Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvaret av Nordkalotten övas under Nordic Response 24

Övningen Nordic Response 24 är en norsk nationell övning som just nu pågår i norra Sverige, Norge och Finland. Syftet med övningen är att öva försvaret av Norden och ta emot förstärkningar från andra Natoländer. Svenska armén deltar i övningen med en brigadstridsgrupp som ingår i en finsk-svensk division.

Josefine Owetz
Svenska, finska och norska soldater i den norska nationella övningen Nordic Response 24 som är en integrerad del av Nato-övningsserien Steadfast Defender. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten.

Norska övningen Nordic Response 24 pågår 4–15 mars och är en integrerad del av Natos övningsserie Steadfast Defender 24, som är den största Natoövningen på decennier. I Nordic Response deltar drygt 20.000 deltagare från 14 nationer. Det svenska markbidraget i övningen består av 3.000 soldater och officerare från samtliga arméförband.

– Just nu genomför den svenska och finska divisionen fortsatt anfall uppe i norra delen av operationsområdet. Vi förbereder för att sammanstråla geografiskt med den norska divisionen. Sedan kommer den svensk-finska divisionen och norska divisionen samordnat att anfalla mot motståndaren, säger brigadgeneral Rickard Johansson, övningsledare för det svenska markbidraget, på telefon från övningsområdet kring Hetta.

Den finsk-svenska styrkan, som är under finsk ledning, ska öva på att möta ett fiktivt angrepp och försvara Nordkalotten under den gemensamma operationen som genomförs under övningen.

– Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. Vi har övat flera ledningsnivåer samtidigt. Nu när vi går med i en allians är det viktigt att vi förstår att vi tillhör något större än oss själva. De ledningsnivåer som finns att förhålla oss till, de anpassar vi oss till nu.

» Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. «

Nordkalotten är de nordligaste områdena av Norge, Sverige och Finland samt det nordvästligaste Ryssland. Området är strategiskt viktigt för försvaret av Norden och utgör länken mellan Nordamerika och Europa. Det är en viktig transportled och för att Nato ska kunna flytta förband över Atlanten behöver man behärska Nordkalotten, förklarar Rickard Johansson.

– Det är ett viktigt område kopplat till den ryska närvaron i Murmansk och Kolahalvön och den ryska förmågan att vid en konflikt försöka neka Nato att genomföra förflyttningar upp till området i syfte att försvara det. Det är en kamp om marken och luften och det är en kamp om sjöherraväldet. Det handlar om att kunna försvara det här området mot en motståndare.

Vad har övats hittills i övningen?

– Övningen startade med ett långt transportskede upp till övningsområdet, med omfattande logistiska utmaningar. Det har gått väldigt bra med transportdelarna och försörjningen av så här mycket folk. Det har varit få friktioner under förberedelseskedet och operationen så här långt, säger Rickard Johansson och fortsätter:

Liknande läsning:

– Sedan har vi haft normala friktioner som kommer med långa avstånd, som att få sambandet att funka och genomföra återfyllnad av drivmedel, ammunition och vatten. Det ställer krav på förtänksamhet i planeringen.

Han tillägger att det också alltid är förknippat med friktioner att genomföra övningar i den här typen av klimat och svårtillgänglig terräng. Kylan, snön och mörkret gör att saker och ting tar längre tid. En annan av utmaningarna är kopplad till det begränsade vägnätet i området. Logistikkedjorna är huvudsakligen bundna till den enda väg som finns.

– Det är få vägar häruppe. Det gör att alternativen för att hitta andra lösningar på problem som uppstår, när en väg blir igensatt av något skäl, är begränsade och då blir det förskjutningar i tid. Men vi är utbildade och tränade i att hantera de friktioner som uppstår och soldaterna och cheferna på plats i förbanden har gjort ett väldigt bra arbete, säger Rickard Johansson.

Övning Vintersol 24 i februari fungerade som markförbandens förberedelse inför Nordic Response. En stor del av den personal som deltar har övat på att genomföra operationer i vintermiljö och har bedrivit vintertjänst inför övningen.

Slutfasen av övningens strider pågår fram till 15 mars och den finsk-svenska stridsgruppen ska fortsätta framryckningen i fortsatt nordlig inriktning. Därefter återstår en komplex verksamhet när arméns bidrag ska återvända till Sverige.

– Vi ska samla ihop alla förband över stora ytor och sedan ska vi under ordnade former se till att förbanden kommer hem till Sverige igen för att där göra åtgärder på respektive förband. Sedan laddar vi om för vårens kommande övningar.

I övningen medverkar också 1 500 deltagare från flygvapnets samtliga flottiljer, förutom basförband deltar fyra stridsflygdivisioner, en helikopterskvadron samt transportflyg och specialflyg. Från marinen deltar röjdykare samt en mindre grupp från Amfibieregementet

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

Maria Widehed
Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

Foto: Försvarsmakten

Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

– Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

Martin Johansson

Martin Johansson

Planeringschef på Arméstaben

Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

– Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

– En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

– Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

– Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

– Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

– Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

– Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

– Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

– Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

– Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

– De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

– Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

– Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

– Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

– Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

Kommentar från Försvarsstaben

Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

Ur arkivet: