Senast publicerat
Senast publicerat:

Beslut väntas kring slutligt införande av trebefälssystemet

Försvarsmakten vill slutföra införandet av trebefälssystemet. En arbetsgrupp på Högkvarteret arbetar nu med att ta fram beslutsunderlag i frågan. Den slutliga implementeringen kan innebära att vissa NBO-officerare behöver byta personalkategori och övergå till att vara specialistofficerare.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
En arbetsgrupp i Högkvarteret arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. 

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, enligt överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, säger han.

» Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt «

Vad får det för följder?

– Det är svårt att prognosticera utbildningsvolymer, svårt att göra beräkningar för tillväxt och vilka förmågor som vi ska bygga vidare på. Helt plötsligt är vi nu i en situation där vi lägger mer tid på att hitta alternativa utbildningar och vägar för att möta enskildas behov, istället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt.

Peter Tagesson är ansvarig för den arbetsgrupp i Högkvarteret som arbetar med att ta fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till.

Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram olika handlingsalternativ över hur myndigheten åstadkommer detta och när trebefälssystemet kan vara intaget. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan.

– Arbetsgruppens uppdrag utgår från att Försvarsmakten införde flerbefälssystemet redan 2008. Vid ett antal tillfällen sedan dess har man sagt att organisationen inte är mogen att ta det slutgiltiga beslutet. Nu har vi kommit så pass långt i processen att ÖB vill fatta ett beslut som innebär att vi jobbar efter och verkar i enlighet med det beslutade trebefälssystemet, säger Peter Tagesson.

Liknande läsning:
Peter Tagesson
Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

» Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer «

Samtliga förbandschefer fick i höstas i uppdrag att på individnivå analysera och inkomma med utvecklingsplaner för NBO-officerare upp till OF 3. Kompetensinventeringen syftade bland annat till att kunna prognosticera antalet utbildningsplatser till nivåhöjande utbildningar de kommande åren.

– Officerare med NBO-bakgrund är viktiga, kompetenta och en stor del av Försvarsmakten. Vi måste förvalta den kompetensen på bästa sätt för organisationen, genom att de fortsätter som antingen officer eller som specialistofficer. Vi vill omhänderta individens potential och intresse, och identifiera dennes utveckling på sikt.

Handlingsalternativen som arbetsgruppen har tagit fram innefattar bland annat olika typer av övergångsutbildningar, beroende på om individen växlar till specialistofficer eller ska fortsätta som officer. Arbetsgruppen tittar också på eventuella undantag och vilka som inte ska omfattas, där åldersläge är en faktor.

– Vi måste göra individuella bedömningar på lokal nivå med centrala stödverktyg för att ta reda på vad individen har för potential och vilja, både vad gäller kompetensutveckling men också var man geografiskt vill arbeta. Beroende på vad dessa bedömningar ger oss så kommer vi förhoppningsvis att se var den här individen ska placeras in i organisationen och på vilken nivå, säger Peter Tagesson. 

» En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd «

Hittills har byte av personalkategori skett genom frivillighet. Under perioden 2010 till januari 2021 har runt 600 officerare från tidigare utbildningssystem konverterat till specialistofficer, enligt Försvarsmakten.  

– Risken är att rörelsen i förflyttning nu har avstannat för att man har bestämt sig för att grad upplevs som viktigare än Försvarsmaktens utveckling. Genom att växla personalkategori öppnas det upp stora möjligheter för den enskilde, säger Peter Tagesson

Vad finns det för personliga incitament för den enskilde att omgalonera sig?

– En individ som har kommit fram till en viss nivå, OF 1 eller OF 2, och inte själv aktivt har sökt sig vidare eller inte bedömts lämplig till OF 3-nivån, har nu en stor möjlighet till att erhålla kompetensutveckling i djup och bredd. För individen innebär det möjligheter till kompetensutveckling och en större palett till befattningar. Många av individerna sitter redan i dag på befattningar som är avsedda för specialistofficerare och trivs och vill fortsätta där.

