinformation. Men sedan finns det ju inga garantier för att Försvarsmaktens innehåll kommer att uppfattas som intressant. Men hittills är det 850 000 personer som har sett det första inlägget.

Vad för slags innehåll kommer ni att lägga upp på kontot?

– Tiktok-kulturen är speciell. Vi kommer därför inte ha snygga reklamfilmer på kontot, utan lägga upp klipp som upplevs som autentiskt. Det kommer att vara en slagsida på innehåll kring hur är det att göra värnplikt och verksamheten. Det finns fortfarande en del stereotypa bilder om vad det innebär och som vi behöver bemöta. Vi vill visa upp verksamheten för en målgrupp som kommer att pliktas in. Det är viktigt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vill kommunicera med alla unga svenskar som är på Tiktok, just eftersom det är så många som använder plattformen. Det är inte ofta som vi har direktkontakt med denna målgrupp.

“Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger du i ett pressmeddelande. Men en ny undersökning från Internetstiftelsen visar att användandet hos unga minskar. Vad tänker du om det?

– Det är framför allt hos den yngsta målgruppen som användandet ser ut att minska, det vill säga de under 16 år Vi vill inte nå de som är under 16 år dock, utan vår målgrupp är de som är 16 år och uppåt.

Liknande läsning:

Men finns det en risk att betydelsen av Tiktok hos de unga övervärderas?

– Det kan svänga rätt fort i hur plattformar används. Den yngre målgruppen flyttar sig, det har vi sett på Facebook, Instagram, Snapchat och nu Tiktok. De här förändringarna är något som man givetvis behöver förhålla sig till.

Väldigt få andra försvarsmakter använder Tiktok i sin kommunikation. Hur kommer det sig att ni gör en helt annan bedömning än många andra länders försvarsmakter tror du? 

– Det kan inte jag svara på. Jag kan inte svara på vad de har haft för motiv till att inte ha konton. Men nu är det så att det är många unga svenskar som är på plattformen och vi har våra skäl att finnas där. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur andra länder har gjort. Vi har tagit fram en egen strategi kring hur vi ska uppträda. Tiktok är speciellt jämfört med många andra kanaler. Det handlar mycket om att se hur kulturen ser ut och försöka göra oss relevanta.

Vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten.

Som innehållsskapare på Tiktok har man liten kontroll över hur ens innehåll används. Har ni gjort någon bedömning av de risker som kommer med att Tiktok genom sina algoritmer kan styra i vilka sammanhang Försvarsmaktens flöde syns eller inte syns? Och hur det kan skapa intryck hos användare som inte är i linje med Försvarsmaktens intressen?

– Det pratas mycket om algoritmerna och riskerna med dessa. Men det är ingen utanför Tiktok som faktiskt vet hur de fungerar. Man får förhålla sig till hur saker och ting fungerar. Det vi vet är att det som trendar hos en individ, det syns också mer hos individen. Det finns vissa knep man kan förhålla sig till, som längd på klippen och sånt. Huruvida det styr algoritmerna kan jag inte svara på.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning
av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen
hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiska appen Tiktok från företaget Bytedance är en plattform för skapande och delning av video och livesändningar.

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I en intervju med Yle om att Försvarsmakten skaffat Tiktok-konto säger den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen: “Genom att legitimera den kinesiska plattformen Tiktok demonstrerar Försvarsmakten att de inte förstår det övergripande strategiska problemet på den kognitiva arenan”. Vad är din kommentar till det? 

– Jag kan inte svara på vad han menar med det. Plattformen är väldigt stor och många svenskar finns där. Sedan finns det också oegentligheter där. Men vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten. Sedan angående det kinesiska inflytandet, det här är en utmaning, men det gäller inte bara Tiktok utan hela det svenska samhället, till exempel att kinesiska företag kliver in som ägare i svenska verksamheter.

Vad tänker du om signalvärdet – vad gör Försvarsmakten i kinesiska statens påverkanskanal?

– Nu vet man inte om det är kinesiska statens påverkanskanal. Det är ett antagande och vi vet inte. Det är ett privatägt företag och som lyder under de författningar som stipulerats. Skulle det vara så att den kinesiska lagstiftningen kan tvinga Tiktok att vidareförmedla data till statliga organ, om det sker så är det givetvis ett problem. Å andra sidan så är ändå 3,2 miljoner svenskar där, och då är det viktigt att vi lär oss vad som händer där och kan identifiera desinformation.

Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst.

Jag har pratat med ett antal kommunikatörer i Försvarsmakten om beslutet och flera har reagerat på den bristfälliga informationen om beslutet att aktivera ett Tiktok-konto. Är beslutet tillräckligt förankrat bland kommunikatörerna ute på förbanden skulle du säga? 

– Vi har gått ut via Emilia med information om att beslutet är taget och vad det innebär. Och att man linjevägen ska kommunicera det här. Det är möjligt att det har funnits behov av mer information. Vi har fått en del frågor, de flesta har handlat om att det är förbjudet att ha Tiktok på tjänstemobilerna och hur vi då kan skaffa ett konto. Vi har förhoppningsvis lyckats reda ut att det är två helt olika frågor.

Vad säger Must om att Försvarsmakten aktiverar Tiktok-kontot? Jag har sett att de i ett PM har sammanfattat sina synpunkter kring Försvarsmaktens användning av Tiktok för extern kommunikation.

– Jag kan inte kommentera vad de skriver i sitt PM. Stora delar av PM:et är hemligstämplat. I PM:et finns vissa saker kring hur vi sköter förvaltningen. Det är bra att vi blir uppmärksammade på en del frågor. I det här fallet så har vi en specifik hantering av kontot. Telefonerna som används är inlåsta när de inte används och det finns ingen risk att metadata kan spridas. När man gör en riskbedömning så får man väga in både för- och nackdelar och sannolikheten för eventuella risker. Jag kan inte gå in på det som Must har skrivit i sin riskbedömning. Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: