Försvaret av Nordkalotten övas under Nordic Response 24

Övningen Nordic Response 24 är en norsk nationell övning som just nu pågår i norra Sverige, Norge och Finland. Syftet med övningen är att öva försvaret av Norden och ta emot förstärkningar från andra Natoländer. Svenska armén deltar i övningen med en brigadstridsgrupp som ingår i en finsk-svensk division.

Svenska, finska och norska soldater i den norska nationella övningen Nordic Response 24 som är en integrerad del av Nato-övningsserien Steadfast Defender. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten.

Norska övningen Nordic Response 24 pågår 4–15 mars och är en integrerad del av Natos övningsserie Steadfast Defender 24, som är den största Natoövningen på decennier. I Nordic Response deltar drygt 20.000 deltagare från 14 nationer. Det svenska markbidraget i övningen består av 3.000 soldater och officerare från samtliga arméförband.

– Just nu genomför den svenska och finska divisionen fortsatt anfall uppe i norra delen av operationsområdet. Vi förbereder för att sammanstråla geografiskt med den norska divisionen. Sedan kommer den svensk-finska divisionen och norska divisionen samordnat att anfalla mot motståndaren, säger brigadgeneral Rickard Johansson, övningsledare för det svenska markbidraget, på telefon från övningsområdet kring Hetta.

Den finsk-svenska styrkan, som är under finsk ledning, ska öva på att möta ett fiktivt angrepp och försvara Nordkalotten under den gemensamma operationen som genomförs under övningen.

– Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. Vi har övat flera ledningsnivåer samtidigt. Nu när vi går med i en allians är det viktigt att vi förstår att vi tillhör något större än oss själva. De ledningsnivåer som finns att förhålla oss till, de anpassar vi oss till nu.

» Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. «

Nordkalotten är de nordligaste områdena av Norge, Sverige och Finland samt det nordvästligaste Ryssland. Området är strategiskt viktigt för försvaret av Norden och utgör länken mellan Nordamerika och Europa. Det är en viktig transportled och för att Nato ska kunna flytta förband över Atlanten behöver man behärska Nordkalotten, förklarar Rickard Johansson.

– Det är ett viktigt område kopplat till den ryska närvaron i Murmansk och Kolahalvön och den ryska förmågan att vid en konflikt försöka neka Nato att genomföra förflyttningar upp till området i syfte att försvara det. Det är en kamp om marken och luften och det är en kamp om sjöherraväldet. Det handlar om att kunna försvara det här området mot en motståndare.

Vad har övats hittills i övningen?

– Övningen startade med ett långt transportskede upp till övningsområdet, med omfattande logistiska utmaningar. Det har gått väldigt bra med transportdelarna och försörjningen av så här mycket folk. Det har varit få friktioner under förberedelseskedet och operationen så här långt, säger Rickard Johansson och fortsätter:

– Sedan har vi haft normala friktioner som kommer med långa avstånd, som att få sambandet att funka och genomföra återfyllnad av drivmedel, ammunition och vatten. Det ställer krav på förtänksamhet i planeringen.

Han tillägger att det också alltid är förknippat med friktioner att genomföra övningar i den här typen av klimat och svårtillgänglig terräng. Kylan, snön och mörkret gör att saker och ting tar längre tid. En annan av utmaningarna är kopplad till det begränsade vägnätet i området. Logistikkedjorna är huvudsakligen bundna till den enda väg som finns.

– Det är få vägar häruppe. Det gör att alternativen för att hitta andra lösningar på problem som uppstår, när en väg blir igensatt av något skäl, är begränsade och då blir det förskjutningar i tid. Men vi är utbildade och tränade i att hantera de friktioner som uppstår och soldaterna och cheferna på plats i förbanden har gjort ett väldigt bra arbete, säger Rickard Johansson.

Övning Vintersol 24 i februari fungerade som markförbandens förberedelse inför Nordic Response. En stor del av den personal som deltar har övat på att genomföra operationer i vintermiljö och har bedrivit vintertjänst inför övningen.

Slutfasen av övningens strider pågår fram till 15 mars och den finsk-svenska stridsgruppen ska fortsätta framryckningen i fortsatt nordlig inriktning. Därefter återstår en komplex verksamhet när arméns bidrag ska återvända till Sverige.

– Vi ska samla ihop alla förband över stora ytor och sedan ska vi under ordnade former se till att förbanden kommer hem till Sverige igen för att där göra åtgärder på respektive förband. Sedan laddar vi om för vårens kommande övningar.

I övningen medverkar också 1 500 deltagare från flygvapnets samtliga flottiljer, förutom basförband deltar fyra stridsflygdivisioner, en helikopterskvadron samt transportflyg och specialflyg. Från marinen deltar röjdykare samt en mindre grupp från Amfibieregementet

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.