Nyligen genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning om trebefälssystemet. Den visade att 9 av 10 av de tillfrågade NBO-officerarna är kritiska till tvingande omgalonering.

Vad anser ni är vinsten med att slutligt genomföra ett impopulärt beslut på kort sikt nu när Försvarsmakten ska tillväxa?

– Vinsten är att vi har ett beslutat system och att vi slutligen genomför det. Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen. Många av individerna som är negativa kan förhoppningsvis, med fördjupad kunskap och dialog, se vilka fördelar som byte av personalkategori faktiskt innebär.

600 officerare med NBO-bakgrund har konverterat till specialistofficer under perioden 2010–2021, enligt Försvarsmakten.
0

Av svaren i Officersförbundets undersökning framgår också att en tredjedel av medlemmarna tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

Hur ser ni på risken att ni sänker statusen för specialistofficerssystemet i och med detta?

– Vi ser att det kan finnas en sådan uppfattning och oro, som med alla större systemförändringar. Det ska inte uppfattas som att det blir en värdesänkning att bli specialistofficer. Vi värnar bara de systembilder vi har tagit fram och logiken i trebefälssystemet. Vi tar fram metoder och valideringsverktyg för att säkerställa att kvaliteten i respektive systembeskrivning säkerställs.

» Varje dag som vi inte renodlar våra beslut skapar det nya utmaningar som vi försöker åtgärda med kreativa och tillfälliga lösningar som gör att vi inte skapar den bästa organisationen «

Kommer någon NBO-officer över OF 3 att behöva omgalonera sig?

– Nej, ingen över OF 3 omfattas av detta, för vi drog en gräns mellan OF 3 och OF 4. Vi bedömer att vi har validerat in dessa individer genom att de har gått stabsprogrammet. Men vi kommer att erbjuda utvecklande samtal även för OF 3, och om de vill bredda sig och inneha befattningar som är kravställt för OR 8, då kommer de erbjudas att konvertera till specialistofficer, säger Peter Tagesson. 

Arbetsgruppens resultat ska snart föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. I början av maj ska ÖB fatta beslut i frågan om när trebefälssystemet för alla befälskategorier ska vara infört och hur implementeringen ska gå till.

Officersförbundet har tidigare uttryckt farhågor om att Försvarsmakten ska börja genomföra tvingande byten av grad bland NBO-officerare som är placerade på specialistofficersbefattningar. Förbundet efterlyser också tydligare utvecklingsmöjligheter och bättre löneutveckling för specialistofficerare. Peter Löfvendahl, Officersförbundets förbundsdirektör:
 
– Försvarsmakten borde se till att det finns reella möjligheter för specialistofficerare att utvecklas – både yrkesmässigt och lönemässigt, det har man inte lyckats med sedan 2008.  Men gör man den läxan först blir det ju attraktivt att vara specialistofficer och rimligen borde det leda till att fler väljer att frivilligt byta spår, säger han och tillägger: 

– Tvång leder sällan till något gott och Officersförbundet har därför gett ÖB rådet att det fortsatt ska vara frivilligt att omgalonera sig och vi vet, genom vår medlemsundersökning, att vi har våra medlemmar med oss i den här frågan, säger Peter Löfvendahl. 

Torsdagen den 22 april anordnar Officersförbundet en livesänd diskussion om trebefälssystemet. Läs mer om den här

FAKTA

Trebefälssystemet 

2008 införde Försvarsmakten tvåbefälssystemet med officerare och specialistofficerare. I samband med införandet av GSS skapades ytterligare en befälskategori i form av gruppbefäl. 2016 definierades systemet som trebefälssystemet, och en systembeskrivning för systemet och de olika kategoriernas roller fastställs. 2018 beslutades om implementering av trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation (exklusive Högkvarteret) och vilka militära befattningar som är OR respektive OF. Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: