Försvaret stärks långsammare än planerat

Sveriges försvar kommer att stärkas, men i långsammare takt än vad Försvarsberedningen tänkt. Det var budskapet när Försvarsmakten lämnade in sin analys av kring genomförbarheten i beredningens rapporter till regeringen.

Överbefälhavare Micael Bydén och Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall på presskonferensen där underlaget presenterades.

Försvarsmakten har haft i uppdrag att analysera hur förslagen i försvarsberedningens rapporter ”Värnkraft” och ”Motståndskraft” kan genomföras. Den 15 november redovisade Försvarsmakten sin analys som utgör FM:s underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition 2021 till 2025.

– Försvarsmaktens samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås kommer att innebära betydande steg mot ett starkare försvar. Den militära förmågan ökar till 2025. Det gäller samtliga försvarsgrenar och stridskrafter, sa överbefälhavare Micael Bydén på presskonferensen där underlaget presenterades.

Försvarsmaktens föreslår bland annat förstärkningar inom lednings- och logistikfunktionerna samt underrättelse- och säkerhetstjänst,  för att öka krigsförbandens förmåga att lösa sina uppgifter

» Vi har reserverat ekonomi för att snarast efter 2025 ska kunna etablera ytterligare ett regemente. «

Försvarsmakten föreslår också, i linje med försvarsberedningens förslag, etablering av två nya regementen och en flygflottilj på orter där FM redan har verksamhet: K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala. För att kunna bygga upp arméns tredje mekaniserade brigad föreslås att den befintliga verksamheten utökas i Boden, Skövde och Revingehed utanför Lund.

– Vi har reserverat ekonomi för att snarast efter 2025 kunna etablera ytterligare ett regemente, sa Bydén.

Försvarsmakten räknar med att antalet befattningar i krigsorganisationen kommer att kunna växa från dagens cirka 55 000 till 70 000 år 2025. År 2030 ska krigsorganisationen omfatta 100 000 personer. Att få den nya krigsorganisationen på plats kommer dock, enligt analysen, att ta längre tid än vad försvarsberedningen räknat med. Försvarsberedningen bedömde att den nya krigsorganisationen skulle vara färdig i slutet av 2020-talet, men enligt Försvarsmakten räcker inte pengarna för att rusta upp i den takten.

– Försvarsberedningen förslag i den totala omfattningen under tioårsperioden är 55 miljarder större än det ekonomiska utrymmet för att genomföra de reformerna, sa Peter Sandwall , Försvarsmaktens general-direktör.

Anledningen till att Försvarsmakten delvis gör en annan bedömning än försvarsberedningen beror, enligt Peter Sandwall, på hur man har räknat på tillskottens värdesäkring.

– Beredningen har utgått från att tillskotten är värdesäkrade och att de räknas upp när de väl tillförs statsbudgeten. I budgetpropositionen för 2020 som regeringen presenterade i höstas indikerar regeringen att de beloppen inte är värdesäkrade utan räknas in med nominella belopp. Det här är en fråga som blivit belyst tidigare, sa han. 

Därtill menar Försvarsmakten att delar av de ekonomiska tillskotten redan är intecknade för att genomföra innevarande förvarsbeslut.

– Vi uppfattar att skillnaden utgår från att försvarsberedningen har räknat in en del av de tillskott som redan är beslutade. De har man räknat in för att finansiera en del av de förslag som ligger i beredningens betänkande, sa Peter Sandwall.

Försvarsmakten föreslår därför att delar av beredningens förslag förskjuts eller reduceras. Exempel på satsningar som Försvarsmakten vill senarelägga eller minska är skapandet av den reducerade motoriserade brigaden i Kungsängen som skjuts fram till efter 2025. Förmågan att försvara Gotland förstärks under perioden, men inte till den nivå som beskrivs i Värnkraft. Inte heller anskaffningen av nya brigadartilleripjäser finns med i Försvarsmaktens plan. För flygvapnets del uppnås inte den ökade ledningsförmågan som beskrivs i försvarsberedningens rapport fram till 2030, vilket resulterar i bland annat fortsatta begränsningar avseende kommunikation och information.

”Det är nödvändigt att under 2021–2030 prioritera bort eller minska ambitionen i den verksamhet som försvarsberedningen föreslår, med omkring 60 miljarder kronor. Det krävs för att åstadkomma ett genomförbart försvarsbeslut”, skriver Ekonomistyrningsverket, som stöttat Försvarsmakten och Försvarets materielverk i deras i deras analys, i ett pressmeddelande.

Fakta
Exempel på Försvarsmaktens förslag för försvarsgrenarna 2021–2015:

Armén: Utveckling av en tredje brigad påbörjas.
Utveckling av ytterligare en Norrlandsjägarbataljon. Modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
Marinen: Fem korvetter modifieras och beväpnas med luftvärnsrobotsystem. En amfibiebataljon på Västkusten. Stridsbåtar byts ut.
Flygvapnet: Sex stridsflygdivisioner bibehålls. Nytt skolflygsystem. Gamla JAS 39 C/D vidmakthålls.
Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post