Beslut väntas kring slutligt införande av trebefälssystemet

Försvarsmakten vill slutföra införandet av trebefälssystemet. En arbetsgrupp på Högkvarteret arbetar nu med att ta fram beslutsunderlag i frågan. Den slutliga implementeringen kan innebära att vissa NBO-officerare behöver byta personalkategori och övergå till att vara specialistofficerare.

En arbetsgrupp i Högkvarteret arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. 

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, enligt överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, säger han.

» Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt «

Vad får det för följder?

– Det är svårt att prognosticera utbildningsvolymer, svårt att göra beräkningar för tillväxt och vilka förmågor som vi ska bygga vidare på. Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt.

Peter Tagesson är ansvarig för den arbetsgrupp i Högkvarteret som arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till.

Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram olika handlingsalternativ över hur myndigheten åstadkommer detta och när trebefälssystemet kan vara intaget. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

– Arbetsgruppens uppdrag utgår från att Försvarsmakten införde flerbefälssystemet redan 2008. Vid ett antal tillfällen sedan dess har man sagt att organisationen inte är mogen att ta det slutgiltiga beslutet. Nu har vi kommit så pass långt i processen att ÖB vill fatta ett beslut som innebär att vi jobbar efter och verkar i enlighet med det beslutade trebefälssystemet, säger Peter Tagesson.

Peter Tagesson
Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

» Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer «

Samtliga förbandschefer fick i höstas i uppdrag att på individnivå analysera och inkomma med utvecklingsplaner för NBO-officerare upp till OF 3. Kompetensinventeringen syftade bland annat till att kunna prognosticera antalet utbildningsplatser till nivåhöjande utbildningar de kommande åren.

– Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer. Vi vill omhänderta individens potential och intresse, och identifiera dennes utveckling på sikt.

Handlingsalternativen som arbetsgruppen har tagit fram innefattar bland annat olika typer av övergångsutbildningar, beroende på om individen växlar till specialistofficer eller ska fortsätta som officer. Arbetsgruppen tittar också på eventuella undantag och vilka som inte ska omfattas, där åldersläge är en faktor.

– Vi måste göra individuella bedömningar på lokal nivå med centrala stödverktyg för att ta reda på vad individen har för potential och vilja, både vad gäller kompetensutveckling men också var man geografiskt vill arbeta. Beroende på vad dessa bedömningar ger oss så kommer vi förhoppningsvis att se var den här individen ska placeras in i organisationen och på vilken nivå, säger Peter Tagesson. 

» En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd «

Hittills har byte av personalkategori skett genom frivillighet. Under perioden 2010 till januari 2021 har runt 600 officerare från tidigare utbildningssystem konverterat till specialistofficer, enligt Försvarsmakten.  

– Risken är att rörelsen i förflyttning nu har avstannat för att man har bestämt sig för att grad upplevs som viktigare än Försvarsmaktens utveckling. Genom att växla personalkategori öppnas det upp stora möjligheter för den enskilde, säger Peter Tagesson

Vad finns det för personliga incitament för den enskilde att omgalonera sig?

– En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd. För individen innebär det möjligheter till kompetensutveckling och en större palett till befattningar. Många av individerna sitter redan i dag på befattningar som är avsedda för specialistofficerare och trivs och vill fortsätta där.

Nyligen genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning om trebefälssystemet. Den visade att 9 av 10 av de tillfrågade NBO-officerarna är kritiska till tvingande omgalonering.

Vad anser ni är vinsten med att slutligt genomföra ett impopulärt beslut på kort sikt nu när Försvarsmakten ska tillväxa?

– Vinsten är att vi har ett beslutat system och att vi slutligen genomför det. Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen. Många av individerna som är negativa kan förhoppningsvis, med fördjupad kunskap och dialog, se vilka fördelar som byte av personalkategori faktiskt innebär.

0
600 officerare med NBO-bakgrund har konverterat till specialistofficer under perioden 2010–2021, enligt Försvarsmakten.

Av svaren i Officersförbundets undersökning framgår också att en tredjedel av medlemmarna tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

Hur ser ni på risken att ni sänker statusen för specialistofficerssystemet i och med detta?

– Vi ser att det kan finnas en sådan uppfattning och oro, som med alla större systemförändringar. Det ska inte uppfattas som att det blir en värdesänkning att bli specialistofficer. Vi värnar bara de systembilder vi har tagit fram och logiken i trebefälssystemet. Vi tar fram metoder och valideringsverktyg för att säkerställa att kvaliteten i respektive systembeskrivning säkerställs.

» Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen «

Kommer någon NBO-officer över OF 3 att behöva omgalonera sig?

– Nej, ingen över OF 3 omfattas av detta, för vi drog en gräns mellan OF 3 och OF 4. Vi bedömer att vi har validerat in dessa individer genom att de har gått stabsprogrammet. Men vi kommer att erbjuda utvecklande samtal även för OF 3, och om de vill bredda sig och inneha befattningar som är kravställt för OR 8, då kommer de erbjudas att konvertera till specialistofficer, säger Peter Tagesson. 

Arbetsgruppens resultat ska snart föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan om när trebefälssystemet för alla befälskategorier ska vara infört och hur implementeringen ska gå till.

Officersförbundet har tidigare uttryckt farhågor om att Försvarsmakten ska börja genomföra tvingande byten av grad bland NBO-officerare som är placerade på specialistofficersbefattningar. Förbundet efterlyser också tydligare utvecklingsmöjligheter och bättre löneutveckling för specialistofficerare. Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör:
 
– Försvarsmakten borde se till att det finns reella möjligheter för specialistofficerare att utvecklas – både yrkesmässigt och lönemässigt, det har man inte lyckats med sedan 2008.  Men gör man den läxan först blir det ju attraktivt att vara specialistofficer och rimligen borde det leda till att fler väljer att frivilligt byta spår, säger han och tillägger: 

– Tvång leder sällan till något gott och Officersförbundet har därför gett ÖB rådet att det fortsatt ska vara frivilligt att omgalonera sig och vi vet, genom vår medlemsundersökning, att vi har våra medlemmar med oss i den här frågan, säger Peter Löfvendahl. 

Torsdagen den 22 april anordnar Officersförbundet en livesänd diskussion om trebefälssystemet. Läs mer om den här

FAKTA

Trebefälssystemet 

2008 införde Försvarsmakten tvåbefälssystemet med officerare och specialistofficerare. I samband med införandet av GSS skapades ytterligare en befälskategori i form av gruppbefäl. 2016 definierades systemet som trebefälssystemet, och en systembeskrivning för systemet och de olika kategoriernas roller fastställs. 2018 beslutades om implementering av trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation (exklusive Högkvarteret) och vilka militära befattningar som är OR respektive OF. Källa: Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post