Senast publicerat

Senast publicerat:

Stort behov av stöd bland veteraner

Som före detta yrkesofficer och veteran förstår kurator Joel Bramsgård vad patienterna han möter på Veteranmottagningen i Uppsala går igenom. Behovet av stöd är stort och på bara tre år har antalet inskrivna ökat från ett 20-tal till över 100.

Linda Sundgren

Johan Alp

2019-06-19

Mittemot Veteranparken, i ett av de nybyggda glashusen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har landets enda Veteranmottagning sin verksamhet. De dryga 100-talet patienter som för tillfället är inskrivna här har alla gjort utlandstjänst i ett krigs-område på uppdrag av en svensk myndighet, majoriteten från Försvarsmakten. De flesta lider också av olika grader av posttraumatisk stress (PTSD) med ångest, sömnsvårigheter, depressioner och undvikandebeteenden.

– Att drabbas av stressreaktioner efter en traumatisk händelse är fullt normalt. För de allra flesta klingar symtomen av med tiden, men hos en del blir de bestående och det är då man utvecklat posttraumatisk stress, säger Joel Bramsgård.

Hur patienterna mår varierar, berättar han. En del jobbar och fungerar ganska bra i vardagen medan andra är heltidssjukskrivna, har livränta eller sjukersättning. Åldersfördelningen skiftar från cirka 25 till 70 år, men majoriteten är i 50-årsåldern. Att flertalet är medelålders, tror Joel Bramsgård, delvis beror på en ovilja att söka hjälp och att det därför kan hinna gå ett antal år innan man vänder sig till vården. Vanligt är också att patienterna försökt lösa sina problem på egen hand med olika strategier.

– Kanske bottnar det i en machokultur och att psykisk ohälsa fortfarande är lite skambelagt, även om det blivit bättre under senare år. Många tycker också att de klarat det ganska bra själva genom att undvika situationer som kan utlösa ångesten, som att inte gå på öppna gräsytor eller komma för nära soptunnor eller slängda föremål på gatan av rädsla för sprängladdningar. Det är heller inte ovanligt att man självmedicinerat med alkohol eller andra droger.

Mottagningens patienter har skänkt rekvisita
till lokalerna. — Mottagningens patienter har skänkt rekvisita till lokalerna.

En annan orsak till att det dröjer innan man söker hjälp, kan vara att symtomen ibland visar sig först senare i livet, säger Joel Bramsgård.

– Som ung händer det så mycket och efter en mission kanske man börjar plugga, byter jobb eller bildar familj och tänker inte så mycket på det som har hänt. Men så kanske man råkar ut för något längre fram, som en skilsmässa eller att man förlorar jobbet och då kan det bli en utlösande faktor.

Joel Bramsgård berättar att vissa missioner är vanligare än andra bland patienterna, som Libanon sent åttiotal och Bosnien tidigt nittiotal.

Liknande läsning:

– En del insatser har en högre hotbild än andra. Ibland kan en överrepresentation bero på att en viss grupp varit utsatt för något traumatiskt eller att man sett andra lida, som skadade barn hos lokalbefolkningen.

FAKTA

Joel Bramsgård
Ålder: 40 år
Bor: I Knivsta utanför Uppsala
Familj: Två barn, särbo och ett bonusbarn
Gör: Kurator vid Veteranmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Bakgrund: Grundanställd vid K4 Arvidsjaur år 2002, därefter I19 i Boden. Officersexamen 2004. Kommendering till Swedec i Eksjö samt Internationella utbildningsenheten på Livgardet i Stockholm. Socionomexamen 2014. Kurator inom den psykiatriska öppenvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala 2014.

Som före detta yrkesofficer med fyra utlandsmissioner i bagaget upplever Joel Bramsgård att han ofta har ganska lätt att nå fram till patienterna. Han känner igen miljöerna de verkat i och han har också själv upplevt stressymtom efter en händelse i Afghanistan.

– Vi pratar samma språk och de behöver inte förklara allting för mig, jag förstår kontexten de har befunnit sig i.

Under sina tolv år i Försvarsmakten gjorde Joel Bramsgård två insatser som soldat och två som officer. De tre första missionerna, (Bosnien 1998), Kosovo (2001) och Afghanistan (FS 14, 2007), beskriver han som relativt lugna. Men när han 2009 åkte på sin fjärde och sista insats till Afghanistan, FS 17, som ammunitionsröjare, var läget annorlunda. Oroligheterna kring den svenska campen i Mazar-e-Sharif hade trappats upp och stämningen i staden var allmänt spänd. Den 11 november var Joel Bramsgård på ett uppdrag med en konvoj väster om staden. I en uttorkad flodfåra upptäcktes en hemmagjord sprängladdning (IED). Efter att den röjts fortsatte fordonen framåt igen, men det skulle snart visa sig att den upphittade sprängladdningen inte var den enda i området.

– Det tredje fordonet gick på en IED och blev utslaget. En afghansk tolk dog och flera soldater skadades. Jag satt i första fordonet, berättar Joel Bramsgård.

Arbetet med att omhänderta de skadade kollegorna skedde under stor press och försiktighet. Risken att det låg fler IED:er nedgrävda på platsen var överhängande och ingen visste om sprängningen var en del i ett planerat överfall.

– Det blev en utdragen och påfrestande händelse med en konstant hög hotbild. Jag upplevde att jag fungerade bra i stunden och fick saker gjorda, men jag var hela tiden rädd och hade ett högt stresspåslag.

Joel Bramsgård har själv upplevt akut stress efter en IED-sprängning i Afghanistan.

Veteranparken ligger i anslutning till
mottagningen i centrala Uppsala. — Veteranparken ligger i anslutning till mottagningen i centrala Uppsala.

Vilken typ av stöd som den enskilde veteranen är i behov av diskuteras både med patienten själv och inom Veteranmottagningens team.

Efter händelsen drabbades Joel Bramsgård och flera av hans kollegor av olika symtom av akuta stressreaktioner med sömnproblem, oro och ångest. Under de kommande dagarna träffades de flera gånger och pratade om det inträffade och man kom överens om att alla som varit inblandade alltid skulle ha en kamrat i närheten.

– Vårt sätt att hantera situationen var att så fort som möjligt ge oss ut igen, upp i sadeln helt enkelt. För mig fungerade det och efter ett tag försvann symtomen. Det är också så vi jobbar med patienterna här, att låta dem möta sina rädslor och återberätta händelserna under trygga förhållanden, säger han.

Joel Bramsgård berättar att han alltid haft ett stort intresse för personalfrågor och psykologi och något år efter insatsen i Afghanistan beslöt han att gå vidare i det spåret. Han tog tjänstledigt och läste in en socio-nomexamen. Planen var att därefter återvända till Försvarsmakten för att arbeta med veteranfrågor, men ändrade familjeförhållanden och erbjudande om en kuratorstjänst inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset i Uppsala fick honom att 2014 lämna försvaret. Vad han då inte visste var att man ett par våningar upp i samma byggnad startade ett forskningsprojekt där en ny medicin skulle testas på krigsveteraner som led av PTSD. På omvägar fick de inblandade i projektet höra talas om Joel Bramsgård och han anlitades som extraresurs.

– När de sedan började prata om att öppna en permanent mottagning för veteraner fick jag nästan nypa mig i armen, det lät för bra för att vara sant. Det var ju exakt det jag ville jobba med.

Målsättningen är att alla ska få minskade symtom, ökad livskvalité och lära sig att leva med sina minnen.

Veteranmottagningen öppnade i januari 2016 och Joel Bramsgård har numera en fast kuratorstjänst på mottagningen där han försöker hjälpa före detta kollegor till ett bättre liv. Vilken typ av behandling som erbjuds varierar efter behov. För en del räcker det med ett par samtal. Andra behöver mer långvarig kognitiv beteendeterapi medan vissa även får stöd med olika typer av mediciner.

– Eftersom vi tar emot patienter från hela landet överlåter vi ibland insatserna till vårdcentralen på hemorten. I vissa fall finns det möjlighet till ekonomiskt stöd till resor och boende för att besöka oss här i Uppsala och vi kan ha digitala möten på distans. Det händer också att vi åker ut och besöker patienter i hemmet. Målsättningen är att alla ska få minskade symtom, ökad livskvalitet och lära sig att leva med sina minnen, utan att det påverkar deras vardag. Men en del patienter har varit här ända sedan forskningsprojektet startade 2014.

FAKTA

Veteranmottagningen
Veteranmottagningen startade sin
verksamhet i januari 2016. Den är
rikstäckande och vänder sig till personer som gjort utlandstjänst i krigszon eller katastrofområde på uppdrag av svensk myndighet och som är i behov av hjälp med psykisk ohälsa kopplad till insatsen. Du kan komma i kontakt med mottagningen via din lokala vårdcentral eller på egen begäran. Logga in på 1177.se (Vårdguiden) och sök veteranmottagningen för mer information.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Joel Bramsgård

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

3D-skanning kan lösa mätproblem med nya uniformssystemet

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren

2026-07-02

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Senast publicerat

Senast publicerat:

Stort behov av stöd bland veteraner

Som före detta yrkesofficer och veteran förstår kurator Joel Bramsgård vad patienterna han möter på Veteranmottagningen i Uppsala går igenom. Behovet av stöd är stort och på bara tre år har antalet inskrivna ökat från ett 20-tal till över 100.

Liknande läsning:

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Senast publicerat:

Mest läst:

Läs mer:

Läs mer:

Ur arkivet: